Spelledarbrist för D&D?

[God45]

Det komiska är att jag brukar säga till en av mina vänner att om DnD 5:e ska fungera (för mig i vilket fall) så kräver det en SL som slår näven i bordet och begränsar vad som är acceptabelt runt spelbordet. Visst alla rollspel kräver sina begränsningar, men jag tror aldrig det varit så påtagligt för mig som det är i DnD 5:e där regler lätt blir luddiga och det blir mycket om för många frivilliga regler tillåts.

Edit: Just detta att behöva slå näven i bordet och vara så pass tydlig för att spelet ska fungera utifrån allas förväntan är något som gjort att jag slutat spelleda 5:e även om jag fortfarande spelar det. Jag orkar inte ta den konflikten eller förklara mina val i samma utsträckning längre helt enkelt.

Inget medhåll. Om man ska spela 5ed så är hela poängen att folk kan rulla runt och vara elefantpersons klockverksmagiker eller kanin fanatiker barbarer. Det är vad spelet gör bra. Och eftersom de har byggt ihop multiversumet så tätt finns det ingen anledning att begränsa vem som är var. Karaktärerna kan ha kommit genom en dörr från Planescape, på en Spelljammer eller ramlat in från Ravenloft. Forgotten Realms kryllar med utomdimensionella aliens, och då snackae vi inte ens om att deras måne är hem till ett dimensionsresande matriarkat.

Vad du behöver göra om du spelleder 5ed är att lära dig grunderna om just den dumma skiten spelarna vill spela och sedan lita på att de sköter sina grejer. Du behöver inte veta något om Forge Cleric Fighter Paladin multiclassen av oändlig AC innan någon spelar den, och då googlar man den.

 

[Sömniga Isaac]

Inget medhåll. Om man ska spela 5ed så är hela poängen att folk kan rulla runt och vara elefantpersons klockverksmagiker eller kanin fanatiker barbarer. Det är vad spelet gör bra. Och eftersom de har byggt ihop multiversumet så tätt finns det ingen anledning att begränsa vem som är var. Karaktärerna kan ha kommit genom en dörr från Planescape, på en Spelljammer eller ramlat in från Ravenloft. Forgotten Realms kryllar med utomdimensionella aliens, och då snackae vi inte ens om att deras måne är hem till ett dimensionsresande matriarkat.

Vad du behöver göra om du spelleder 5ed är att lära dig grunderna om just den dumma skiten spelarna vill spela och sedan lita på att de sköter sina grejer. Du behöver inte veta något om Forge Cleric Fighter Paladin multiclassen av oändlig AC innan någon spelar den, och då googlar man den.

Alltså jag håller helt och hållet med. Däremot på ett personligt plan är det här allt annat än det jag vill spelleda nu för tiden. Så jag ser det inte som en svaghet i systemet, jag nålade bara ned vad som behöver begränsas om jag ska trivas med systemet och spelet. Därför jag i första hand väljer andra system om jag spelleder men inte har något emot att spela DnD 5:e

 

[SpringandeKulle]

Inget medhåll. Om man ska spela 5ed så är hela poängen att folk kan rulla runt och vara elefantpersons klockverksmagiker eller kanin fanatiker barbarer. Det är vad spelet gör bra....

Vilket jag tycker är anledningen till att man inte bryr sig om att göra bra äventyr/kampanjer till 5e utan bara coola scener. För varför engagera sig i att skapa en intressant värld när spelarna bara är intresserade av vad sina karaktärer kan göra för coolt? Och göra coola saker gör spelet bra!

 

[God45]

Vilket jag tycker är anledningen till att man inte bryr sig om att göra bra äventyr/kampanjer till 5e utan bara coola scener. För varför engagera sig i att skapa en intressant värld när spelarna bara är intresserade av vad sina karaktärer kan göra för coolt? Och göra coola saker gör spelet bra!

Eh, liksom, det är inget hinder alls för att göra en bra värld eller handling. Det här är ju grejen alla superhjälte universum dealar med.

 

[bortom12e]

5E är extremt preppkrävande och tungrott som spelledare, i jämförelse med typ det mesta. Plus att förväntningarna har trissats upp rejält. Föga förvånande att folk helst undviker att ta på sig den rollen.

