sockerpappan
Veteran
Har hittat hit igen och tänkte då ta upp en fråga som jag själv har väldigt bestämda synpunkter om men som jag vet att alla inte håller med om. Därför så vill jag egentligen att denna tråd skall handla om fördelarna och nackdelarna med fenomenet spelledarskärm och i förlängningen om man överhuvudtaget bör använda sig av detta "hjälp"- eller stjälpmedel.
När det kommer till denna fråga har jag nämligen följande åsikter:
Spelledarskärmens fördelar:
* Spelledarskärmen [SS] gör att man kan slå tärningar dolt och ha anteckningar dolt för spelarna.
* SS visar vem som har auktoriteten, vem som är SL genom att skilja ut denne från övriga gruppen.
* SS kan, i spel där det behövs, ge en lättsammanfattad överblick över tabeller, värden och all information som spelsystemet behöver.
Spelledarskärmens nackdelar
* SS avskärmar SL från övriga gruppen, dvs det blir svårare att få kontakt, kunna gestalta karaktärer med kroppsspråk osv. Det blir en vi och hon känsla, man spelar inte tillsammans med SL utan hon är skilld från gruppen.
* SS skiljer systemet från Spelarna, det blir något som bara ligger på SL lott vilket gör att spelarna tappar intresset för det, speciellt i komplexa system (något händer, spelledaren försvinner bakom SS i 30 sekunder och slår i sina tabeller med mera medan spelarna rullar tummarna)
* SS uttrycker att SL hyser misstro mot spelarna, att hon tror att de skall snoka i hennes papper vid första möjliga chans. Misstro tycker jag är en dålig grund att bygga sitt rollspelande på och har man inte misstron behöver man ju inte heller gömma sina anteckningar.
Så där, nu när jag ser fördelarna och nackdelen så måste jag fundera på om fördelarna uppväger nackdelen och jag tycker inte det. De fördelar som jag ser kan man ofta åstakomma på andra sätt, ex: man kan slå en tärning under en hand, ha slagit alla slag innan spelpasset och bara tittar på en lista, man kan ha läst på innan så man slipper bläddra i manus eller regelboken hela tiden med mera. Auktoritetsbiten kan nog vara svår för unga spelledare att få utan skärm men jag ser idag inte att mitt spellederi måste vara så auktoritetsberoende utan snarare att det är bra om spelarna känner att de kan säga till om saker under spelet, dvs att det är interaktivt. Slutligen så är spelledarskärmen en lika bra översikt över tabeller om den ligger platt på bordet och då slipper den avskärma SL från spelarna.
Sedan skall man väl för ärlighetens skull medge att man kan komma förbi nackdelarna med SS också, exempelvis genom att inte sitta bakom den när man berättar och bara använda den när tärningar skall slås, så kan man ju uttrycka kroppsspråket och bli en i gruppen på ett annat sätt, eller genom att stå upp och spelleda. Visst, det skiljer fortfarande ut en men 95% av en är i alla fall inte dold bakom skärmen, plus att spelarna också kan ställa sig upp om de vill.
Slutligen en uppmaning: Istället för spelledarskärmen på kortändan av bordet, sätt dig i soffan på långsidan bredvid en spelare, ha dina anteckningar liggandes på bordet och lita på att spelarna inte kommer att läsa i dem. På konvent, strunta i katedern, sätt dig vid bordet. Gör spelklimatet öppnare, gör dig själv mindre speciell i din SL-roll, och låt spelarna vara med mera i rollspelet.
När det kommer till denna fråga har jag nämligen följande åsikter:
Spelledarskärmens fördelar:
* Spelledarskärmen [SS] gör att man kan slå tärningar dolt och ha anteckningar dolt för spelarna.
* SS visar vem som har auktoriteten, vem som är SL genom att skilja ut denne från övriga gruppen.
* SS kan, i spel där det behövs, ge en lättsammanfattad överblick över tabeller, värden och all information som spelsystemet behöver.
Spelledarskärmens nackdelar
* SS avskärmar SL från övriga gruppen, dvs det blir svårare att få kontakt, kunna gestalta karaktärer med kroppsspråk osv. Det blir en vi och hon känsla, man spelar inte tillsammans med SL utan hon är skilld från gruppen.
* SS skiljer systemet från Spelarna, det blir något som bara ligger på SL lott vilket gör att spelarna tappar intresset för det, speciellt i komplexa system (något händer, spelledaren försvinner bakom SS i 30 sekunder och slår i sina tabeller med mera medan spelarna rullar tummarna)
* SS uttrycker att SL hyser misstro mot spelarna, att hon tror att de skall snoka i hennes papper vid första möjliga chans. Misstro tycker jag är en dålig grund att bygga sitt rollspelande på och har man inte misstron behöver man ju inte heller gömma sina anteckningar.
Så där, nu när jag ser fördelarna och nackdelen så måste jag fundera på om fördelarna uppväger nackdelen och jag tycker inte det. De fördelar som jag ser kan man ofta åstakomma på andra sätt, ex: man kan slå en tärning under en hand, ha slagit alla slag innan spelpasset och bara tittar på en lista, man kan ha läst på innan så man slipper bläddra i manus eller regelboken hela tiden med mera. Auktoritetsbiten kan nog vara svår för unga spelledare att få utan skärm men jag ser idag inte att mitt spellederi måste vara så auktoritetsberoende utan snarare att det är bra om spelarna känner att de kan säga till om saker under spelet, dvs att det är interaktivt. Slutligen så är spelledarskärmen en lika bra översikt över tabeller om den ligger platt på bordet och då slipper den avskärma SL från spelarna.
Sedan skall man väl för ärlighetens skull medge att man kan komma förbi nackdelarna med SS också, exempelvis genom att inte sitta bakom den när man berättar och bara använda den när tärningar skall slås, så kan man ju uttrycka kroppsspråket och bli en i gruppen på ett annat sätt, eller genom att stå upp och spelleda. Visst, det skiljer fortfarande ut en men 95% av en är i alla fall inte dold bakom skärmen, plus att spelarna också kan ställa sig upp om de vill.
Slutligen en uppmaning: Istället för spelledarskärmen på kortändan av bordet, sätt dig i soffan på långsidan bredvid en spelare, ha dina anteckningar liggandes på bordet och lita på att spelarna inte kommer att läsa i dem. På konvent, strunta i katedern, sätt dig vid bordet. Gör spelklimatet öppnare, gör dig själv mindre speciell i din SL-roll, och låt spelarna vara med mera i rollspelet.