Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Ibland kan det vara svårt att förstå fäktningsmanualer. Detta är en bild från en manual där man alltså visar en fullt rustad kombattant som har skruvat av sin svärdsknapp och slänger den på en lika rustad motståndare. Vad vill han uppnå? Skrattattack?

1728582825540.png

Texten översatt till engelska:

"...If you want to end him rightly, hold your spear and sword together on your arm, unscrew the pommel of your sword and throw it at him vigorously. Close in with the throw and use your sword or spear, whatever suits you best. When he throws his pommel at you, keep your buckler close to you and watch out for the throw. Hold your spear in your right hand and prepare to thrust, to stop him from closing in if it is his intention."

Antagligen är detta inget annat än ett skämt som manualförfattaren la in i en annars mycket bra manual (Gladatoria MS KK5013). Det verkar dock finnas en del folk på nätet som tror att det är en seriös teknik.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,809
Location
Stockholm
Från A Daily Dose of History | Facebook (o har inte dubbelkollat om det stämmer)

453537516_820578013501611_5458285722954978093_n.jpg
"Jonas Hanway was mocked and ridiculed as effeminate and “French” (that was not a compliment in 18th century London). Children jeered at him and passing coach drivers “pelted him with rubbish.” What had Hanway done to create such a commotion? He carried an umbrella.

Nowadays the image of the quintessential Englishman includes an umbrella on his arm, but that certainly wasn’t always the case. Although umbrellas had begun to appear in France, until Jonas Hanway came along no Englishman would dream of carrying one. The English mocked the French nobility who had begun to use them, declaring them to be signs of weak character. But on a visit to France, Hanway (who was a stubborn and eccentric man) saw the good sense in them, and when he returned to England, he brought an umbrella with him and began carrying it when walking in the rain. Because coach drivers saw umbrellas as a threat to their business (which always benefited from rainy days), they began to abuse Hanway physically. On at least one occasion, after a coach driver tried to run him over, Hanway used his umbrella to give the man a good beating.

In time Hanway carried the day. So much so that by the early 1800’s umbrellas were commonly carried by English men and women alike and were known as “Hanways.”

Jonas Hanway was born on August 12, 1712, three hundred twelve years ago today."
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,062
Från A Daily Dose of History | Facebook (o har inte dubbelkollat om det stämmer)

View attachment 20154
"Jonas Hanway was mocked and ridiculed as effeminate and “French” (that was not a compliment in 18th century London). Children jeered at him and passing coach drivers “pelted him with rubbish.” What had Hanway done to create such a commotion? He carried an umbrella.

Nowadays the image of the quintessential Englishman includes an umbrella on his arm, but that certainly wasn’t always the case. Although umbrellas had begun to appear in France, until Jonas Hanway came along no Englishman would dream of carrying one. The English mocked the French nobility who had begun to use them, declaring them to be signs of weak character. But on a visit to France, Hanway (who was a stubborn and eccentric man) saw the good sense in them, and when he returned to England, he brought an umbrella with him and began carrying it when walking in the rain. Because coach drivers saw umbrellas as a threat to their business (which always benefited from rainy days), they began to abuse Hanway physically. On at least one occasion, after a coach driver tried to run him over, Hanway used his umbrella to give the man a good beating.

In time Hanway carried the day. So much so that by the early 1800’s umbrellas were commonly carried by English men and women alike and were known as “Hanways.”

Jonas Hanway was born on August 12, 1712, three hundred twelve years ago today."
Bartitsu med paraply? Vivian Smith-Smythe-Smith approves

vsss.png
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,809
Location
Stockholm
(medelhäst ca 1.7 meter)
Väldigt säker på att det medeltalet bygger på att man av någon anledning inte räknar in alla hästar under 1.49 m då de räknas som ponnyer och av någon outgrundlig anledning (jag skyller på britterna som jag tror var de som etablerade systemet) så gör man den här uppdelningen av hästar i "hästar" och "ponnyer" baserat på deras höjd och det finns många gånger den här uppdelningen av information baserat på om hästar är under 1.49 m eller inte. Den uppdelningen är också helt påhittat och kan struntas i, exempelvis Island ska ha deklarerat att deras hästar inte är ponnyer, trots att de är under 1.49 m.

