Nekromanti Spelledarhjälpmedel - dina favoriter?

[w176]

Jag gillar karaktärsfoskuserade fisktankar när jag spelleder varpå det liksom alltid blir ett relevant hjälpmedel, bortsett från oneshots på minikonvent och minikampanjer över jul typ.

Sen den här posten för hur mina relationskartor kan se ut. Här i hiarkiska träd för att de var relevant för den kampanjen. Samt exmepel på vad för väldigt talande bilder jag brukar leta efter.

 

[w176]

I korta drag tycker jag att de bästa spelledarehjälpmedlen är de som hjälper spelarna hålla koll, och hjälper gruppen att kommunicera den kreativa agendan.

Liksom bättre att alla är tryggare på att de kommer finnas en bild och ett namn och en utmärkning på relationkartan för alla viktiga slps än att alla sätter igång och frenetisk anteckna namn så fort något introduceras. Tex.

 

[Robert Jonsson]

Vad jag använder är till större delen standardmässigt:

1) Berättelseanteckningar (scenarion, anteckningar vad som har hänt etx.): utan dem har jag svårt att improvisera fritt, men ligger dem bara där behöver jag inte bry mig särskilt mycket om dem.

2) Tärningar: ja, gissa varför?

3) Stämningsmusik: tillhör den skaran som tycker det är bra och stämningsfullt att ha något i bakgrunden. Hjälper att sorla bort ljud utifrån också. Blir dock som bäst med särskild timing, men det är sällan jag verkligen lägger ned tid på det.

4) Dryck: både för rösten och för att hålla sig vaken - att kliva upp för att arbeta vid 4.30 gör att man tröttnar fortare har jag märkt).

De två sakerna som är kanske är lite mer ovanliga är:

5) Diktafon: spelar ibland in berättelserna, både som minnesanteckningar och som underlag för utvärdering av speltest.

6) Karaktärsbilder: eftersom jag har en tendens att dra in mängder av olika personer och ständigt skifta mellan uppsättningarna i olika scenerna blir det vanligen lätt rörigt att hålla reda på alla (förståeligt när det rör sig om 20+ viktiga personer och runt 30-40 mindre viktiga). Det har fått mig att skriva ut bilder på personen med en liten namnbricka längst under, klistra det på en kartong (för att de ska bli mindre sladdriga) och sen plasta in dem. Det har jag märkt blir väldigt praktiskt då jag spelleder.

Har aldrig använt dator, men det beror nog mer på att jag inte orkar släpa med mig min otympliga och ljudliga dator. Är dock inte stängd för det. Spelledarskärmar använde jag mycket förut, men numer är det inte något som känns sådär jätteviktigt. Okej, det är bra att dölja papper bakom men inte mer. Det är bara "fuskare" som slår tärningar bakom SL-skärmen.

 

[solvebring]

Åh, vad trevligt. Bra tråd och intressant upplägg.
Är det förresten en egenskriven kampanj?

 

[w176]

Var. Det var bara en sommarkampanj på cirka 10 spelmöten. Min första kampanj evah. Den var egenskriven, eller egen fisktankad och den gick rätt fint, spelarna var alla utom en ovana vid politik, närvaron varierade under sommaren men den blev rätt trevlig allt som allt.

 

[solvebring]

Var. Det var bara en sommarkampanj på cirka 10 spelmöten. Min första kampanj evah. Den var egenskriven, eller egen fisktankad och den gick rätt fint, spelarna var alla utom en ovana vid politik, närvaron varierade under sommaren men den blev rätt trevlig allt som allt.

Okej, låter trevligt. Blir förresten imponerad av att folk lyckas få ihop egna kampanjer som handlar om just politik. Heavy shit. Tycker alltid sådant är lika svårt. Vampire är skitkul att spela men verkligen svårt att bygga bra intriger i, tycker jag eftersom jag mestadels spelat grottkräls- och mysteriefantasy. Eller ja, rätt så klassiskt fantasy överlag. Tur är väl kanske att jag hittills bara varit spelare i Vampire. Vi körde dock gamla Masquerade. Jag har svårt att bygga scenarion där det gäller att verkligen bygga starka och komplexa intriger som sådant som politik och liknande.

