Nekromanti Sommargåtan

[Basenanji]

Vad är rätt svar?

Ett gäng hårdrockare sitter och festar. De dricker öl vid vattnet. Snacksen är goda. Men...musiken är lite seg av någon anledning. Det behövs något som passar med den här sommarkvällen. Hårdrockarna börjar diskutera vad som ska läggas på skivtallriken. Sabbath? Kiss? Iron Maiden? Eller kanske något modernare?

Helt plötsligt kommer en jazzsaxofonist förbi. Han föreslår helt otippat att man ska spela bossa-nova, för det kommer passa riktigt bra med sommarnatten. Påstår han.

Tycker du:

A) Jazzsaxofonisten ska hålla käft.
Gänget undrar över vilken HÅRDROCKSMUSIK de ska spela. Till den genren hör knappast bossa-nånting. Om hårdrockarna uttryckligen ber om annan musik än hårdrock kan jazzsaxofonisten svara, men inte annars. Jazzsaxofonisten kan inte avgöra vad som är bra musik för hårdrockarna, de kan bara de göra.

B) Jazzsaxofonisten gör rätt
Gänget vill ju höra bra musik, bossa är bra musik. Varför skulle inte hårdrockare kunna gilla bossa? Och varför skulle inte jazzsaxofonisten få komma med ett bra tips trots att det kanske inte är vad hårdrockarna förväntade sig?

/Basse

 

[Ackerfors]

Jag tycker, när det gäller musiken i din gåta, att hårdrockarna ska ge bossan en chans.

Applicerar man dock samma fråga på ett visst diskussionsforum när någon uttryckligen ber om hjälp eller tips om en speciell sak så tycker jag att jazzsaxofonisten ska svara på frågan som är ställd, inte sväva ut om att spela på svengelska, till exempel.

 

[walium]

Jazzsaxofonister förtjänar endast stryk...

...hade det handlat om en bluesgitarrist däremot så hade han sopat mattan med de där otvättade hårdrockarna oavsett vad de tyckte om saken.

Har du något som du vill diskutera så föreslår jag att du struntar i fåniga liknelser och går rakt på sak istället.

Svävar man ut ifrån ämnet i en tråd så kan man också förvänta sig att bli tillsagd. Något som jag i alla fall inte tycker att man bör ta så allvarligt såvida det inte är en moderator som säger till förstås. Folk svävar bort ifrån ämnet hela tiden här på forumet, vilket ibland leder till väldigt bra trådar och ibland till väldigt dåliga. Men någonstans bör ändå någon åtminstone anstränga sig lite för att besvara trådstartarens frågeställningar.

 

[Arfert]

Re: Jazzsaxofonister förtjänar endast stryk...

du är alltid lika vänlig, walium ;-)

äh, klart att hårdrockarna ska ge bossan en chans...

fast när det här formumet har du rätt. lätt det svävar iväg, och även undertecknad har vart skyldig till det.

 

[Lindenius]

För snävt

Om nu inlägget är en omskrivning för OT-inlägg så är liknelsen alldeles för snäv i mitt tycke. Saxofonisten rör sig fortfarande inom frågans område, men har bara en annan infallsvinkel och hårdrockarna har knappast ensamrätt på frågan. Dessutom får de chansen att definiera sin egen musiksmak gentemot saxofonistens, vilket innebär att deras egen kännedom om varför de gillar sin musiksmak kommer förbättras, eller förändras.

Om det däremot kommit en förskollärare och talat om kommunens politikiska insatser för barnomsorgen… då had det varit en annan femma.

//erik. så svaret på frågan är alltså B

 

[Pom]

A: Om ett gäng fantaster samlas för att avnjuta sitt gemensamma intresse och diskuterar exakt hur det skall ske på bästa sätt skall inte någon jazzgosse komma och störa.

Men.

En ensam hårdrockare som ber allmänheten om råd är en lite annan sak. Om han inte tydligt markerar att det bara är hårdrock han vill ha råd om kan folk lätt misstolka att det är rock i allmänhet eller populärmusik i allmänhet eller musik i allmänhet han kan tänka sig.

