Nekromanti Snuttifieringen av den svenska rollspelsmarknaden

[krank]

100?1

Menar du att du på riktigt tror att det finns 10000 olika regelsystem därute som är helt inkompatibla med varandra? Jag skulle sätta siffran närmare kanske 20-50, exklusive indiespelen (som heller knappast är 9000+).

 

[Rymdhamster]

Det var själva fan vad ni väljer att misstolka honom, eller är jag den enda som faktiskt fattar vad han skriver, även fast jag inte håller med honom?

 

[anth]

100?1

Jupp. Du har rätt. Och det är fortfarande en utopi eftersom ditt favoritsystem inte är detsamma som mitt eller hundra andra personers.

"one size fits all" ser jättebra ut på ritbordet, men i verkligheten finns det ingenting som är så tråkigt.
Det är just att folk tycker om olika saker som gör det kul att leva

 

[.113]

Jag kan väl hålla med om att det ibland verkar släppas mycket (rent allmänt inte specifikt svenska rollspel) spel där reglerna är ungefär samma, så man i stort sett kan kalla det husregler och då är ju frågan om man kan se det lämpligt att släppa en hel bok om det. Å andra sidan, om spel X är grundspelet i det här fallet och spel Y är det som har någorlunda skillnad i regler så skulle det innebära att förutom att köpa "husregelboken" Y så behöver jag ju ändå köpa ett helt rollspel "X" som jag faktiskt inte ville ha. Så därför tänker jag att det släpps så pass många varianter osv..

Sen tänker jag väl att visst, det är kanske roligare att se det komma nya kampanjer osv till ens favoritspel, istället för nya spel som inte är ens favoritspel.. Men å andra sidan, spel som D&D och pathfinder med oändligt mycket regelböcker känns ju ganska jobbigt också. Då är det ju enklare, såhär på äldre dar, att ha enkla regler i en bok. Men absolut, mer kampanjer vore nice. MEN....
Och det är ett stort MEN, jag tycker inte att det finns någon vettig logik i att utgå från att alla vill det en själv vill, alltså att ditt favoritspel är det bästa, din syn på saken är den bästa, därför borde alla göra som du tycker.. Det är kanske att hårddra det lite, men å andra sidan att alla ska slänga in sina världar och allt möjligt i en enda stor värld för att du, och några till, vill det... Det är väl att ta i lite. Jag vill då verkligen inte det.

T.ex. skulle vi då få, i samma värld, science fiction, supermega hjältar och vanlig high + low fantasy. Det går inte riktigt ihop. En lågfantasy värld full av drakar, rymdskepp och flygande män med laserögon. Hela världen är ju förstörd. Extrema exempel må hända, men let's face it, folk är ute efter olika saker (därför gör jag själv t.ex. alltid min egen värld i stort sett). Därför finns det olika val att välja på.

Om DU vill ha ALLT ihopmixat i en värld osv, mixa ihop den själv då? Varför klaga på att ingen annan gör det åt dig. Det vore ett ganska stort jobb och du måste väl ändå förstå att inget företag skulle tjäna speciellt mycket pengar på det.

Tänk själv, om WotC skulle slå ihop Eberron, Dark sun och alla de andra i en värld så visst några skulle köpa det men de flesta skulle inte gilla att deras värld nu inte påminner om deras värld längre. Därför är det en sak man gör själv.

 

[krank]

Jag kan väl hålla med om att det ibland verkar släppas mycket (rent allmänt inte specifikt svenska rollspel) spel där reglerna är ungefär samma, så man i stort sett kan kalla det husregler och då är ju frågan om man kan se det lämpligt att släppa en hel bok om det. Å andra sidan, om spel X är grundspelet i det här fallet och spel Y är det som har någorlunda skillnad i regler så skulle det innebära att förutom att köpa "husregelboken" Y så behöver jag ju ändå köpa ett helt rollspel "X" som jag faktiskt inte ville ha. Så därför tänker jag att det släpps så pass många varianter osv..

Ja, det är ju det d20-sjukan var: man var tvungen att äga player's guide och sen gärna nån mer grundbok FÖRUTOM den 300 sidors kampanjbok man just skaffat. Ville man t.ex spela Stargaterollspelet har jag för mig att man var tvungen att köpa fantasygrundboken man ju helt sket i (för att det var fantasy), samt en "d20 modern"-aktig bok man ju också egentligen till större delen var ointresserad av...

