Nekromanti Skräck i D&D?

[Vitulv]

Re: Öh? Nä …

Mina forslag

Vadå? Det där med en drake i en grotta?

Dantes spelledande som du kritiserar

Jag har inte kritiserat Dantes spelledande. Jag har sagt att det inte är läskigt när han spelleder D&D, men väl spännande och roligt. I och med att han inte heller försöker vara läskig så kan det knappast tolkas som kritik.

Vi andra har pa forumet vantar med spanning pa dina fantastiska forslag...

Nåja, tala för dig själv istället för andra, men härå:

Det här tycker jag är läskigt.
Det här var helt ok också.

 

[Dante]

Kritik? …

Jag uppfattade aldrig Vulfs inlägg som kritik. Bara ett konstaterande att han inte blev skraj när deras gubbar knallade runt och härjade med underjordiska kultister och deras bisarra husdjur.

Vilket inte är ett dugg konstigt eftersom det rörde sig om ett klassiskt grottkrälaräventyr snarare än skräck.

Hade jag velat skrämmas hade Vulf förstås legat i fosterställning och skakat ännu denna dag som idag är.

 

[Rickard]

"Det är bara vanligt grottkrälande och det har gjorts för många gånger för att någonsin bli särskilt läskigt."
Jag lyckades faktiskt få fram en lite skräckig stämning under ett spelmöte i D&D.. Äventyrarna var i en dungeon och hade hittat en trång passage i en av väggarna i ett rum.. Ingen hade mörkersyn och var bundna till att använda den enda fackla de hade (fastän magikern hade givetvis svävande ljusglober ovanför huvudet).. Jag berättade hur mörkt och trångt det var i gången och spelarna var först lite osäkra på om de ville röra sig in, men efter ett tag så tog deras (vet)girighet över och de rörde sig in.. De fortsatte i korridoren som den trånga gången mynnade ut i och jag beskrev hur de såg sina skuggor fladdra längs med väggarna.. Jag bad dem slå Spot hidden (eller liknande färdighet, kommer inte ihåg systemet nu).. Några av dem fick lappar och blev väldigt nervösa..

Jag skrev nämligen till dem att skuggorna längs med väggarna började röra på sig.. När de andra började förstå att något var på tok så slog skuggorna till och omsvepte en i sällskapet som var längst ut ifrån ljussfären som facklor och ljusmagi skapat.. Alla kurade ihop sig vid runtomkring magikern för att få skydd av hennes ljus.. Några försökte skjuta pilar men det bara passerade genom de okroppsliga skuggorna..

Jag lät de få hålla vid den livlinan ett tag och beskrev skuggorna som kaotiska vågor som slog omkring ljuset.. Sedan slog jag till och skuggorna vågade sig närmare och svepte om folk.. Det slutade med att rollpersonerna sprang.. Några höll tillbaka de andra för att komma först in i den trånga lönngången.. Sedan släckte jag facklan..

Själva grejen med att använda skugga för att skrämmas hade jag använt en gång (i In the Dark till scenariot Ghostage på GothCon), så jag visste hur det fungerade.. Att möta monster i en dungeon visst, men i många fall så förväntar spelarna sig ett drägglande korsögt monster med huggtänder.. Att slå undan de förväntningarna kan orsaka otrygghet och därmed en osäkerhetskänsla..

Nog går det att skrämmas i D&D.. Fast regler är nog inte rätt sak för det, det har du rätt i..

Ok, gammal skåpmat.. Detta har ni redan skrivit om, men jag är bara så nöjd över att jag lyckades att läsa spelgruppen till att vara karaktärsspelare och sedan ändra monsterslakt till krypande skräck, så jag ville skriva om det..

/Han som sätter berättarteknik före allt annat (tätt följd av improvisationsteknik)

 

[Vitulv]

Som du själv skriver så har vi uttömt ämnet lite, men jag tycker ändå att skuggorna var häftiga och läskiga. Bra idé!

Jag har tänkt om lite, och dungeons kan visst vara läskiga, men jag tycker att det förtar en del av läskigheten om man är där på frivillig basis för att plundra. Grottplundrare som det går på röven för känns lite för mycket "den som i leken är med ska leken tåla". Ta skräckfilmer t.ex; man tycker ju inte att de är så läskigt när de dumma och fula blir mördade. De får skylla sig själva för att de är dumma och fula.*

Jag gillar Risings förslag på att man inte har några monster i grottan också. Att ta bort förväntningarna och sedan läska till det när spelarna gått på tårna ett helt äventyr kan verkligen funka. Ditt skuggexempel hade funkat bra där.

Vi verkar alla vara överrens om att deats inte är rätt väg att gå för att skapa skräckstämning. Ändock tror jag at det kommer finnas en hel del vettig filosofi runt skräckspelande i boken. Min erfarenhet är att Wizards är ganska bra på det där. Filosoferandet runt ondska i Book of Vile Darkness var inte alls dumt t.ex.

- Vulf

*Ja, visst är det sjukt att vi känner mindre för någon som är ful?