Enligt Hur hög blir hästen? - Ryttarens.se så är genomsnitts mankhöjden 1.55 m vilket jag finner mer troligt, men ändå rätt så högt med tanke på hur stor mängd hästar som är ponnyer (även bland raser vi inte tänker på som ponny raser, som arabiska fullblod)
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,192
Location
Omfalos
ABS 6 på träffområde Överläpp om man använder de detaljerade träfftabellerna i Krigarens Handbok
Det gör väl alla? Jag gillar de där tilläggsreglerna för hur skäggskador påverkar dvärgars social anseende hos andra dvärgar (en halv mustasch = du får inte ligga)
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,809
Location
Stockholm
En humleodlare i Kent (ca.1940), via RuralHistoria | Facebook
461695912_501679382770567_6553652761352389235_n.jpg

Kan vara en kul färgsättning på ett område med flera av bönderna rörande sig fram genom styltor, alternativt att någon gör första våningen inbrott med hjälp av styltor och spelarna ska lista ut vem av bönderna som gör det (eller om det är någon utomstående som ligger bakom), eller kanske något som gör att bygardena kan ta sig fram långt snabbar än RP:na om de har gjort något dumt eller är misstänkta för det.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,809
Location
Stockholm
Via RuralHistoria | Facebook
460943020_496053436666495_1698863671197155618_n.jpg
"The £1000 Road Sign
The coach trade was a lucrative business and competition between the inns was fierce. Large sums of money were spent on elaborate signage.

At The White Hart in Scole, Norfolk, where at one time forty coaches were said to have passed a day, the sign straddled the road and was made up of twenty five lifesize figures, classical and mythological.

This vintage illustration captures the immense sign featuring one of the unique basket coaches from the latter half of the 18th century, en route to London.

The White Hart was immortalized in an early work by Joshua Kirby, with John Fossey engraving Kirby’s illustration. The engravings were published in 1740, measuring 17.5 inches by 22 inches, and they showcased the sign in meticulous detail, representing all its figures at a scale of half an inch to a foot.

Following Kirby’s passing, this engraving found its way into a reprint in the second volume of M.J. Armstrong's extensive 10-volume series, "History and Antiquities of the County of Norfolk," released in 1781.

It cost £1000, an eye watering sum at the time and was taken down in the early nineteenth century because of the exorbitant expense of keeping in it good repair. The figures were scattered and today no-one knows what happened to them.

Coaching Inns & The Staging Inns, What are They?
👇

Coaching Inns and The Staging Inns: A Historical Overview (ruralhistoria.com) "
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
En humleodlare i Kent (ca.1940), via RuralHistoria | Facebook
View attachment 20156

Kan vara en kul färgsättning på ett område med flera av bönderna rörande sig fram genom styltor, alternativt att någon gör första våningen inbrott med hjälp av styltor och spelarna ska lista ut vem av bönderna som gör det (eller om det är någon utomstående som ligger bakom), eller kanske något som gör att bygardena kan ta sig fram långt snabbar än RP:na om de har gjort något dumt eller är misstänkta för det.
I Les Landes i sydvästra Frankrike, där marken är flack och sank, förekom också fåraherdar på styltor:
1728639150069.jpeg
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,599
Location
Ludvika
Antagligen är detta inget annat än ett skämt som manualförfattaren la in i en annars mycket bra manual (Gladatoria MS KK5013). Det verkar dock finnas en del folk på nätet som tror att det är en seriös teknik.
Det har lyfts ett och annat scenario där det faktiskt skulle kunna vara en effektiv taktik. Inte i faktisk strid så mycket, utan i tävlingar och turneringar.