Detta plus att många spelare verkar vilja konsumera en upplevelse snarare än att vara medskapare till den. Då ska man leva upp till alla de där förväntningarna själv som spelledare, utan stöd utifrån.
Tycker det verkar vara ett rätt stort problem utifrån vad jag läst på reddit, discord och forum

 

[God45]

Detta plus att många spelare verkar vilja konsumera en upplevelse snarare än att vara medskapare till den. Då ska man leva upp till alla de där förväntningarna själv som spelledare, utan stöd utifrån.
Tycker det verkar vara ett rätt stort problem utifrån vad jag läst på reddit, discord och forum

Men du behöver inte leva upp till några internet förväntingar! Berätta vad folk får från dig och gillar de inte det kan de hitta en annan grupp!

 

[Anarchclown]

Folk som kommenterar att det är "svårt" att spelleda D&D. Det är inte svårare att spelleda än något annat. Jag tror att ni blandar ihop ifall det är svårt att lära sig reglerna eller inte med om det är svårt att spelleda. Det finns uppenbarligen miljontals spelare av spelet som är kapabla att lära sig reglerna. Så anledningen till att det finns en brist på spelledare är nog någon annan än att det är svårare än andra spel. Själv växte började jag spela på åttio och nittiotalet så jag tycker 5th edition D&D är busenkelt. Men det är såklart olika från person till person.

 

[bortom12e]

Men du behöver inte leva upp till några internet förväntingar! Berätta vad folk får från dig och gillar de inte det kan de hitta en annan grupp!

Ja, jag har inga problem med det!
Jag menar bara att det verkar vara en upplevelse många har, särskilt engelskspråkiga rollspelare/spelledare.

 

[Sömniga Isaac]

Men du behöver inte leva upp till några internet förväntingar! Berätta vad folk får från dig och gillar de inte det kan de hitta en annan grupp!

Just nyckelordet här är behöver inte, det krångliga är dock att vi lätt och gärna försöker leva upp till andras och våra egna förväntningar. Finns en anledning till varför man inom ledarskap talar om tydliga förväntningar, förväntningar formar och påverkar de flesta av oss. Så jag tror det finns lite att gräva i här, förmodligen är det så att det inte är svårare att spelleda DnD 5:e per se men att det finns orimliga förväntningar som gör att det upplevs som svårare. Ett problem som jag inte tror att 5:e är ensamt om, kan komma på flera spel där jag som person inte skulle gå in som spelledare på grund av vilka förväntningar jag upplever finns omkring spelupplevelsen spelet ska ge. Förväntningar jag är rädd att inte kunna leva upp till, något som är väldigt mänskligt.

 

[ceruleanfive]

Men du behöver inte leva upp till några internet förväntingar! Berätta vad folk får från dig och gillar de inte det kan de hitta en annan grupp!

Absolut medhåll. Men frågan är ju hur många eventuella förstagångsspelledare som är så trygga att de kan vara så kaxiga.

 

[ceruleanfive]

Folk som kommenterar att det är "svårt" att spelleda D&D. Det är inte svårare att spelleda än något annat. Jag tror att ni blandar ihop ifall det är svårt att lära sig reglerna eller inte med om det är svårt att spelleda. Det finns uppenbarligen miljontals spelare av spelet som är kapabla att lära sig reglerna. Så anledningen till att det finns en brist på spelledare är nog någon annan än att det är svårare än andra spel. Själv växte började jag spela på åttio och nittiotalet så jag tycker 5th edition D&D är busenkelt. Men det är såklart olika från person till person.

Jag upplever det definitivt som svårare att spelleda än andra spel. Det är hundratals sidor regler att plugga in, varav en stor del är väldigt varierad mekanik och undantagsregler, till skillnad från många betydligt mer minimalistiska spel. Och de komplexa reglerna och det stora fokuset på balanserade taktiska strider gör det svårare att improvisera och gå på magkänsla.

Det är absolut inte omöjligt att spelleda, men jag är mer stressad inför och under spelmöten jämfört med andra spel, och jag är mer slut i huvudet efteråt.

 

[Dr_Dängrot]

Folk som kommenterar att det är "svårt" att spelleda D&D. Det är inte svårare att spelleda än något annat. Jag tror att ni blandar ihop ifall det är svårt att lära sig reglerna eller inte med om det är svårt att spelleda. Det finns uppenbarligen miljontals spelare av spelet som är kapabla att lära sig reglerna. Så anledningen till att det finns en brist på spelledare är nog någon annan än att det är svårare än andra spel. Själv växte började jag spela på åttio och nittiotalet så jag tycker 5th edition D&D är busenkelt. Men det är såklart olika från person till person.

Personligen så upplever jag att det är förmycket regler att hålla reda i DnD vilket gör att det för mig upplevs betydligt svårare att spelleda än dom regellätta spel jag vanligtvis spelleder .