... Fast nu ska jag nog hålla mun innan jag startar en deltråd här som riskerar att paja Vitulvs tråd.

 

[Big Marco]

Jag har egentligen bara ett "måste" - musik. Jag har mycket svårt att koncentrera mig längre stunder utan att ha en den que som musiken ger, dess inramande effekt, dess pekande på att "när musik spelas så spelar vi". Däremot är jag inte hyper när det gäller att det måste vara exakt rätt musik för rätt scen/händelse. Kan jag min spellista bra så kan jag dock synka det som jag som SL berättar om till förändringar i styckena.

Jag gillar också tärningar. Och en bra sittplats. Min rygg pajar av får mycket stillasittande på obekväma stolar. Helst vill jag kunna halvligga, roman style.

Det som absolut går fettbort och som dödar upplevelsen för mig är fysiska spelare/spelledare, dvs personer som tror att de befinner sig på en teaterscen eller som har behov att att peta på, ta tag i och krama mig när vi spelar. Eller för den del om SL börjar kasta saker på en för att stressa. Rollspel görs för mig i hjärnan och mycket lite med ögonen.

 

[KamiFisk]

Behöver:

Folk som lyssnar, för annars blir det inget spel resten kan man klara sig bra utan, har rollspelat på bussar osv det funkar.

Brukar ha:

Papper Att skriva på.
Penna Att skriva med.
Tärningar Att Rulla.
Spelledar skräm Att gömma mig bakom, samt att jag gjort den själv och är lite egenkär för att den är så awesome.

Jag använder mig sällan av:

Musik Störande moment förutom när man vill spela skräck eller framföra någon episk händelse.

Glaspluppar eller andra markörer För att jag skulle slarva bort dem efteråt.

 

[solvebring]

som har behov att att peta på, ta tag i och krama mig när vi spelar. Eller för den del om SL börjar kasta saker på en för att stressa.

WTF! Gör folk sådant? Börja kasta prylar, vilket jäkla sätt. Jag förstår att det går fetbort, och ja, att folk ska klänga på en när man spelar låter inte speciellt trevligt. Har själv inte råkat ut för det än dock. Som tur är.

Rollspel görs för mig i hjärnan och mycket lite med ögonen.

Det håller jag med om till 200%. Just av den anledningen som jag även har svårt för figurer, krimskrams och sådant. Jag vill fantisera, se och uppleva saker i huvudet, som du säger, inte i direkt bemärkelse med ögonen.
... Fast som sagt, jag har inget så där direkt fetbort, bara saker jag ogillar. Var sak har sin plats kan man kanske säga.

 

[tull]

som har behov att att peta på, ta tag i och krama mig när vi spelar. Eller för den del om SL börjar kasta saker på en för att stressa.

WTF! Gör folk sådant? Börja kasta prylar, vilket jäkla sätt. Jag förstår att det går fetbort, och ja, att folk ska klänga på en när man spelar låter inte speciellt trevligt. Har själv inte råkat ut för det än dock. Som tur är.

Alltså att spelarna tar på varandra har inte jag något problem med om det stödjer inlevelsen. Men om en spelledare skulle kasta ett jävla sudd på mig så skulle han få en smäll.

 

[w176]

Fysiks spel is the win för mig, men då ska de vara en tydlig kreativ agenda alla är med på. Att gråta ut mot någons bröst tex en annan upplevelse än att beskriva det.

Men folk har ju verkliga olika fysiska integritetsnivåer och kreativa agendor så att syssla med folk utan tydlig sådan agenda eller med den fingertoppskänslan att ändå uppfatta att det skulle vara stämningsfullt att greppa någons hand är det ju en riktig blunder.

 

[solvebring]

som har behov att att peta på, ta tag i och krama mig när vi spelar. Eller för den del om SL börjar kasta saker på en för att stressa.

WTF! Gör folk sådant? Börja kasta prylar, vilket jäkla sätt. Jag förstår att det går fetbort, och ja, att folk ska klänga på en när man spelar låter inte speciellt trevligt. Har själv inte råkat ut för det än dock. Som tur är.

Alltså att spelarna tar på varandra har inte jag något problem med om det stödjer inlevelsen. Men om en spelledare skulle kasta ett jävla sudd på mig så skulle han få en smäll.

