Nekromanti Snuttifieringen av den svenska rollspelsmarknaden

[God45]

Absolut, och när det gäller den typen av information håller jag dessutom med. Det är inte den sortens stödhjul jag behöver. Jag fattar inte ens vilken nytta det ger med en massa geografiboksdata. Jag fattar inte hur man bygger äventyr från sånt. Jag vill ju gärna ha mycket info i mina rollspelsböcker, men då hellre hemligheter, konspirationer, organisationer, konflikter... sånt som kan återanvändas till en massa äventyr och generera idéer.

Exakt! Det här påminner mig förresten om något...

En av mina rollspelsböcker som jag är mest fascinerad med är Kingdoms of Kalamar som jag köpte för 20 spänn från en spelaffär som mest ville ha tillbaks sitt hyllutrymme:

Det här är inte en bra rollspelsbok. Det finns inget användbart i den överhuvudtaget. Inte en enda plothook, äventyrs ide eller kul npc. Vad innehåller boken då?

Information om geografi, export och import, odling, populationsstatestik och teknologisk nivå. Det är hypnotiserande att läsa den. Det är allting jag avskyr med rollspelsböcker koncentrerat till sin renaste form. Alltså, jag har gnällt om idiotisk detaljnivå tidigare bleknar mot den här boken.

Så om ni tycker God45 har fel om allting är det bara att gå ut och köpa den här boken. Den är allting ni vill ha.

 

[Arfert]

@God45: Ha ha, jag äger den ursprungliga Kalamar-boxen. Samma sak där.

 

[Arfert]

Detta trots att inga kids idag spelar rollspel utan det är en hobby för vuxna som rimligtvis borde eftersöka djupare och trovärdigare material.

...enligt uppgifter från SFbok så lär en rätt stor del som köper Fantasy! vara i de yngre tonåren. Som hasch, en inkörsport till tyngre grejer.

(Men det är naturligtvis inte i närheten så vanligt som på den gamla goda tiden, naturligtvis.)

 

[Conan]

Fega inte ur nu.

(Rullar upp skjortärmarna.)

Tja jag tänker bland annat på ditt spel Saga.

Jag har aldrig varit så sugen på att spela det pga. det snuttifierade namnet och den för mig tillsynes generiska och outvecklade spelvärlden. MEn eftersom spelvärlden varit såpass generisk, low-fantasy samt snygg illustrerat har jag lånat in liten från den till min Eon-kampanj. Framför allt porträtt, städer och byar. Men så vipps bor det en drake i en av byarna, något jag inte köpt ens som tioåring (nu ska väl erkännas att jag inte är helt säker på om draken bodde i en fantasy by eller saga by).

 

[JohanKarlsson]

Flera saker kring förändringen av rollspelsproduktionen (både svensk och engelskspråkig) blandas ihop här tycker jag, och det finns en poäng i trådstarten som jag tycker är relevant och som få har bemött.

Det känns för mig som att nuförtiden släpps det en himla massa spel, men det byggs inte vidare så mycket på dem som förut, utan man släpper hellre ett helt nytt spel. Jag tycker också att många spel inte hade behövt vara ett helt nytt spel utan hade funkat fint som en expansion/kampanj till ett redan existerande spel.

Det finns säkert anledningar till att det ser ut som det gör nuförtiden, men jag blir mer inspirerad av ett spel det finns massor med material att fördjupa sig i och utveckla spelet med. Jag skulle hellre ha 100 spel med massor av material till, än 10000 spel med bara en tunn grundbok, att välja på.

 

[God45]

Tja jag tänker bland annat på ditt spel Saga.

Jag har aldrig varit så sugen på att spela det pga. det snuttifierade namnet och den för mig tillsynes generiska och outvecklade spelvärlden. MEn eftersom spelvärlden varit såpass generisk, low-fantasy samt snygg illustrerat har jag lånat in liten från den till min Eon-kampanj. Framför allt porträtt, städer och byar. Men så vipps bor det en drake i en av byarna, något jag inte köpt ens som tioåring (nu ska väl erkännas att jag inte är helt säker på om draken bodde i en fantasy by eller saga by).

Vad är problemet med att det bor en drake i en stad? Det låter badass och det här ÄR fantasy spel.

 

[Lupus Maximus]

Med andra ord, om jag någonsin skall köpa en D&D modul, då är det Kingdom of Kalamar jag skall leta efter. Check.