Samt läsa alltihop.

 

[God45]

Vi testade ett regelsystem för allt. Det heter d20. Det fick allt att smaka som gröt.

 

[PAX]

Är det bara jag som upplever att den svenska rollspelsproduktionen har snuttifierats? Tidigare släppte man episka rollspel med ambitionerna att släppa stora mängder material till. Numera upplever jag att de flesta rollspel bara har ambitionen att släppa en regelbok som dessutom ska vara så kort och enkel som möjligt. Illustrationer ska dessutom vara så fåniga och barnsliga som möjliga, och settingen passar ofta 8-12 åringar. Detta trots att inga kids idag spelar rollspel utan det är en hobby för vuxna som rimligtvis borde eftersöka djupare och trovärdigare material.

Kan det måhända vara så att vuxna rollspelare känner sig lite fåniga när de spelar rollspel och därför hellre spelar ett oseriöst och banalt spel för att på sätt enklare kunna distanserar sig från sitt spelande? Eller tror rollspelsmakarna att det är så de moderna spelarna är? Eller försöker man nå 8-12 åringarna i hopp om att återuppliva hobbyn? Vad säger ni?

Jag tycker det är bra med nya rollspel i Sverige som ger enkla förutsättningar för att börja spela. Krille brukar nämna konkurrensen med dataspel och där står bordsrollspelen sig slätt och helt utslagna. Jag tycker dock inte att de nyare spelen är barnsliga.

Jag håller med om att det kanske saknas mervärde i många spel eftersom de i stort sett "bara" består av en regelbok. Samtidigt har vi mastodonter som Mutant, Eon och Drakar och Demoner.

Som gammal rollspelsräv så ser jag själv gärna att det dyker upp nya rollspel med andra tankebanor än generisk fantasy eller science fiction. Två genrer som jag börjar bli olidligt trött på. I stället vill jag ha mer Western, Götterdämmerung eller kommande Nordic Noir.

 

[.113]

Ja, det är ju det d20-sjukan var: man var tvungen att äga player's guide och sen gärna nån mer grundbok FÖRUTOM den 300 sidors kampanjbok man just skaffat. Ville man t.ex spela Stargaterollspelet har jag för mig att man var tvungen att köpa fantasygrundboken man ju helt sket i (för att det var fantasy), samt en "d20 modern"-aktig bok man ju också egentligen till större delen var ointresserad av...

Samt läsa alltihop.

Precis. Ska man ändå köpa en ny bok, är det ju bra om allt man behöver faktiskt är med i den.

 

[Arfert]

Jag har aldrig varit så sugen på att spela det pga. det snuttifierade namnet och den för mig tillsynes generiska och outvecklade spelvärlden.

Det kan vara kul för dig att veta att Arcaria (Sagas kampanjvärld) ursprungligen skrevs för att jag var så jävla trött på att Ereb Altor vas så outvecklat och overklig. Arcaria däremot är en sjukt genomarbetad värld. Men en fungerande historia etc etc. Albions lagar bygger till exempel på en doktorsavhandling som en polare skrev om saxisk lag på 900-talet. Religionen bygger på litteratur om katharerna. Det förekommer inga ohistoriska vapen etc etc. Saga är genomforskat som fan, utan internet (det mesta om världen skrevs 91-93). Dessutom har egentligen bara ett land än så länge presenterats ordentligt. Albion i grundboken.

Ja, Arcaria är likt Europa, det var meningen för att nya spelare lättare ska kunna komma in i den. Helst skulle jag lagt Saga i Europa, men då kommer det alltid en massa historienördar och klagar på småfel. Jag ville behålla kontrollen. Semihistorisk euro-fantasy med starka culture gaming-inslag är ball. Men snuttefierad och outveckladt? Inte ett smack mer än Mundana exempelvis. Mundana innehåller tveklöst betydligt mer text, men Arcaria har mer känsla för feeling. Saga sneglade en hel del på den minst snuttifierade spelvärlden ever, Harnworld.

Och jag gillar korta och lättutalade namn. Saga skulle hetat Legend från början, men det namnet var upptaget när jag började skriva (av ett annat fantasyrollspel som tyvärr aldrig kom ut). Korta och enkla namn är ofta bäst. Enligt mig.