Grunderna i DnD kan jag hålla med om att dom är är väldigt lätta , slå en t20 plus/minus modifikation och nå ett målvärde men sedan skall man som sl hålla reda vad olika monsterförmågor gör och hur länge dom är aktiva och vilka motståndsslag som gäller mot dom osv och om ett monster tar reducerad skada eller mer skada eller är immun .

Säg att Kalle anfaller med eld och Olle med vanligt svärd och Sara med krossvapen.
Jaha men bingbongemonstret tar halv skada av eld men dubbel skada av eggvapen men 1/3 skada av krossvapen och dessutom regenererar det 1/3 skada varannan stridsrunda men inte om skadan var eld och nu måste jag som sl sitta och hålla reda på allt det här .

Har du flera olika monster i ett encounter blir det ännu mer att hålla reda på .

 

[ceruleanfive]

För att utveckla mitt resonemang lite:

5E förmedlar helt andra förväntningar på spelledaren än många andra spel.

• Många story- och neotraddspel har bara en enda hyfsat tunn regelbok, med konkreta procedurer för hur man spelleder. De säger typ ”Det här är lugnt, vi hjälper dig att spelleda.”
• OSR-spel har i regel en kort bok, en simpel grundmekanik, och en implicit eller rentav explicit uppmaning att höfta och gå på magkänsla. De säger typ ”Det är inte så noga, gör som du känner för.”
• 5E har minst tre tjocka böcker du borde plugga in och det är så väldigt detaljerade regler men allt är fortfarande väldigt abstrakt, så det förmedlar i princip ”Du måste behärska och följa reglerna och förstå hur allt hänger ihop, så investera mycket tid och bli en mästare innan du tar dig an det här ansvaret.”

Lägg dessutom till att WotC har satt en standard att 5E-äventyr ska skrivas i svamlig löptext som oftast behöver skrivas till om till kortfattade anteckningar på egen hand, snarare än att vara anpassade för att faktiskt användas vid bordet.

 

[luddwig]

Själv började jag spela på åttio och nittiotalet så jag tycker 5th edition D&D är busenkelt.

Jag började spela samtidigt som dig och tycker ändå att 5E verkar skitsvårt att spelleda. Det beror inte på att jag har svårt att lära mig regler utan på den spelstil 5E är byggt för. Låt mig ta några exempel:

• Balanserat motstånd. Skitsvårt. I andra spel jag spelar behöver jag inte tänka på sådant. Där avgör spelarna vilka utmaningar de vill ta sig an.
• Taktiska strider. Skitsvårt. Då förväntas ju jag som SL agera taktiskt med alla SLP, och det faller sig inte naturligt för mig.
• Storslagna berättelser. Intriger. Hjältedåd. Dramatiska kurvor. Skitsvårt jämfört med det jag brukar spelleda, alltså en grupp luffare som bara drar runt och råkar ut för saker.
• Mängder med folkslag, vilka jag som spelledare ska gestalta. Pysslingar. Intelligenta sköldpaddor. Demonättlingar. Många sorters alver. Skitsvårt.

Men jag har inte läst DMG. Kanske ger den stöd i dessa avseenden?

Som spelare upplever jag inte alls 5E på samma sätt. Detaljerat ja, svårt nej.

 

[Anarchclown]

Det är absolut inte omöjligt att spelleda, men jag är mer stressad inför och under spelmöten jämfört med andra spel, och jag är mer slut i huvudet efteråt.

Det jag frågade var alltså, upplever du det som lätt att vara spelare i D&D? Eller är det så att du i allmänhet inte tycker att D&D är lätt. För som sagt, frågeställningen är inte om D&D är för svårt utan varför det inte finns spelledare till de horder av spelare som tydligen vill spela det.

 

[ceruleanfive]

Det jag frågade var alltså, upplever du det som lätt att vara spelare i D&D? Eller är det så att du i allmänhet inte tycker att D&D är lätt. För som sagt, frågeställningen är inte om D&D är för svårt utan varför det inte finns spelledare till de horder av spelare som tydligen vill spela det.

My bad.

Jag tycker att det är förhållandevis svårt som spelare också, iaf när det kommer till att ta informerade beslut. Jag känner mig ofta överväldigad av alla regelgrejer i strid, och likt många andra spelare zoomar jag mest ut efter ett tag istället för att försöka hänga med på vad som händer.

Men där behöver jag ju som tur är bara hålla koll på min rollpersons undantagsregler, snarare än alla rollpersoner och alla NPC:er. Och jag behöver inte preppa balanserade encounters eller styra rollpersonerna till mina peppade encounters – jag behöver mest vara lite uppmärksam på var spelledaren vill att vi ska gå för att följa hens prepp. Vilket gör att jag i princip förväntar mig att bli underhållen av spelledaren, snarare än att ta några egna initiativ.