Nej, vad tusan. Jag har skakat hand med folk då rollerna gjort det och så. Kan lägga till att det beror väldigt mycket på när och hur folk tar på en när man spelar.

 

[solvebring]

Men folk har ju verkliga olika fysiska integritetsnivåer och kreativa agendor så att syssla med folk utan tydlig sådan agenda eller med den fingertoppskänslan att ändå uppfatta att det skulle vara stämningsfullt att greppa någons hand är det ju en riktig blunder.

Kunde inte sagt det bättre själv. Precis, det ska vara okej för alla och det ska funka för spelet osv. Visst kan jag ta i spelare och dem ta i mig, men det ska vara på ett ok sätt liksom.

Fysiks spel is the win för mig, men då ska de vara en tydlig kreativ agenda alla är med på. Att gråta ut mot någons bröst tex en annan upplevelse än att beskriva det.

Säg inte det! När min kvinnliga vampyr i en VTM session förförde en yngling beskrev jag så ingående jag kunde för den andre spelaren (som spelade ynglingen) att han tillslut bad om timeout och sade att han inte pallade mer för att det kändes för närgånget och bögigt - även om nu min karaktär var kvinna konstigt nog. han och jag var ju män iof, men själv såg jag det som jag = denna kvinnliga vampyr och han = den naive ynglingen.
Beskrivningar kan funka bra.

 

[w176]

Jo jag sa inte att beskrivningar är sämre eller mindre intensiva. En skriven eller berättas upplevelse har förmågan att fånga andra saker, stanna upp, dröja vid detaljer, lyfta fram annat. De kan böja och fånga ögonblicket.

Medan en fysiska upplevelsen mer handlar om nuet och de flyktiga. Och hur man kan ha en delat fokus dels på tankarna dels på den fysiska upplevelsen.

Som sagt det är olika upplevelser.

 

[DeBracy]

Att gråta ut mot någons bröst tex en annan upplevelse än att beskriva det.

Säg inte det! När min kvinnliga vampyr i en VTM session förförde en yngling beskrev jag så ingående jag kunde för den andre spelaren (som spelade ynglingen) att han tillslut bad om timeout och sade att han inte pallade mer för att det kändes för närgånget och bögigt [...] Beskrivningar kan funka bra.

Jag tror nog att du hade fått en helt annan reaktion om du hade gjort det istället för att beskriva. Det hade varit en helt annan upplevelse (och jag misstänker att ni aldrig hade spelat ihop igen).

Det är klart beskrivningar kan funka bra - annars hade ju vår hobby varit dömd. Men det finns liksom anledningar till att vi i spelgruppen bytte bordsplacering så att jag och Elin kunde nå varandra utan att behöva klänga över någon annan till exempel. Det gör en enormt stor skillnad att kunna ha en faktisk fysisk närhet jämfört med en strikt fiktiv fysisk närhet.

...och jag är så jäääkla OT. Sorry. >__>

 

[solvebring]

Jo jag sa inte att beskrivningar inte sämre eller mindre intensiva. En skriven eller berättas upplevelse har förmågan att fånga andra saker, stanna upp, dröja vid detaljer, lyfta fram annat. De kan böja och fånga ögonblicket.

Medan en fysiska upplevelsen mer handlar om nuet och de flyktiga. Och hur man kan ha en delat fokus dels på tankarna dels på den fysiska upplevelsen.

Som sagt det är olika upplevelser.

Aha, ja då är jag med. Mycket bra sagt förövrigt.

Som sagt det är olika upplevelser.

Indeed.

 

[solvebring]

Jag tror nog att du hade fått en helt annan reaktion om du hade gjort det istället för att beskriva. Det hade varit en helt annan upplevelse (och jag misstänker att ni aldrig hade spelat ihop igen).

Misstänker du det? Varför då...?

Det är klart beskrivningar kan funka bra - annars hade ju vår hobby varit dömd. Men det finns liksom anledningar till att vi i spelgruppen bytte bordsplacering så att jag och Elin kunde nå varandra utan att behöva klänga över någon annan till exempel. Det gör en enormt stor skillnad att kunna ha en faktisk fysisk närhet jämfört med en strikt fiktiv fysisk närhet.