 

[Guest]

c) det är inget fel på bossa likt att det är inget fel på metal, de bör försöka hitta något mellanting om inte det går får de försöka göra en mental note att sånt kan vara kul att göra någon gång.

Applicerbart på forum, säg inte till någon att byta system, säg åt dem att de systemet har bra regler på det du har problem med samt att de passar någorlunda bra in i det systemet du spelars regler samt setting.

 

[Eksem]

Svaret är:

Jazzbubblaren kan gott snacka på och föreslå, men borde förvänta sig att han kommer få den utskällning han förtjänar.

 

[Johan K]

Jag skulle nog välja alternativ B.
Med motiveringen att det är aldrig fel att kanske få litre nya influenser...
Nya musikerfarenheter är ju aldrig fel..

 

[Shubaya]

Jag anser a.

 

[Perkan]

Som den (nyblivne) Mike Patton-junkie jag är svarar jag naturligtvis AB, dvs att hela gänget inklusive jazzsaxofonisten sätter på en Mr. Bungle-skiva och headjazzar loss till lite skön bossa metal (bland annat).

 

[Saxifrage]

Ett annat alternativ...

Jag tycker nog att saxofonisten kan få riva av ett par riff. Men ponera följande: hårdrockarna kanske har spenderat tre månader på jazzläger i Antwerpen, i syfte att verkligen gå på djupet med Bossanovan, och har likförbannat kommit fram till att jazz suger! Således tog de ett välgrundat beslut att hålla sig till skrammelmusik i fortsättningen. Fatta då hur jobbigt det blir när saxofonsnubben fortsätter tjata om sina jobbiga riff!

Och det är mitt budskap: ge gärna svar utanför ramarna, men utgå inte från att det är ren inskränkthet som gör att andra debattörer inte är intresserade av dina förslag. Ibland kan det helt enkelt handla om olika smak. Experimentell jazz är inte finare än Maiden och Manowar, det är blott och bart annorlunda. Och alla gillar inte jazz.

 

[Rickard]

Ok, jag hade tänkt att ta forumspaus, men vad fanken.. Kan inte ta det medan en tråd som jag startat på DoD-forumet får svar..

Angående jazzsaxofonisten så tycker jag svar C)..

Något som fungerar med allt relationshanterat är att först lyssna på vad den andre parten har att säga och sedan forma sina svar efter den personen.. Det går inte att med eld och svavel osa på med hur jazzen är mycket bättre och att hårdrockarna banne sig ska börja lyssna på bossanova.. Jämför detta med pladdrande präster.. Det fungerar för de som redan är övertygande, med för ateister så är de bara irriterande..

Alltså, om jag är tvungen att välja någon av dina två punkter tycker jag att jazzsaxofonisten bör hålla käften hellre än att tro att folk vill lyssna på annat än sin favoritmusik.. Oavsett hur from jazzkatten är när denne enbart lägger fram sina åsikter..

Och nu kommer svar C)..

Om jazzartisten däremot hade glidit in och nämnt ett par bra hårdrockslåter som river igång stämningen, så hade han vunnit hårdrockarnas förtroende.. Då kan han börja mata på med ett gäng bossanovalåter som förslag.. "Ja, men killar.. Lyssna på det här och säg vad ni tycker".. En filmrecensent som gillar de filmer jag gillar lyssnar jag på.. Förslår personen en ny film så tar jag gärna till mig filmtipset och ger det en chans..

Så, alltså.. På ett forum så håller jag käften om jag inte har något att tillföra till det personen skriver.. Om jag vill framföra kritik, så ser jag ändå till att svara på personens fråga.. Jag vill ändå försöka verka vettig i det jag skriver, annars tar ju inte personen till sig vad jag skriver och mina 10-120 minutrar det tog att posta inlägget är helt menlöst spenderade..

Alltså.. Vinn förtroende genom att svara på frågan och inför sedan egna tankar.. Vinnande koncept..