Så du är troligen ute och åker velociped.

 

[Krille]

Är det bara jag som upplever att den svenska rollspelsproduktionen har snuttifierats? Tidigare släppte man episka rollspel med ambitionerna att släppa stora mängder material till. Numera upplever jag att de flesta rollspel bara har ambitionen att släppa en regelbok som dessutom ska vara så kort och enkel som möjligt.

En gång i tiden var en typisk regelbox ett 64-sidigt häfte och ett 32-sidigt häfte i en box. Nu för tiden är en typisk regelbok en tvåhundrasidors bok.

Illustrationer ska dessutom vara så fåniga och barnsliga som möjliga, och settingen passar ofta 8-12 åringar. Detta trots att inga kids idag spelar rollspel utan det är en hobby för vuxna som rimligtvis borde eftersöka djupare och trovärdigare material.

En gång i tiden såg det hårda post-apokalyptiska rollspelet Mutants illustrationer ut så här:

Eller så här:

Nu för tiden ser de ut så här:

 

[Mundo]

Hö hö! Mars-vin!
Påminner mig om Hjul som alla uppfinnar-jockar firade i gamla Mutant.

 

[krank]

Nu har jag tänkt efter lite och vill göra ett försök att vara lite mer nyanserad vad gäller JohanKarlssons uttryckta åsikter:

Jag kan förstå och respektera önskan att se mångfacetterade, fördjupade världar. Jag föredrar ju generellt kampanjer som förbrukar spelvärldar, där alla stora centrala Sanningar och Hemligheter avslöjas, men om man håller sig på en lägre nivå så kan en spelvärld absolut hålla för många olika kampanjer med olika inriktning. Jag kan också tänka mig att om en spelvärld designas för det från början så skulle den kunna stödja flera olika kampanjstilar. Det skulle vara väldigt svårt, men säkert inom möjligheternas gräns.

Om kampanjvärlden då skapades med relativt begripliga ramar för att undvika lapptäckeseffekten så skulle man nog kunna nå ganska långt.

Problemet, som jag ser det, är det här: När man säger att "spelskapare borde göra sina spel till kampanjer i någon annans spel istället" så säger man också åt oss spelskapare att vi borde skapa sämre saker, till förmån för fördjupning av någon annans skapelse. Man offrar specialisering för ett djup som någon annan får creds för. Jag som spelskapare strävar alltid efter att bygga så bra produkter som möjligt. Det är det som driver mig. Eftersom jag tycker att alla cyberpunkspel som släppts tidigare har skitdåliga regler och tråkiga spelvärldar och extremt tråkigt skrivna grundböcker så vill ju jag visa hur man gör ett BRA spel. Jag har en idé om hur en kampanjmiljö ska se ut för att stödja den sortens äventyr jag vill konstruera. Och eftersom det inte finns något cyberpunkspel som har en sådan miljö så har jag följande alternativ:

1) Utgå från ett existerande spel och försöka arbeta runt dess stora brister. Resultat: mina äventyr och mina kampanjer blir lidande, för jag måste ta hänsyn till en massa skit. Jag måste skapa stats till system jag hatar, jag måste placera mina äventyr geografiskt så att jag undviker alla dumheter skaparen av originalspelet av någon anledning tyckte var en bra idé att lägga in. Än värre blir det om jag vill bygga en kampanj som knyter an till världens natur, de Stora Hemligheterna - då måste jag antingen använda originalspelets dåliga metaplot eller skriva en egen som på något sätt inte inkräktar på originalet. Eller skriva en helt alternativ metaplot, och då faller lite grejen med att "jobba i samma värld".

2) Utgå från ett existerande spel och patcha dess brister. Det leder till att mitt material blir inkompatibelt med allt annat material som släppts till spelet, eftersom jag ersätter viktiga delar av spelets infrastruktur.

3) Skapa ett eget spel, och tänka att de tokar som står ut med dumheterna i det redan existerande spelet väl helt enkelt får lägga ner den ganska begränsade mängd tid som krävs för att konvertera de av mina äventyr de vill använda sig av. Jag skriver ändå inga stridsfokuserade äventyr så konverteringen lär vara en barnlek.



