Re: Förbättringsmyt och monomyt
Har du något bra exempel på en faktiskt flerstegsresa? Jag kan inte på rak arm komma på någon där det inte blir krystat så till vida att man faktiskt bara delar upp den stora resan i ett flertal mindre...
Nu menar jag inte Frodos två fysiska resor, utan de mentala. Han börjar som en oansvarig snobbig yngling i Fylke, kallas till äventyr genom Ringen, tvekar först, men tvingas sedan fly och bokstavligen dras in över tröskeln. Han har en klase äventyr innan han vinner priset: Ringen säker i Vattnadal. Han återvänder från döden (bokstavligen: det är ett återkommande tema i monomytteorin) och lägger fram priset inför Elronds rådslag, varvid hans äventyr i praktiken är över...
...varefter han på nytt får kallet till äventyr och ger sig av på en ny resa, där han återigen söker priset och vinner det och kan återigen bokstavligen återvända från de döda.
Tolkien är lite snabb över tröskeln på grund av det som han kallar för eucatastrophe eller en plötslig vändning till det bättre, men som sagt var så behöver man inte följa monomytteorin slaviskt. Har man uppfattat monomytens cirkel med kallet, tröskeln, äventyr i den andra världen, tröskeln tillbaka och applicerandet av priset så ser man ändå rätt tydligt att Frodo gör
två hjälteresor, även om man räknar bort det faktiska vandrandet.
Men om du inte köper Frodos två resor, så har du även Luke Skywalkers resa. Den är till och med ännu tydligare, eftersom den på grund av Hollywoods finansieringssystem av nödvändighet blev uppdelad på separata delar.
Första resan börjar på Tatooine med robotarna som drar in honom (kallet), Luke vill helst inte (avslaget), men tvingas in ändå att fly från Tatooine (första tröskeln). Sedan följer hela registret med Campbellianska grejjor, inklusive att vinna prinsessan, förlusten av fadersfiguren, finnandet av priset (ritningarna) och återvändandet till världen (flykten från Dödsstjärnan). Sedan appliceras priset för att göra världen bättre (Dödsstjärnan sprängs). Observera att vi inte ens har lämnat A New Hope än.
För sen gör vi om samma sak i Empire Strikes Back och Return of the Jedi - Luke kallas till äventyr, kliver över tröskeln och söker priset, i det här fallet jedi-skapet. Han har en konfrontation med sin far och misslyckas och har sedan en klase fler äventyr innan han vinner priset. Därmed kommer han tillbaka till världen igen och applicerar priset genom att vinna över sin far till den goda sidan igen.
Jag skulle även kunna nämna Babylon 5 och John Sheridan, som gör åtminstone fyra hjälteresor, nämligen uppbrottet från Jorden (början på säsong 2 till mitten säsong 3), Shadow-kriget (mitten säsong 3 till en tredjedel in i säsong 4), inbördeskriget (resten av säsong 4), och slutligen ISAs födelse (hela säsong 5).
Du menar alltså att spelaren skall sträva efter att följa modellen? Jag kan bara se två sätt som det kan fungera på; En dedicerad spelare eller ett hindrande regelsystem.
Du har den tredje möjligheten också: ett motiverande regelsystem. Tydligen är The Shadow of Yesterday ett sådant: du har Keys som du får XP för att följa, men genom att bryta mot dem och göra upp med dem kan du köpa loss dem och får mycket mer XP. På så sätt så motiveras spelaren att göra resan själv genom att göra upp med sina Keys och köpa loss dem, och därigenom utveckla rollpersonens personlighet.
Panty Explosion har något liknande också med rollpersonens agendor. När de är uppfyllda så får man växla in dem mot traits, vilket är en omständighet under vilken man får använda häftigare tärningar.
Det är något åt det hållet jag funderar på, fast jag har lust att lägga in Campbells trösklar också som tydliga riktpunkter (tröskeln in till den andra världen, och tröskeln tillbaka).