Självfallet rör det här sig om lösa spekuleringar och funderingar utifrån "kan vi hitta på något scenario där det skulle kunna vara rimligt", inte något som finns befäst i några historiska källor. Men det är spekulationer från bland annat Scholagladiatoria och Skallagrim som i alla fall är en liten gnutta pålästa (jag orkar inte leta fram deras videor, jag vet att de återkommit till ämnet flera gånger).

Men ponera följande scenario; du utkämpar en tävlingsduell, det står 1-1, och tredje ronden blev oavgjord. Det går över till sudden death; första träffen vinner. Vad din moståndare inte vet är att i pausen skruvade du loss din svärdsknapp och så snart signalen för att börja ljuder kastar du knappen rakt i ansiktsvisitret på din motståndare. Du har träffat motståndaren med ditt vapen, och de har inte ens en chans att träffa dig. Du vinner!

(bygger på att det skulle ha funnits tävlingar där man räknar poäng per träff, typ som i en riddares historia eller i modern hema. Och den här typen av teknikaliteter var giltiga. Var det så tävlingar gick till? Ingen aning. Kan de möjligen ha gått till så nånstans i europa nån gång under medeltiden? Det är inte omöjligt).

Det andra scenariot är inspirereat av galdiatorfighter i Rom. Jag vet inte om skruvar ens fans under romariker, men det är mer ett exempel för att illustrera en situation som skulle kunna uppstå. Men vi "vet" (=tror/gissar) att gladiatorfighter i all fal under delar av det romerska rikets histria, var betydligt mer uppstyrda, reglerade och organiserade tvälingar än vad de ofta framställs som. De olika gladiatortyperna var gjorde för att slåss mot specifika typer av motståndare med specifika vapen.

Det teoriseras (och jag tror väldigt lösa teorier) att det till och med fanns specifika regler för HUR varje gladiatortyp skulle slåss. Den teorin gick att kanske en galditor var beväpnad med ett närstridsvapen (typ en gladius eller rent av bara en kniv) och ett avståndsvapen (exempelvis ett spjut), och enligt reglerna var de tvugna att först anfalla från avstånd, och sen var de tvugna att gå in i närstrid. Well, då kanske en smart gladiator skulle inse att det kanske inte vore så dumt att ha ett spjut med sig in i närstrid, men istället för att kasta bort hela svärdet så kastar de "bara" bort svärdsknappen och har sålunda både ett spjut och ett backup vapen med sig in i närstrid.

Väldigt lösa teorier, och tjänar som sagt mer som ett exempel snarare än att det skulle varit så just för gladiatorer i Rom.

Jag tycker resonemanget är intressant däremot, så därför ville jag nämna det, även om jag i likhet med båda Schola och Skalla håller med om att det troligtvis rör sig om lite spexhumor från manualförfattaren. På samma sätt som liedueller och annat roligt som dyker upp i olika manualer.
 
Last edited:

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,299
Ibland kan det vara svårt att förstå fäktningsmanualer. Detta är en bild från en manual där man alltså visar en fullt rustad kombattant som har skruvat av sin svärdsknapp och slänger den på en lika rustad motståndare. Vad vill han uppnå? Skrattattack?
Det verkar ju inte särskilt praktiskt. Dels så tar det nog lite tid att skruva av svärdsknappen, och dels blir ju svärdet svårhanterligare utan - knappen finns där av en anledning.

Men om jag skulle spekulera kring varför man trots allt skulle kunna tänkas vilja göra så, så gissar jag på att det är som en distraktionsattack.
Det är väldigt svårt för en försvarare att inte reagera på något sätt om han ser ett föremål komma flygande rakt mot honom, eller träffas av något hårt i skallen även om det inte gör någon egentlig skada. Och när han reagerar så öppnar han nästan garanterat någon lucka i sitt försvar, som då anfallaren skulle kunna utnyttja.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,591
Något att ha skadade/sjuka RP bli serverade i 1800-talets & tidiga 1900-talets anglikanska värld (vet inte hur utspritt det var utanför SB & USA)
Beef Tea from a Victorian Hospital (youtube.com)
Nu ska ni få något ni inte visste!