Ett universum som ändå klarat det här relativt bra är Lovecrafts. Men det är för att det är så luddigt definierat, och mycket riktigt har det också stoppats in en jäkla massa skit jag inte för allt i världen vill ta hänsyn till. Finns det inte folk som dragit in typ klassiska skräckmonster? Vampyrer och varulvar? Bleägh. Jag vet dessutom inte om jag tycker att den spelvärlden egentligen "fördjupats" av det; den har väl mer fragmenterats.

Star Wars expanded universe, kanske? Det har ju också många byggt på i en jäkla massa omgångar. Men som spelledare till Star Wars måste man definitivt göra ett ganska omfattande sorteringsarbete vad gäller dels hur mycket man ska orka sätta sig in i och dels hur mycket av det som finns som faktiskt är kanon i just ens egna kampanj.

Jag ser värdet i att det finns några sådana världar. Men jag vågar hävda att det inte passar alla spelare, inte passar alla spel, och att vi inte skulle vinna speciellt mycket på att försöka få fler spelskapare att skriva sämre äventyr och kampanjer i syfte att "fördjupa" existerande spelvärldar.


Mitt förslag är därför: lead by example. Det var det som drev mig att skapa rollspel från början; jag ville visa 1) att politik i rollspel inte behöver kännas krystat, 2) att det går att skriva spelvärldar som är aktivt anpassade för de kampanjer som ska utspela sig i dem, 3) att amatörtillverkade rollspel inte behöver se amatörmässiga ut, 4) att man kan skapa rollspel och sälja till tryckkostnad och ge bort PDF:er och släppa via Creative Commons-licens. Kort sagt, för att föregå med gott exempel. Och för att det var roligt, såklart.

Jag lovar att om JohanKarlsson skriver ett bra äventyr till något av de svenska spel som finns på marknaden idag så kommer jag att läsa det och, om det går att köpa, köpa det. Jag är nämligen inte alls emot att det skapas bra äventyr eller kampanjer till existerande spel; tvärtom faktiskt. Men JAG är inte intresserad av att skriva äventyr eller kampanjer till andras spel. För jag tycker inte om andras spel, som regel. Så varför skulle jag lägga en massa energi på att producera sämre material för att deras spel ska bli "djupare"?

 

[CapnZapp]

....öh, nej.

Ovanstående är allt du behöver veta.

 

[JohanKarlsson]

Tack för den utmärkta förklaringen av hur du tänker Krank.

Som ett litet förtydligande vill jag säga att jag har inte försökt säga åt någon vad de borde göra.
Jag har bara försökt beskriva vad jag skulle vilja se, 100 feta spel istället för 10000 små.

 

[Mekanurg]

....öh, nej.

Jag håller med Arfert.

 

[Mekanurg]

Tack för den utmärkta förklaringen av hur du tänker Krank.

Som ett litet förtydligande vill jag säga att jag har inte försökt säga åt någon vad de borde göra.
Jag har bara försökt beskriva vad jag skulle vilja se, 100 feta spel istället för 10000 små.

Jag skriver de spel jag känner för att skriva, helt enkelt för att jag vet att jag inte kan tjäna pengar på mitt rollspelsförfattande. Jag gör det som är kul för mig och det är därför du får läsa sådant som Roma Umbrarum och Röd Sand. För 30 år sedan, när jag hade ett jobb som spelkonstruktör med månadslön, resonerade jag på ett annat sätt.

 

[Rymdhamster]

Nu har jag tänkt efter lite och vill göra ett försök att vara lite mer nyanserad vad gäller JohanKarlssons uttryckta åsikter:

Jag kan förstå och respektera önskan att se mångfacetterade, fördjupade världar. Jag föredrar ju generellt kampanjer som förbrukar spelvärldar, där alla stora centrala Sanningar och Hemligheter avslöjas, men om man håller sig på en lägre nivå så kan en spelvärld absolut hålla för många olika kampanjer med olika inriktning. Jag kan också tänka mig att om en spelvärld designas för det från början så skulle den kunna stödja flera olika kampanjstilar. Det skulle vara väldigt svårt, men säkert inom möjligheternas gräns.

Om kampanjvärlden då skapades med relativt begripliga ramar för att undvika lapptäckeseffekten så skulle man nog kunna nå ganska långt.