Andra spelare verkar väldigt taggade på solospelandet mellan spelmöten, i form av att levla sin rollperson. Men det medför ju i praktiken att nästa spelmöte får ännu mer komplexa regler än det förra, för både spelare och spelledare.

 

[Anarchclown]

My bad.

Jag tycker att det är förhållandevis svårt som spelare också, iaf när det kommer till att ta informerade beslut. Jag känner mig ofta överväldigad av alla regelgrejer i strid, och likt många andra spelare zoomar jag mest ut efter ett tag istället för att försöka hänga med på vad som händer.

Men där behöver jag ju som tur är bara hålla koll på min rollpersons undantagsregler, snarare än alla rollpersoner och alla NPC:er. Och jag behöver inte preppa balanserade encounters eller styra rollpersonerna till mina peppade encounters – jag behöver mest vara lite uppmärksam på var spelledaren vill att vi ska gå för att följa hens prepp. Vilket gör att jag i princip förväntar mig att bli underhållen av spelledaren, snarare än att ta några egna initiativ.

Andra spelare verkar väldigt taggade på solospelandet mellan spelmöten, i form av att levla sin rollperson. Men det medför ju i praktiken att nästa spelmöte får ännu mer komplexa regler än det förra, för både spelare och spelledare.

Ja. Det är helt ok att inte gilla D&D av massor med anledningar. Jag ville bara göra poängen att personer som tycker att D&D är för krångligt förmodligen inte är den grupp av spelare som sitter och vill ha spelledare till just D&D.

 

[Skarpskytten]

Det är absolut inte omöjligt att spelleda, men jag är mer stressad inför och under spelmöten jämfört med andra spel, och jag är mer slut i huvudet efteråt.

Detta är även min erfarenhet.

Lägg dessutom till att WotC har satt en standard att 5E-äventyr ska skrivas i svamlig löptext som oftast behöver skrivas till om till kortfattade anteckningar på egen hand, snarare än att vara anpassade för att faktiskt användas vid bordet.

Lägg dessutom till att WotC har gjort till standar att 5e-äventyr ska vara förskrivna berättelser med ofta trasig eller skör räls, där sannolikheten för att spelgruppen gör "fel" och åker av banan är stor. Vilket så klart kan vara en stor utmaning för en grön DM att hantera, och ännu svårare att hantera snyggt.

Men det medför ju i praktiken att nästa spelmöte får ännu mer komplexa regler än det förra, för både spelare och spelledare.

Detta är ännu ett problem med 5e. I många rollspel, inklusive äldre versioner av DnD, så utvecklas gubbarna sakta, dels i meningen många spelmöten innan substantiell förbättring, dels i meningen att det inte tillkommer så mycket nytt. En krigare på nivå 14 i BECMI är mekaniskt lika komplex som en krigare på nivå 1, och det tar rimligen mycket längre tid att nå nivå 14 i BECMI än i 5e. Men i 5e hinner man som DM och spelare knappt landa i den nya nivån innan vi vips kastar oss över nästa nivå, där numera nästan alla nya nivåer för alla klasser innebär att något nytt tillkommer.

Vilket för mig tillbaka till min ständiga käpphäst: 5e är ett relativt komplext spel som är uselt för nybörjare.

 

[ceruleanfive]

• Mängder med folkslag, vilka jag som spelledare ska gestalta. Pysslingar. Intelligenta sköldpaddor. Demonättlingar. Många sorters alver. Skitsvårt.

Ja, fasen, regelsystemet är så pass komplext att spelleda att jag typ hade glömt hur komplex den officiella spelvärlden är att spelleda! Det blir liksom dubbel kognitiv belastning.

 

[Skarpskytten]

Ja, fasen, regelsystemet är så pass komplext att spelleda att jag typ hade glömt hur komplex den officiella spelvärlden är att spelleda! Det blir liksom dubbel kognitiv belastning.

Jag tycker mig ändå se en trend här: i Mordenkainen-monsterboken fick alla RP-arter och alla monster betydligt kortare flufftexter än vad sådana har fått i tidigare produkter. Min spaning är att 1DnD-monsterboken kommer att gå vidare i detta spår. Till detta kommer att mycket av fluffet i DMGn kommer från FR, och nu ska ju spelet skrivas om från ett multiversum-persepktiv, vilket gör det lätt att dumpa en massa bagage från FR. Detta kommer då alltså något sänka ribban för den som vill spela spelet.