Om du har läst Hellboy, eller kanske annan ockultism (Morning of the Magicians), känner du till Vril-energi.

1728682023859.jpeg

Det var ett påhitt av Edward Bulwer Lytton (mest känd för att han var den som skrev "It was a dark and stormy night") i boken The Coming Race (1871), en magisk energiform som är kopplad till allt möjligt, men bland annat livsenergi. Teosoferna tog upp det hela och trodde det var på riktigt (eftersom de inte direkt var vassa på kritiskt tänkande).

Vad har det med saken att göra? "Bovril" namngavs utifrån "Bovine", för kossa, och "Vril", för energin den ska ge dig.
 

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,530
Det verkar ju inte särskilt praktiskt. Dels så tar det nog lite tid att skruva av svärdsknappen, och dels blir ju svärdet svårhanterligare utan - knappen finns där av en anledning.

Men om jag skulle spekulera kring varför man trots allt skulle kunna tänkas vilja göra så, så gissar jag på att det är som en distraktionsattack.
Det är väldigt svårt för en försvarare att inte reagera på något sätt om han ser ett föremål komma flygande rakt mot honom, eller träffas av något hårt i skallen även om det inte gör någon egentlig skada. Och när han reagerar så öppnar han nästan garanterat någon lucka i sitt försvar, som då anfallaren skulle kunna utnyttja.
När vi ändå pratat fäktningsmanualer ett tag måste väl ändå den mest moderna av dessa nämnas.

1728719654810.png

Don Pentecosts Put 'em down, take 'em out. Knivslagsmål från personlig erfarenhet i Folsom Prison på åttiotalet. Mycket nedmontering av myter, Hollywood-dumheter, och framför allt berättelser om hur otroligt, OTROLIGT farligt knivvåld är på riktigt. En kvartssekunds distraktion räcker för att du ska vara död om du har otur. Kasta något mot motståndaren och rusa sedan in, är en standardteknik.

Testa inte detta hemma.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,809
Location
Stockholm
Stridskonster med käppar finns det många av, t.ex:
  • Hapkido (Koreansk)
  • Karate (Goju-Shorei)
  • Canne de combat (Fransk) som är ihoppkopplat med Savate men kanske mer för gentlemän
  • Arnis/Eskrima (Filippinsk) som använder flera olika längder på käppar/påkar
  • Jogo do pau (portugisisk) som dock oftast har en lite längre käpp, snarare kort vandringsstav
  • Kas-Pin (finsk) där historiken/autenticiteten av kampkonsten är mycket ifrågasatt
Irländska Shillelagh (DnD spell) kan också se ut som en käpp.

Går folk runt med käppar så utvecklas även kampkonster för dem om det finns behov. De historiska käpparna tenderar också att vara tyngre och ha en lite mer uttalad vikt i ena änden så de var mer lämpade för strid än dagens.

Stadsvakter/poliser har i vissa perioder/områden använt sig av käppar eller korta stavar.
Alternativt historiskt men i GURPS Alternative Earths 2:s Ming-3 så har de irländska triaderna stridskonsten Si Lei Li där käpp är standard vapen, och speciellt Brothers of Logha-triaden svär vid sina slånträ klubbor (som jag antar maskerad som käppar).
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Det verkar ju inte särskilt praktiskt. Dels så tar det nog lite tid att skruva av svärdsknappen, och dels blir ju svärdet svårhanterligare utan - knappen finns där av en anledning.
Ja, kaveln och parerstången kommer att ramla av utan svärdsknapp. Visserligen inte nödvändigtvis alldeles automatiskt eftersom det kan sitta rätt hårt (det varierar med montering och ålder på grejerna, träkavlar torkar ju också och ändrar därmed storlek), men så fort man använder dem.