Ur min synpunkt är det bra att det finns en sådan bredd på utbudet. Om nu bara Noir skulle släppas i PDF form, och i engelsk översättning, så skulle jag vara nöjd (i flera månader... minst... :grin: )

 

[krank]

Jag skulle hellre ha 100 spel med massor av material till, än 10000 spel med bara en tunn grundbok, att välja på.

Om alternativ 1 leder till 100 medikora spel och massor av dåligt material, och alternativ 2 leder till ett fåtal spel jag gillar och inget material så är jag villig att satsa på alternativ 2.

Jag har läst extremt få köpäventyr jag betraktat som spelbara, och jag tycker egentligen detsamma om de flesta spelen från förr. Av 10000 spel kanske det finns 10 jag kan tänka mig att spela - hur många finns det då, procentuellt spel, bland de där 100?

Så jag tycker resonemanget är märkligt. Jag ser hellre ett välskrivet nytt rollspel med bra inspirationsmaterial och äventyrskrokar som inspirerar mig än att det kommer material jag ändå måste sitta och konvertera och bygga om för att jag avskyr regelsystemet det är gjort till och inte tycker att det passar.

 

[JohanKarlsson]

Jag tror också att det har att göra med om man tycker regel-systemet är viktigt eller inte.

Jag hör väl till de som inte tycker att det är så himla viktigt med detaljerna i systemet, så därför räcker det liksom med 100 grundsystem. Sedan kan man ha lite optional regler osv inom de 100 grundsystemen, istället för att göra ett helt nytt spel bara för att man inte var 100% nöjd med en regeldetalj.

På samma sätt tycker jag det räcker med 100 grundsettings, så kan man nog passa in nästan allt man vill inom dem.

 

[God45]

Flera saker kring förändringen av rollspelsproduktionen (både svensk och engelskspråkig) blandas ihop här tycker jag, och det finns en poäng i trådstarten som jag tycker är relevant och som få har bemött.

Det känns för mig som att nuförtiden släpps det en himla massa spel, men det byggs inte vidare så mycket på dem som förut, utan man släpper hellre ett helt nytt spel. Jag tycker också att många spel inte hade behövt vara ett helt nytt spel utan hade funkat fint som en expansion/kampanj till ett redan existerande spel.

Det finns säkert anledningar till att det ser ut som det gör nuförtiden, men jag blir mer inspirerad av ett spel det finns massor med material att fördjupa sig i och utveckla spelet med. Jag skulle hellre ha 100 spel med massor av material till, än 10000 spel med bara en tunn grundbok, att välja på.

Men det stämmer inte heller över huvud taget. Vill du ha shit loads av material? Då har du Savage World, World of darkness och Pathfinder. Där släpps det mer än man har tid att läsa från var och en av dem.

 

[JohanKarlsson]

Men det stämmer inte heller över huvud taget. Vill du ha shit loads av material? Då har du Savage World, World of darkness och Pathfinder. Där släpps det mer än man har tid att läsa från var och en av dem.

Jag menar absolut inte att det inte finns några spel med mycket material, men istället för 3 stora och 30000 pyttesmå skulle jag hellre se 100 stora.

 

[Conan]

Jag tror också att det har att göra med om man tycker regel-systemet är viktigt eller inte.

Jag hör väl till de som inte tycker att det är så himla viktigt med detaljerna i systemet, så därför räcker det liksom med 100 grundsystem. Sedan kan man ha lite optional regler osv inom de 100 grundsystemen, istället för att göra ett helt nytt spel bara för att man inte var 100% nöjd med en regeldetalj.

På samma sätt tycker jag det räcker med 100 grundsettings, så kan man nog passa in nästan allt man vill inom dem.

Att precis alla spel ska ha sina helt egna regelsystem tycker jag också är väldigt tröttsamt. Orka hålla på och lära sig en massa nya system till spel man bara kan spela nån enstaka gång (för att inget material släpps till det).

 

[krank]

Jag tror också att det har att göra med om man tycker regel-systemet är viktigt eller inte.

Jag hör väl till de som inte tycker att det är så himla viktigt med detaljerna i systemet, så därför räcker det liksom med 100 grundsystem. Sedan kan man ha lite optional regler osv inom de 100 grundsystemen, istället för att göra ett helt nytt spel bara för att man inte var 100% nöjd med en regeldetalj.