Problemet, som jag ser det, är det här: När man säger att "spelskapare borde göra sina spel till kampanjer i någon annans spel istället" så säger man också åt oss spelskapare att vi borde skapa sämre saker, till förmån för fördjupning av någon annans skapelse. Man offrar specialisering för ett djup som någon annan får creds för. Jag som spelskapare strävar alltid efter att bygga så bra produkter som möjligt. Det är det som driver mig. Eftersom jag tycker att alla cyberpunkspel som släppts tidigare har skitdåliga regler och tråkiga spelvärldar och extremt tråkigt skrivna grundböcker så vill ju jag visa hur man gör ett BRA spel. Jag har en idé om hur en kampanjmiljö ska se ut för att stödja den sortens äventyr jag vill konstruera. Och eftersom det inte finns något cyberpunkspel som har en sådan miljö så har jag följande alternativ:

1) Utgå från ett existerande spel och försöka arbeta runt dess stora brister. Resultat: mina äventyr och mina kampanjer blir lidande, för jag måste ta hänsyn till en massa skit. Jag måste skapa stats till system jag hatar, jag måste placera mina äventyr geografiskt så att jag undviker alla dumheter skaparen av originalspelet av någon anledning tyckte var en bra idé att lägga in. Än värre blir det om jag vill bygga en kampanj som knyter an till världens natur, de Stora Hemligheterna - då måste jag antingen använda originalspelets dåliga metaplot eller skriva en egen som på något sätt inte inkräktar på originalet. Eller skriva en helt alternativ metaplot, och då faller lite grejen med att "jobba i samma värld".

2) Utgå från ett existerande spel och patcha dess brister. Det leder till att mitt material blir inkompatibelt med allt annat material som släppts till spelet, eftersom jag ersätter viktiga delar av spelets infrastruktur.

3) Skapa ett eget spel, och tänka att de tokar som står ut med dumheterna i det redan existerande spelet väl helt enkelt får lägga ner den ganska begränsade mängd tid som krävs för att konvertera de av mina äventyr de vill använda sig av. Jag skriver ändå inga stridsfokuserade äventyr så konverteringen lär vara en barnlek.



Ett universum som ändå klarat det här relativt bra är Lovecrafts. Men det är för att det är så luddigt definierat, och mycket riktigt har det också stoppats in en jäkla massa skit jag inte för allt i världen vill ta hänsyn till. Finns det inte folk som dragit in typ klassiska skräckmonster? Vampyrer och varulvar? Bleägh. Jag vet dessutom inte om jag tycker att den spelvärlden egentligen "fördjupats" av det; den har väl mer fragmenterats.

Star Wars expanded universe, kanske? Det har ju också många byggt på i en jäkla massa omgångar. Men som spelledare till Star Wars måste man definitivt göra ett ganska omfattande sorteringsarbete vad gäller dels hur mycket man ska orka sätta sig in i och dels hur mycket av det som finns som faktiskt är kanon i just ens egna kampanj.

Jag ser värdet i att det finns några sådana världar. Men jag vågar hävda att det inte passar alla spelare, inte passar alla spel, och att vi inte skulle vinna speciellt mycket på att försöka få fler spelskapare att skriva sämre äventyr och kampanjer i syfte att "fördjupa" existerande spelvärldar.


Mitt förslag är därför: lead by example. Det var det som drev mig att skapa rollspel från början; jag ville visa 1) att politik i rollspel inte behöver kännas krystat, 2) att det går att skriva spelvärldar som är aktivt anpassade för de kampanjer som ska utspela sig i dem, 3) att amatörtillverkade rollspel inte behöver se amatörmässiga ut, 4) att man kan skapa rollspel och sälja till tryckkostnad och ge bort PDF:er och släppa via Creative Commons-licens. Kort sagt, för att föregå med gott exempel. Och för att det var roligt, såklart.

Jag lovar att om JohanKarlsson skriver ett bra äventyr till något av de svenska spel som finns på marknaden idag så kommer jag att läsa det och, om det går att köpa, köpa det. Jag är nämligen inte alls emot att det skapas bra äventyr eller kampanjer till existerande spel; tvärtom faktiskt. Men JAG är inte intresserad av att skriva äventyr eller kampanjer till andras spel. För jag tycker inte om andras spel, som regel. Så varför skulle jag lägga en massa energi på att producera sämre material för att deras spel ska bli "djupare"?

Se, det var väl inte så svårt

 

[God45]

Tack för den utmärkta förklaringen av hur du tänker Krank.

