Nicola:Anchorman said:Sjukhuset
Lars nickar sakta med huvudet på Nicolas förslag om klättring. Han kollar på hennes hand och fortsätter.
Så fort farsan har fixat, Jimmys axel, för det var så han hette va? Så borde du låta han kolla på din hand, han kan säkert fixa till något.
Under tiden vila här, så går jag och letar efter något rep.
Lars reser sig och dricker upp det sista ur sin Loka och börjar gå ut ur rummet.
Min första tanke är att lyfta nån sorts protest men istället så böjer jag mig för Lars' gest. Är det där tacksamhet jag känner? Jag sjunker ner i en soffa i ett hörn i personalrummet. Vapenskidan vilar över mitt knä och jag rullar bakåt huvudet i soffan och sjunker ner ibland de mjuka kuddarna. *Gäsp.*
Medan knallarna från femtonde våningen rullar förbi som dyningarna mot sömnens strand är det Bengts rop som väcker mig ur min dvala. Jag ser mig omkring efter en kudde eller något att lägga över huvudet. Så kommer jag att tänka på något jag hörde vid hissarna. Något om immunitet. Den där verkstadstjejen sa att nåt om att Jesper var immun. Det är viktigt. Jag vet det men inte riktigt varför. Botemedlet? Äsch... Allt jag vet är att det är dåligt om jag låter honom dö nu. Min jogg nedför korridoren skakar liv i mig. Lars har hunnit ut ur ett rum och jag säger bara: "Fortsätt leta."Bengt said:- Nicola! Lars! Se vad det är som händer!
Jag slänger upp dörren till trapporna.