Om du tror att det handlar om att inte vara 100% nöjd med "en regeldetalj" rekommenderar jag att läsa lite moderna spel, typ Apocalypse World eller lite indiespel. Det är långtifrån alla nya spel som bara ändrar på "någon detalj" jämfört med de klassiska BRP/d20-spelen. Det finns en ENORM variation bland de regelsystem som finns.

Och för egen del kan jag dessutom säga att typ alla regelsystem på marknaden är alldeles för krångliga (ja, även Vampire, även DoD '91) vilket gör att jag definitivt upplevde behovet att skapa ett betydligt enklare system till mina spel.

Sedan tillhör jag ju de där som gillar när regelsystem passar sina spel också. Om ett spel är anpassat för detektiväventyrande så är det skitdumt att ha ett regelsystem med en massa strid i till exempel. I vissa spel passar realistisk strid, i andra passar mer actionfilmsmässig eller serietidningsmässig.

Däremot skulle jag gärna kunna slippa betala för fler regelsystem jag ändå inte använder och uppskattar därmed spel som skiljer på spelvärld och regelsystem.

På samma sätt tycker jag det räcker med 100 grundsettings, så kan man nog passa in nästan allt man vill inom dem.

En setting som inte är fokuserad på en spelstil är en setting som har dåligt stöd för ALLA spelstilar och ALLA typer av äventyr.

Jag undrar om du känner likadant inför datorspel, film och böcker -- att alla borde låta sina fantasyromaner utspela sig i samma värld för att det "behövs inte" flera olika...

Varje grundsetting tillför sina egna nya idéer, som ofta inte är kompatibla med de idéer som gäller i andra grundsettings.


Jag betraktar spelvärldar som "kampanjvärldar". En kampanj per spelvärld är ungefär tillräckligt. Hade man kunnat spela superhjälte-CSIs i något existerande superhjältespel, som Champions eller Marvel Superheroes? Klart man hade, men de spelvärldarna har inget extra stöd för sådant. Spelvärlden i Mutant City Blues är perfekt designad för att stödja just precis sådana kampanjer.



Men visst, tycker man inte att varken spelvärld eller regelsystem är viktiga så är det klart att böcker som innehåller spelvärld och regelsystem blir mindre intressanta.

Jag skulle också gärna se mer äventyrs- och kampanjproduktion. Men som God45 säger, det sker ju OCKSÅ. Se på D&D, World of Darkness, Eclipse Phase... Se på svenska Symbaroum som nu får kampanj, se på Mutant: År Noll som har flera äventyrsmoduler ute, se på Eon som konstant får äventyr och annat via Fenix... Det saknas inte direkt material.


Och om du på allvar menar att spelvärld och regelsystem inte spelar någon roll borde det väl inte vara några problem att använda det materialet till just ditt favoritspel?

 

[God45]

Jag menar absolut inte att det inte finns några spel med mycket material, men istället för 3 stora och 30000 pyttesmå skulle jag hellre se 100 stora.

Absolut. Och jag skulle vilja ha ett con i min hemstad varje månad. Men det finns inte några ekonomiska möjligheter eller efterfrågan nog för det så det kommer inte hända. Det är poänglöst att vilja ha de grejerna. Gå ut och designa spelet du vill ha istället och se till att kunna släppa en massa suplement om det är vad du vill.

 

[JohanKarlsson]

Om du tror att det handlar om att inte vara 100% nöjd med "en regeldetalj" rekommenderar jag att läsa lite moderna spel, typ Apocalypse World eller lite indiespel. Det är långtifrån alla nya spel som bara ändrar på "någon detalj" jämfört med de klassiska BRP/d20-spelen. Det finns en ENORM variation bland de regelsystem som finns.

I sann forumsdiskussionsanda så antar du att jag inte vet någonting om vilka spel som finns.
Du kan dock vara lugn.
Jag känner väl till AW och andra s.k. indiespel.
Och jag sade heller inte att det räckte med 2 system (BRP/d20), jag sade 100.

En setting som inte är fokuserad på en spelstil är en setting som har dåligt stöd för ALLA spelstilar och ALLA typer av äventyr.

Det där håller jag verkligen inte med om.
En bra setting stöder många olika spelstilar.

Jag undrar om du känner likadant inför datorspel, film och böcker -- att alla borde låta sina fantasyromaner utspela sig i samma värld för att det "behövs inte" flera olika...