Som ett litet förtydligande vill jag säga att jag har inte försökt säga åt någon vad de borde göra.
Jag har bara försökt beskriva vad jag skulle vilja se, 100 feta spel istället för 10000 små.

Men det finns 100 "feta" spel! Här, här är en lista på 100 spel som passar in på din definition. De har flera suplement och väl utvecklade världar. Det var inte svårt att hitta och jag ska inte ens sätta några spel jag inte har läst och vet är vettiga spel på listan. Jag kanske inte gillar dem men de är riktiga spel. Ok? Så vad klagar du över? Vad du vill ha finns och det finns i en överväldigande utsträckning! Notera också att jag gick i bokstavsordning, tog bara spel jag läst och jag kom upp i 100 stycken innan jag gick förbi bokstaven G.

13th Age

7th Sea

Aberrant

Aces&Eights

Advanced Dungeons & Dragons

Adventure!

All Flesh Must Be Eaten

Amber Diceless Roleplaying

Angel

Buffy

Apocalypse World

Arcana Unearthed

Arduin

Aria

Armageddon: The End Times

Ars Magica

Artesia: Adventures in the Known World

Ashen Stars

Babylon 5

Basic Role-Playing (som egentligen är ett dusin rollspel som alla är "feta")

Big Eyes, Small Mouth

Black Crusade

Blade of Arcana

Bloodlust

Blue Planet

Blue Rose

Boot Hill

Bunnies and Burrows

Bureau 13: Stalking the Night Fantastic

Burning Empires

The Burning Wheel

Bushido

Cadwallon

Cadillacs and Dinosaurs

Call of Cthulhu

Castles & Crusades

Castle Falkenstein

Champions

Changeling: The Dreaming

Changeling: The Lost

Chill

Chivalry & Sorcery

Chronicles of Ramlar

Conan

Conan Role-Playing Game

GURPS Conan

Conspiracy X

C°ntinuum (Fine, det här är ospelbart. Men hur kan man inte älska det?!)

Corporation the Roleplaying game

Cortex System Roleplaying Game

Cybergeneration

Cyberpunk 2013

Cyberpunk 2020

D6 (egentligen ett halvdusin spel)

d20 Future

d20 Modern

Dark Conspiracy

Dark Dungeons

The Dark Eye

Dark Heresy 60

DC Adventures

DC Heroes

DC Universe Roleplaying Game

Deadlands: Hell on Earth

Deadlands: Lost Colony

Deadlands: The Weird West

Deathwatch

Demon: The Fallen

Diana: Warrior Princess

Diaspora

The Doctor Who Role Playing Game

Doctor Who - Adventures In Time And Space: the roleplaying game

Dogs in the Vineyard

Dragon Age

Dragonlance: Fifth Age

Dragon Lords of Melniboné

Drakar och Demoner

Dread RPG

The Dresden files

Dungeons & Dragons 3ed

Dungeons & Dragons 4ed

Dungeons & Dragons 5ed

Dying Earth

Earthdawn

Eclipse Phase

Elric!

Empire of the Petal Throne

Engel

The Esoterrorists

Exalted

Fading Suns

Fantasy Craft

Fate Core

Feng Shui

Firefly

FUDGE

A Game of Thrones

Gamma World

Geist: The Sin-Eaters

Godlike


Så gå och läs de här och sedan kan du klaga. Alltså, World of darkness för sig har så många hundra böcker att jag tvivlar att du hinner läsa dem på ett år om du har ett jobb. Sedan har vi D&D som kommer kräva minimum 5 år och sedan exalted som är ett extra år... Fading suns kommer ta ett par månader och det kommer Fate också göra.

 

[Rymdhamster]

Han siktar! Han skjuter! Han missar och träffade dommarens häst mellan ögonen.

Man frågar sig hur mycket fetare de där spelen hade varit om de varit de edna hundra. Men jag ser flera spel som borde slagits ihop till ett och samma enligt JohanKarlssons resonemang. Nej, jag håller fortfarande inte med honom, men jag fattar i alla fall vad han skriver.

 

[krank]

Plötsligt får jag för mig att försöka skapa en lista med 101 spel som inte skulle KUNNA slås ihop utan betydande förluster i kvalitet... Men jag inser att JohanKarlsson har betydligt högre tröskel än vad jag har vad gäller hur mycket sämre det är OK att en produkt blir när den slås ihop med en annan... =)