Nekromanti Snyggaste skivomslaget?

[Organ]

Ja, vilket tycker du är det snyggaste skivomslaget genom tiderna?

Själv tycker jag det är en mycket svår fråga, och mitt eget svar skiftar ständigt, men just i detta nu är det "Raw Power" med Iggy and The Stooges.

Varför? För att den funkar på så många nivåer. Rent konstnärligt är den oklanderlig. Linjerna som bildas av Iggys lutande överkropp, den subtila gradskillnaden mellan den och mickstativet, och bådas förhållande gentemot den vågrätta linje som bildas av texten följer det gyllene snittet på ett mycket behagligt sätt. Det gulaktiga ljuset som belyser Iggy både från sidan och snett underifrån skapar tillsammans med den svarta bakgrunden och Iggys laxrosa byxor en slående kontrast som funkar hela vägen. Sedan har vi motivet själv. Med en trådsmal kropp utan ett uns underhudsfett och en helt blank min i ett hårt sminkat ansikte och med en blick lika långt bort i fjärran som en sovjetisk arbetare på en propagandaaffish är Iggy Pop mer rock 'n' roll än någon annan någonsin varit. Han utstrålar nihilism, hårdhet, en vägran att ta skit och, framförallt, SEX, allt i en väl avägd blandning.

Så, fram med förslag, med bild och motivitation tack.

/Anders

 

[solvebring]

Svårt att säga, men utan att tänka efter i 25 år och gå igenom hela skivsamlingen säger jag spontant Powerslave med Iron Maiden.

 

[Beastslayer]

Det finns så enormt många snygga skivomslag. Men det här är en ny favorit.

Motivationen är enkel. Bilden med rovfågeln som sitter på klotet fånger upp en känsla som fångade mig direkt jag såg omslaget första gången.
Den är rå, vacker och mörk, och förmedlar känslan på plattan bra.
Precis som hos trådstartaren så skiftar favorit ganska ofta och skulle någon fråga mig om 3 veckor kanske jag skulle ge ett annat svar, vem vet?

 

[Dante]

Motivationen är enkel. Bilden med rovfågeln som sitter på klotet fånger upp en känsla som fångade mig direkt jag såg omslaget första gången.
Den är rå, vacker och mörk, och förmedlar känslan på plattan bra.

Jo, mycket snyggt.

Men jag undrar hur formgivaren tänkte när han förlängde FÖRSTA stapeln i n:et i »trance« – för det ser banne mig ut att stå »trapce« (notera att n:et i »unearthly« fortfarande ser ut som just ett n)?

Vid närmare granskning ser jag att han/hon helt sonika SPEGELVÄNT det första n:et, vilket (förutom att få bokstaven att likna ett p) gör att serifernas riktning som på alla andra bokstäver går diagonalt nedåt höger–vänster i stället går diagonalt nedåt vänster–höger.

Klåpare.

 

[Dante]

ALLRA snyggast vetefan, men Voodoo Jive med Screamin’ Jay Hawkins ligger alltid bra till.

Varför? För att han poserar i den coolaste och snyggaste outfit som står att uppbringa såklart. OCH han har en pinne med en dödskalle på!

Hade jag stålar skulle jag beställa en sån där kostym (MED cape) på stört. OCH en pinne med en dödskalle på!

 

[Rising]

Jag har aldrig hört den här skivan. Men Scorpions suger ju, så det vill jag inte heller. Typografin är förresten asful och borde i ärlighetens namn dra ner betyget åtskilliga steg; men det spelar liksom ingen roll, ty fotografiet är så klockrent att det är den här bilden jag tänker på varje gång skivomslag kommer på tal.

Det sammanfattar allt som är dåligt och bra med popkultur i en bild som det är omöjligt att värja sig mot.

Det enda som är synd är att det inte är skivomslaget till någon tonårssångerska i stil med Britney Spears. Då hade det fått full pott.

 

[Möller]

Dream Theater går i Pink Floyds fotspår och tar den surrealistiska konsten till rocken.

Octavarium är för mig bara helt underbar. Gröna kullar, två måsar, och freaking jättestora metallkulor.

 

[DeBracy]

Som kontrast kan jag erbjuda omslaget som fick ersätta det där (för nej, det gick inte att ha det så, föga förvånande):

Rätt lökigt... hade kanske funkat schysst om det inte var för snubben längst till höger som helt verkar ha missat att det är omslaget till en hårdrocksplatta de blev plåtade för.

För övrigt vill jag mena att det här är den näst sista av Scorpions tveklöst bra stuioplattor (allt från första -72 till femte -77 är helt awesome, och engelskan är fan bättre än den blev senare).

 

[solvebring]

Tja, på den tiden det där omslaget är ifrån är just från den tiden då Scorpions var bra. De var bra då det begav sig kan man väl säga, det senare materialet är dock ett taskigt försök till att vara moderna (eller vad i helvete de nu håller på med) - rena fjollpoppen!

Nå, skitsamma. Jag tycker det var ett intressant val. Det är ett coolt omslag, indeed. Typografin är det inte fel på heller, den är ju en del av sin tid.