Jo, true. Det var mer så att jag missförstod w176s inlägg än att jag inte håller med. Nu när saken förklarades närmare kan jag inte annat än att nicka instämmande.

...och jag är så jäääkla OT. Sorry. >__>

Det är vi alla. Kanske bör ge oss nu eller starta en deltråd... Börjar bli mycket annat nu nämligen.

 

[Rickard]

Skön tråd.
<ul style="list-style-type: disc">[*]A4-papper med namn och en relationstankekarta.
Namn brukar jag ta från namnlistor på nätet från en viss kultur eller låta spelarna hitta på det innan vi drar igång. Ett vettigt sätt för att ge de sysslolösa något att göra. Tankekartan brukar jag fylla ut med saker allt eftersom spelarna gör någonting. Får jag inte anteckna någonting blir det sjukt mycket svårare för mig att väva in det som spelarna bidrar med under spelmötet.[*]Gem.
Vettigt att markera skador med. Helst ska de vara färgmarkerade, så att jag kan använda olika skadesystem, där ett blått exempelvis ger en skada, ett rött tre och ett gult fem. Det är rätt skönt att behöva slippa säga skadepoäng i sina beskrivningar.[*]Initiativbräde.
Ett väldigt enkelt och tydligt bokföringshjälpmedel. Kan även ställa ut tärningar där för att visa hur många motståndare det är kvar.[*]Någonting att dricka.
Pausen det tar för att dricka kan ge mig tillräckligt med tid för att komma på någonting om jag måste improvisera.[/list]
Saker jag vill undvika.<ul style="list-style-type: disc">[*]Musik.
Är det för melodiskt stör det min koncentration, då jag gärna förlorar mig i musiken. För mig bidrar musik aldrig med någonting till ett spelmöte. Ambient-ljud (typ bakgrundsbrus) fungerar däremot.[*]Dämpad belysning.
Det ska vara ett rätt rejält annorlunda scenario/rollspel med få anteckningar hos spelarna för att jag ska ta och dämpa ljuset.[*]Figurer och battlegrids.
Spelarna tappar fantasiförmågan när det kommer fram fysiska saker som representerar deras rollpersoner. Det blir ofta ballare på ett enklare sätt om spelarna bara visualiserar allting i huvudet.[/list]/Han som nu snackade utifrån sitt perspektiv som spelledare för som spelare har han nog annorlunda preferenser

 

[solvebring]

Vettigt att markera skador med. Helst ska de vara färgmarkerade, så att jag kan använda olika skadesystem, där ett blått exempelvis ger en skada, ett rött tre och ett gult fem. Det är rätt skönt att behöva slippa säga skadepoäng i sina beskrivningar.

Låter intressant men jag tror jag inte är med på riktigt hur du faktiskt använder dem. Lust att beskriva närmare?

Spelarna tappar fantasiförmågan när det kommer fram fysiska saker som representerar deras rollpersoner. Det blir ofta ballare på ett enklare sätt om spelarna bara visualiserar allting i huvudet.

Kunde inte ha sagt det bättre själv. Eller ja, jag har sagt det en eller två gånger innan i den här tråden, fast inte lika tydligt och kortfattat som du.

 

[Rickard]

Vettigt att markera skador med. Helst ska de vara färgmarkerade, så att jag kan använda olika skadesystem, där ett blått exempelvis ger en skada, ett rött tre och ett gult fem. Det är rätt skönt att behöva slippa säga skadepoäng i sina beskrivningar.

Låter intressant men jag tror jag inte är med på riktigt hur du faktiskt använder dem. Lust att beskriva närmare?

Antingen är det en gradering vid kanten av rollformuläret där man kan fästa gemet vid den siffra som anger sin skada. Se Matinéformuläret. I min Feng Shui-mod. så säger jag inte "Du får fem i skada" utan istället slänger till spelaren ett rött och ett gult gem samtidigt som jag kommer med en beskrivning av attacken. På rollformuläret står det vad dessa färgkoder innebär. Faktum är att gemens färger hjälper mig som spelledare att beskriva skadorna, där blåa är blåmärken, röda är blodvite och gula är stjärnsmällar (extraordinära händelser).

/Han som önskar att han hade tid för rollspel (och skriva klart fisktankstråden)