Ja det gör jag faktiskt.
I vissa fall är det motiverat med en helt ny värld,
men i de flesta fall skulle den totala skapelsen snarare bli rikare av att flera skapade inom samma värld, tror jag.

Men visst, tycker man inte att varken spelvärld eller regelsystem är viktiga så är det klart att böcker som innehåller spelvärld och regelsystem blir mindre intressanta.

Jag tycker att spelvärld är extremt intressant,
men vill hellre ha färre välutbyggda och rika än många ytliga.

Se på D&D, World of Darkness, Eclipse Phase... Se på svenska Symbaroum som nu får kampanj, se på Mutant: År Noll som har flera äventyrsmoduler ute, se på Eon som konstant får äventyr och annat via Fenix... Det saknas inte direkt material.

Ja vissa spel släpper mer än en grundbok.
Det är bra.
Det hade varit ännu bättre om de spelen var integrerade i ett megastort spel.
Tycker jag.

Och om du på allvar menar att spelvärld och regelsystem inte spelar någon roll borde det väl inte vara några problem att använda det materialet till just ditt favoritspel?

Eh, då måste jag ju översätta allt mellan olika system.
På vilket sätt är det jämförbart med att allt redan var i samma system redo att användas?

 

[krank]

Det där håller jag verkligen inte med om.
En bra setting stöder många olika spelstilar.

En setting som "stödjer flera spelstilar" stödjer i själva verket inga spelstilar, eller kanske ett fåtal.

Mutant City Blues, som jag nämner ovan, är ett bra exempel. Den spelvärlden skulle fungera väldigt dåligt om man ville spela superhjälte-action. Varför? Jo, för att det sätt superkrafter fungerar på i spelvärlden är anpassat för att superkrafterna ska lämna spår och vara begripliga ur CSI-perspektiv, inte för att de ska vara coola eller roliga att använda i strid.

På samma sätt hade en MCB-kampanj i t.ex. Marvels universum visserligen haft ett rikt universum att bygga på, men själva CSI-delen hade blivit mycket sämre eftersom Marvels universums superkrafter inte är anpassade för att passa ett CSI-paradigm.

Jag tror med andra ord inte att en setting kan stödja olika typer av kampanjer, åtminstone inte bättre än kampanjspecifika settings gör det. Ge gärna exempel på en setting som stödjer, säg, två olika kampanjstilar bättre än två settings som stödjer en kampanjstil vardera. Det är som med allt annat: fokuserar man på att bli bäst på en enda sak så blir man bättre på den än om man försöker bli bäst på flera olika saker.

Det hade varit ännu bättre om de spelen var integrerade i ett megastort spel.

Så du hade hellre sett att Symbaroum släppts som en liten landsända i någon D&D-värld till exempel? Mutant till Gamma World? Eclipse Phase till... vad? Sånt leder ju bara till lapptäckesvärldar a' Ereb Altor, som helt saknar intern logik och konsekvens. Ju fler kockar desto sämre soppa, framför allt om kockarna inte samarbetar med varandra. Inte så mycket djup som... kitch.

Eh, då måste jag ju översätta allt mellan olika system.
På vilket sätt är det jämförbart med att allt redan var i samma system redo att användas?

Jag antar att om man är en sån som bryr sig om regelsystem och gillar stridsfokuserade äventyr så kan "översättning" vara relevant.

Jag har aldrig någonsin läst ett äventyr skrivet av någon annan som inte behövt anpassas för att bli spelbart. Aldrig. Jag tror dessutom inte att sådana KAN finnas. Man måste alltid ändra grejer. Och att konvertera SLP-stats är bara ett problem om regelsystemen är för krångliga.

 

[JohanKarlsson]

Mutant City Blues, som jag nämner ovan, är ett bra exempel. Den spelvärlden skulle fungera väldigt dåligt om man ville spela superhjälte-action. Varför? Jo, för att det sätt superkrafter fungerar på i spelvärlden är anpassat för att superkrafterna ska lämna spår och vara begripliga ur CSI-perspektiv, inte för att de ska vara coola eller roliga att använda i strid.

På samma sätt hade en MCB-kampanj i t.ex. Marvels universum visserligen haft ett rikt universum att bygga på, men själva CSI-delen hade blivit mycket sämre eftersom Marvels universums superkrafter inte är anpassade för att passa ett CSI-paradigm.

Nu gillar jag inte superhjältespel och har därför inte spelat dessa,
men från vad du beskriver ser jag inte behovet av två helt separata spel.
Det borde räcka med några optional rules på sin höjd.