Men om jag skulle spekulera kring varför man trots allt skulle kunna tänkas vilja göra så, så gissar jag på att det är som en distraktionsattack.
Det är väldigt svårt för en försvarare att inte reagera på något sätt om han ser ett föremål komma flygande rakt mot honom, eller träffas av något hårt i skallen även om det inte gör någon egentlig skada. Och när han reagerar så öppnar han nästan garanterat någon lucka i sitt försvar, som då anfallaren skulle kunna utnyttja.
Att skruva av en pommel kan vara rätt knepigt med stålhandskar på sig. Ingen man gör i en handvändning.

Om man viss distrahera så finns det en mängd andra saker att kasta om man så vill. Om inte annat så kan man kasta handsken, det är bättre att vara utan en handske än ett svärd. Dessutom går det mycket lättare att få av sig och den är större vilket skapar mer distraktion.

Det nämndes tidigare att det kunde vara för att vinna med regeloptimering, men det är inte troligt eftersom det på den här tiden oftast var viktigare att bete sig med ära än att faktiskt vinna. I alla fall i den typen av duell där man vinner på någon slags "poäng". Att vinna genom att "fuska" vore en stor vanära. Skulle det vara en strid på liv och död så är det en annan sak, men då förstör man INTE sitt vapen.

Det intressanta med manualen är att det dock visar att man kunde skruva på/av pommeln redan vid den här tiden. Vad jag vet så är det tidigaste exemplet på det. Kanske därför man gjorde bilden? För att visa att det var en ny cool grej?

Jag tror det är ett rent skämt. Det är inte det enda exemplet på skämt i gamla böcker. Det finns också en hel skämtmanual som jag dock inte kan komma på namnet på, men den innehåller bland annat prutthumor.

Det är något att ta med sig till rollspel. Bara för att äventyrarna hittar en bok så betyder det inte att boken är seriös, i alla fall inte i sin helhet. Det kan bli rätt intressant om äventyrarna t.ex. hittar en alkemists receptsamling och den till en börja med innehåller helt korrekta och enkla recept. När man väl kommer till de lite svårare grejerna så kanske det är rena skämtbrygder, men det vet inte äventyrarna :) Sen finns det kanske ett riktigt bra recept bland skämten, men hur ska de veta vilken är den riktiga?
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Den har kallats för världens farligaste sport, Calcio storico, och härstammar från 1500-talets Florens. En slags fotboll där man ibland även bryr sig om bollen...

Det spelas än idag, sök på youtube och ni hittar videon från matcher. Det är helt sjukt!

Kanske rollpersonerna vill vara med och sparka lite boll?

EDIT: Blood Bowl känns som en blek kopia.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,599
Location
Ludvika
Ja, kaveln och parerstången kommer att ramla av utan svärdsknapp.
Nja, det är inte nödvändigtvis sant. Även om det absolut KAN vara så.

På svärd som är avsedda att användas "på riktigt" (i moderna sammanhang är "på riktigt" inom typ hema och fullkontakts-reenactment) av bra kvalitet och uppåt sitter normalt både parerstång och kavel rätt jäkla tight, även om kaveln inte är limmad på tangen. Så pass att man behöver använda en klubba för att få på och av dem (ibland med väldigt mycket tillhörande våld). Man kan ta bort knappen och fortsätta använda svärdet i alla fall ett tag innan saker börjar lossna.

Sen kan kaveln i många fall också vara limmad för att göra hela konstruktionen så stabil som möjligt.

Om svärdet faller sönder i sina beståndsdelar bara för att man tar bort knappen skulle jag primärt misstänka att det rör sig om en prydnadspjäs. Eller att det är välavnänt så saker blivit lösa med slitage. Men det finns absolut exempel på "riktiga svärd" som faller isär också så klart. Jag menar mest att det inte alltid är så, och är man en person som har för avsikt att skruva av knappen ser man nog till att ha ett svärd som sitter ihop ordentligt =D

(Med caveaten att jag inte är en svärdssmed eller någon stor svärdssammlare, men är intresserad av ämnet)
 
Last edited:
Top