/Han som var alltför gnällig i inlägget han länkade och som glömde bort att skriva huvudpoängen ("De roliga korten gör att jag inte tröttnade fortare på spelet") och som dessutom är pissigt trött och därmed kanske lite osammanhängande

 

[Basenanji]

Den förvirrade saxofonisten

Hmm.

Nu har jag precis fått 10 000 xp i forumskunskap.
Jag har således numera FV 2 i forumskunskap, från att tidigare ha -1.

Hursomhelst, jag ska besvara några av trådens inlägg. Inte för att jag tycker att jag är så himla bra och fin utan för att försöka ge er en chans att förstå hur jag tänker.

Yass (coolt va?!) skriver så här:
Applicerar man dock samma fråga på ett visst diskussionsforum när någon uttryckligen ber om hjälp eller tips om en speciell sak så tycker jag att jazzsaxofonisten ska svara på frågan som är ställd, inte sväva ut om att spela på svengelska, till exempel.

Fler än han utrycker samma tanke och jag tror att det finns något värdefullt i detta.
När jag har ett problem och ber mina kompisar om hjälp så brukar jag få väldigt olika svar. Ibland inte alls svar som jag trodde att jag skulle få. Som exempel kan tjäna när jag och min fru tjafsar och mina kompisar helt oväntat ställer sig på hennes sida- i avsikt att hjälpa oss att lösa problemet. Förstår ni?

Det där kan vara väldigt känsligt- om man kör över mig fullständigt kommer jag ju bara bli sårad och yra något om att '...ingen förstår mig...' men mina kompisar brukar märka var gränsen går.

Sedan, om man tänker på forumet och hur vi beter oss här så handlar det väl litegrann om vem som ska ha rätt att byta ämne. För jag förstår nog både Eksem och alla andra i den där olyckliga tråden om Eberron-ord. Det blir väl lite klampigt och stampigt och hävda något som är OT som svar.
Om det har verkat som att jag är en klampare och stampare som bara kommer och förstör en tråd ber jag verkligen om ursäkt. Det var inte min avsikt. Min avsikt var att ge ett råd som syftade till att lösa problemet. Och betraktat ur den synvinkeln så tycker jag att man kan få gå på tvärs och förelå saker som kanske inte ryms bland frågeställarens svarsalternativ.
Det är ju kanske inte säkert att bara för att Eksem tror att problemet handlar om översättningstekniska detaljer, så gör det verkligen det. Det kan ju ha att göra med något större, mer övergripande problem.

Eller...är det bara fräckt att göra den analysen? Nu är det djupt vatten. Det som retar upp folk är nog att jag har mage att tala om för Eksem vad problemet egentligen består i, istället för att bara svara honom på det sätt han ber om, eller hur? Frågan jag grunnar på är då följande: Vet vi per automatik vad våra problem egentligen består i? Om jag har tråkigt när jag spelar ett visst spel- vet jag alltid vad det beror på? Kan man alltid själv svara på varför man reagerar som man gör?

Och det är på den här punkten som jag tror att våra åsikter går åt skilda håll. Jag vet bara att många, många gånger har åtminstone jag fått svar från min omgivning som både hjälpt mig men som också fått mig att förstå att jag nog inte hade nån koll på vad problemet egentligen bestod i. Hursomhelst, jag vill inte låta förmäten nu, men jag tycker att jag känner Eksem lite. Vi har ju trots allt druckit gammeldansk ihop. Och i takt med att man lär känna varandra, desto rakare och ärligare blir man (hoppas jag!). Och därför så svarade jag Eksem som jag skulle svarat en polare.

Det där, som jag sa tidigare, kan göras mer eller mindre finkänsligt och jag är nog rätt ovig, av svaren att döma.
Så jag flikar in en extra ursäkt för mina oviga manér.
Sorry.

I fortsättningen ska jag låta bli att svara så där.