Nåväl... Det jag skulle komma till är dock att detta är ett historiskt omslag för det blev verkligen kalabalik när det kom. Ord som "pedofili" och "barnporr" flödade hårt kring omslaget. Från början, innan upploppet, tror jag inte heller att det fanns någon glasspricka över könet. Det är en ändring som tillkom för att få ge ut plattan med det omslaget.

I alla fall... Ett historiskt omslag som just är så klockrent, inte bara för att det är chockerande, utan också för att det just är så sant. Heter skivan Virgin Killer så är det fan ren och skär råhet som gäller. Och sanningen är oftast råare än råast. Det är ett talande omslag som enligt mig slår ett slag mot pedofili och barnporr genom att väcka en och visa på vår smutsiga verklighet istället för att dölja den. Klockrent som sagt.

 

[solvebring]

Som kontrast kan jag erbjuda omslaget som fick ersätta det där (för nej, det gick inte att ha det så, föga förvånande):

Ja just fan ja...
Den hann dock komma ut i en upplaga vill jag minnas.
Har för mig historien är den att först var det flickan, fast utan någon glasspricka över könet. Det lades dock till för att bolaget bland annat ansåg det lite väl magstarkt. Sedan när första pressningen kommit ut blev det är sju-herrans-jävla-liv så att man fick slopa det helt och byta omslag till det du nu lagt in.

Rätta mig dock om jag har fel, det var längesedan jag såg just nån dokumentär om kriget mot hårdrocken, där bland annat Virgin Killer-historien var med.

 

[Organ]

Scorpions var knappast först. Redan 1969 råkade Blind Faith illa ut med ett annat omslag föreställandes en naken mycket ung flicka. (Det fanns föresten en hel del knasiga rykten i omlopp om flickan, allt ifrån att hon skulle vara Eric Claptons dotter till att hon skulle vara en sexslav som hölls fången och nerdrogad i bandets replokal.) I själva verket var det inte mer dramatiskt än att hon var en brittisk 11-åring som med sina föräldrars goda minne figurerat i flera reklam- och fotosammanhang.

/Anders

 

[Christoffer]

Det självklara svaret är såklart Lift Your Skinny Fists Like Antennas to Heaven av Godspeed You! Black Emperor.

Världens bästa skiva, världens bästa band. Punkt slut.

Om vi dock väljer att snacka om insidan av omslagen så är det samma band men med F♯A♯∞ som segrar utan någon form av motstånd.

 

[Arfert]

Pink Floyds omslag till The Dark Side of the Moon är givetvis det snyggaste omslaget, oöverträffat med sin enkelhet och stilkänsla.


Några hedersomnämnaden:

Joy Division: Closer och Unknown Pleasures. Snygga och tidlösa.

Genesis: Trespass. Syns inte riktigt på bilden nedan, men bara så skön medeltida rollspelskänsla....

King Crimson: In the Court of the Crimson King. Ballt.

yes: Yessongs. För roger deans fantastiska 70-talsillustrationer (skivomslaget viks ut och blir jättestort)

David Greenslade: The Pentateuch of the Cosmogony. Förmodligen skivhistoriens mest påkostade och ambitiösa omslag, en inbunden artbook som är en bibel från en död utomjordisk civilisation. Fantastiska bilder av konstnären/illustratören Patrick Woodroffe.

Mike Oldfield: Tubular Bells. Bara snygg, helt enkelt.

...får se om jag kommer på några fler... finns ju så många bra!

 

[Marukusu]

Så otroligt simpel egentligen. En bild från en svunnen tid då Metallica fortfarande gjorde bra musik.

 

[Organ]

Ja, den är snygg. Klart bättre, både illustrations- och namnmässigt mot hur det var tänkt från början, innan skivbolaget föreslog en eller två ändringar. (Bilden och namnet användes senare till tröjan nedan.)

 

[Vitulv]

Den är ganska snygg, synd bara att Dream Theater har en lika horribelt ful logga som alla andra metalband.

 

[Vitulv]

Snyggast är svårt att svara på. Men jag gillar kompromisslösa skivomslag som man hajjar till av. Marduk har ett sådant*:

Ett annat som ni får söka på själva är (jag tycker bara att man får posta ett nämligen, annars fuskar man och är jobbig och påtvingande) Panteras Vulgar Display of Power.

Det finns några andra som jag skulle vilja posta, men då får jag nog en veckas semester från forumet (ja, jag kan uppskatta kompromisslösa omslag även om jag inte skriver under på musikens innehåll).

* Ja, jag vet att jag är svintöntig som postar metalomslag men skit i det. Det är ju åtminstone inte lökig powermetal.

 

[Beastslayer]

Ja, jag vet att jag är svintöntig som postar metalomslag men skit i det. Det är ju åtminstone inte lökig powermetal.

Vad är det som är töntigt med ett metalomslag?

Du gillar ju uppenbarligen metal eftersom du känner till Marduk. Vad är det att skämmas för?

 

[Organ]

Vilka härmisar! Uriah Heep gjorde sin platta redan 1971! (Det ser t.o.m. nästan ut att vara likadana kärror.)

 

[Arfert]

Metalomslag är ofta en orgie i dålig smak: töntiga monster, fula typsnitt och loggor, och så vidare... men så ska det vara.


/Tomas (som designar metalomslag)