Jag tror med andra ord inte att en setting kan stödja olika typer av kampanjer, åtminstone inte bättre än kampanjspecifika settings gör det. Ge gärna exempel på en setting som stödjer, säg, två olika kampanjstilar bättre än två settings som stödjer en kampanjstil vardera. Det är som med allt annat: fokuserar man på att bli bäst på en enda sak så blir man bättre på den än om man försöker bli bäst på flera olika saker.

Naturligtvis blir en specialdesignad setting med specialdesignade regler tekniskt sett bättre anpassad till en specifik spelstil,
men fragmenteringen ger i min uppfattning en svagare värld.
För mig är det mer inspirerande att spela en del av en rik varierad värld,
och sedan i nästa kampanj en helt annan sak, i samma värld, med samma grundsystem.
Men smaken är som baken.
Jag säger inte att jag har "rätt",
men jag tycker inte min ståndpunkt är ologisk.

Så du hade hellre sett att Symbaroum släppts som en liten landsända i någon D&D-värld till exempel? Mutant till Gamma World? Eclipse Phase till... vad?

Japp.

Sånt leder ju bara till lapptäckesvärldar a' Ereb Altor, som helt saknar intern logik och konsekvens. Ju fler kockar desto sämre soppa, framför allt om kockarna inte samarbetar med varandra.

Jag håller inte med.
Allt skapande är 90% återanvändning av material ändå.
Varför inte vara öppen med det och integrera världarna till en fet awesome inspirerande värld (för oss som gillar det)?

 

[anth]

Eh, då måste jag ju översätta allt mellan olika system.
På vilket sätt är det jämförbart med att allt redan var i samma system redo att användas?

Jag vet inte ens var jag ska börja förklara hur fel jag tycker att det där är.
Ja, det låter jättebra i teorin: ett system för alla rollspel. Men i praktiken fungerar det inte. Vilket system skulle det vara?
Jag vet vad jag tycker om och inte tycker om för rollspel och inte ens jag vill bara spela med ett enda system. Jag är dessutom inte säker på att ett enda av de system som jag tycker är bra är något för dig och vice versa.

 

[JohanKarlsson]

Jag vet inte ens var jag ska börja förklara hur fel jag tycker att det där är.
Ja, det låter jättebra i teorin: ett system för alla rollspel. Men i praktiken fungerar det inte. Vilket system skulle det vara?
Jag vet vad jag tycker om och inte tycker om för rollspel och inte ens jag vill bara spela med ett enda system. Jag är dessutom inte säker på att ett enda av de system som jag tycker är bra är något för dig och vice versa.

100?1

 

[krank]

Nu gillar jag inte superhjältespel och har därför inte spelat dessa,
men från vad du beskriver ser jag inte behovet av två helt separata spel.
Det borde räcka med några optional rules på sin höjd.

Konkret exempel: I MCB är det reglerat vilka superkrafter som är sannolika att en och samma person har. VIssa superkrafter finns inte, eller är kraftigt nerfade, just för att de blir så tråkiga om man ska CSI-spela. Det här är inte bara i reglerna, utan i spelvärlden - ingen har både Command Mammals och Plant Control. Och detta faktum är något som kan användas i brottslösandet.

I en bredare superhjältevärlöd skulle den typen av begränsningar vara väldigt tråkiga. Ska man inte kunna skapa en generell "natur"-superskurk som styr plantor och djur?

De olika kampanjstilarna har helt olika förutsättningar och kräver helt olika spelvärldar för att kunna genomföras optimalt.

En spelvärld som försöker göra båda blir en halvmesyr som stödjer CSI-spelande sämre än MCB och generellt superhjältande sämre än Marvel Superheroes (till exempel).

Så nä, det skulle inte räcka med "några optinal rules". Spelvärldarna är inkompatibla.

Jag håller inte med.
Allt skapande är 90% återanvändning av material ändå.
Varför inte vara öppen med det och integrera världarna till en fet awesome inspirerande värld (för oss som gillar det)?

För att det för oss som inte gillar det skulle leda till att vi var tvungna att bända loss de delar vi gillade till separata spelvärldar istället? Det skulle dessutom leda till att den som ville spela en specifik kampanj riskerade att faktiskt behöva sätta sig in i en massa tråkig skit från tusen andra äventyr och kampanjer och ogenomtänkta splatbooks.