Walle skriver så här:
Har du något som du vill diskutera så föreslår jag att du struntar i fåniga liknelser och går rakt på sak istället.
Ahh- touché! Men faktum är att jag tror att det här är ett 'jag-har-ett-problem-med-forumet-problem' och då tyckte jag att det var ett bra sätt att ta reda på hur wrnuiterna rent generellt betraktar en situation som den om bossan och hårdrockarna.

Så jag kan tycka att gåtan nog ändå har ett berättigande men måste samtidigt vara lite självkritisk och mena på att den var otillräcklig. Nåja, nu kan vi diskutera det här utan att ta utrymme från Eberron-ord.

Sedan Walle- stryk och stryk. Ähh, kan du inte hitta på nåt roligare än våld?

Så här skriver Han:
Om jazzartisten däremot hade glidit in och nämnt ett par bra hårdrockslåter som river igång stämningen, så hade han vunnit hårdrockarnas förtroende.. Då kan han börja mata på med ett gäng bossanovalåter som förslag.. "Ja, men killar.. Lyssna på det här och säg vad ni tycker".. En filmrecensent som gillar de filmer jag gillar lyssnar jag på.. Förslår personen en ny film så tar jag gärna till mig filmtipset och ger det en chans..
Ok, nu börjar det klarna. Det är bara det att ...det tar tid att köra det där första. Tid och energi. Jag är en rastlös saxofonist som vill passa på att tipsa såfortsommöjligt.
Tyvärr alltför rastlös och min slutsummering får väl bli att ta till mig Hans råd om vinnande koncept!

Nåja, jag svamlar som vanligt, men jag hoppas att ett och annat har klarnat.

/Basenanji

 

[Ackerfors]

Konsten att läsa vad folk faktiskt skriver...

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska citera så jag struntar i att citera och svarar rakt av.

När jag startar en tråd så vill jag ha svar på det jag frågar, no more, no less. Hade jag velat ha något annat så hade jag frågat om något annat. Det är ungefär som om jag skulle be om en mjukglass men får en glass med två kulor i noga utvald smak "för att de också kan fungera". Nej, tack, liksom.

Jag antar att det är på precis samma sätt när andra skriver trådstarter. Vissa är lite mer toleranta än jag är, vissa är lite mindre toleranta. I exemplet Eberron-tråden (som olyckligt blev indraget, förlåt mig) så frågade Eksem vad saker skulle översättas till, inte om det skulle översättas. Inte ens som en andra fråga frågade han det. Alltså får man anta att han var ointresserad av det och redan bestämt sig för att ge det en chans och prova själv.

Med andra ord, vi måste bli bättre på att läsa det som faktiskt skrivs och svara på det som faktiskt frågas efter. Så mycket respekt borde vi ha för varandra.

 

[Basenanji]

Respekt? Respekt!

Med andra ord, vi måste bli bättre på att läsa det som faktiskt skrivs och svara på det som faktiskt frågas efter. Så mycket respekt borde vi ha för varandra.
Jovisst. Det är väl kontentan av de här trådarna. Men minns att jag aldrig menat att förolämpa någon på något sätt. Det verkar som att jag är ensam om att betrakta ett svar som går utanför det som frågas efter som positivt. Men i min värld är det alltså inte för att vara dryg, taskig eller brist på respekt som jag svarar på mitt sätt- utan helt enkelt vänligt menat.

Men det är ju i min lilla värld det.

/Basenanji

 

[thark]

En förtäckt omotiverad liknelse och samtidig halmgubbe! Grattis, jag vet inte hur det gick med FV i Forumkunskap, men du har definitivt fått erfarenhetskryss i Ful Retorik.


Jag borde väl inte säga emot dig eftersom jag själv gillar att sväva ut i sidospår, men efter din fula liknelse får jag väl flumma fram något.

Efter ett plakat på den lokala anslagstavlan om en sammankomst för att diskutera hårdrockens för- och nackdelar har ett litet gäng samlats hemma hos Pudel-Janne. Gänget för just en livlig konversation kring vilken elgitarr som låter fräckast när det plötsligt ringer på dörren.

In kommer klampande en snubbe i kåbåjsarboots och dito hatt. "Var det här som var hårdrocksträffen?" frågar Country-Bengt. "Ah, bra. Men grabbar, att ni inte kör med banjo istället!"

...och senare, när de värsta blåmärkena börjat läka [...] ;-)

 

[Eksem]

Re: Respekt? Respekt!

Det KAN ha att göra med forumklimatet också. Vi som skriver på det här forumet skriver gärna, mycket och väldigt långt. Ett OT-utvik svirar gärna iväg och blir hur långt som helst. Men det kan fortfarande vara ett intressant OT-utvik.

I fallet med min tråd om Eberron-ord (i D20-forumet för den som vill läsa) så hade jag dock tagit den diskussion i mitt huvud redan (och även på forumet, för länge sedan) och var ointresserad av att ha just den diskussionen just där. Men det är ju inte säkert att det gäller alla på forumet, tvärt om.

Så det är en svår avvägning. Ditt OT-utvik i den tråden är ju en i sig intressant diskussion, som forumfråga intressantare än den i min trådstart.

Då kanske man skulle kunna starta en ny tråd, och hänvisa till den som ínspirerade en?

Jag vet inte. Det viktiga måste ju vara att så bra grejjer som möjligt skrivs på forumet, eller? Det kanske också är en disskusion i sig?

Hur som helst tog i alla fall inte jag illa upp eller så, om det nu var någon som oroade sig för det.

 

[Basenanji]

Peace!

Mycket våld just nu. Ok att jag har irriterat folk här men ändå...

Nåja, för att bättre förklara vad jag menade med liknelsen spinner jag vidare på din.

Tänk dig att hårdrockarna spelar gitarrsolo efter solo och ändå inte tycker att de hittar det där lite speciella soundet de letar efter.
De går igenom back efter back med skivor men kommer liksom ingen vart.

Deras kompis banjo-Lasse dyker upp. Han lyssnar på hårdrockarnas dilemma och ska precis rekommendera en snubbe som provspelade med NIN då han...inser att soundet hårdrockarna letar efter faktiskt är soundet av en banjo! Eftersom banjo-lasse vill sina vänner väl så försöker han rekommendera en platta med banjo.
Typ, han vill ge siona vänner det de eftersöker men inte visste om att det fanns.

Eller de kanske visst kände till banjons fantastiskt sura sound.
Ändå dristar sig Banjo-Lasse att rekommendera detta instrument.
Varför? För att jävlas? För att ge sig själv en intensivmassage som avslutas med blåhudsfärgning? Nej, för att Banjo-Lasse har testat alla de där hårdrocksgitarristerna och själv insett att om man vill ha ett banjosound måste man helt enkelt ha en banjo. Eller åtminstone en gång till överväga om inte den där banjon kan passa.
För om Banjo-Lasse bara jamsar med och säger: "Tja, ta den där hårdrockarnissen..." så...går han liksom emot sitt hjärta. Banjo-Lasse vet att hans hårdrockarkompisar förväntar sig att han är ärlig och säger vad han tycker och tror är bäst, inte vad hans vänner vill höra. Åtminstone inte alltid. Åtminstone när det kan leda till något positivt.

Tja, jag tror inte att det där förändrar något. Jag har förstått vad ni menar och tycker och jag kommer tiga still nästa gång jag skulle vilja gå på tvärsen.

Men om ni vill såga/hylla/kommentera något jag skriver utifrån vad ni tycker så gör hellre det än att inte svara alls. Faktiskt tar jag hellre ett ärligt sidospår om baktanken är att hjälpa mig!


I all välmening!
/Basenanji

 

[thark]

Re: Peace!

Ah, du missade min huvudsakliga poäng — allt vi bevisat här långt är att med tillräckligt långsökta liknelser kan man alltid få situationen att framstå på ett sådant sätt att man självklart har rätt.

Jazz-Jonte och Rock-Robban i all ära, men jag tycker det är mer relevant vad Rollspels-Basse tycker om situationen.