Nekromanti Stämninghöjare... eller?

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,268
Location
Helsingborg
Satt och bläddrade/läste igenom Fenix nummer 4 (som det faktiskt fanns en del matnyttigt i, så det är ett undantag från vad jag sagt om Fenix) och mina ögon söker sig över de sista sidorna när jag ser artikeln "På andra sidan - i Trudvang" som är en ensidesartikel om att få bättre stämning.. Jag häpnade över att folk verkligen tycker det är bra stämningshöjare att exempelvis läsa innantill..

Jag kommenterar rubrikerna i ordning:

1. Stämningsfulla texter
Författaren föreslår att spelledaren ska skriva lappar som denne sedan läser för spelarna.. Särskilt mycket reagerade jag på "Genom att göra texter i förväg på olika platser, möten eller personer som rollpersonerna träffar på känns det mer trovärdigt och därmed ökar det stämningen.".. För mig är det tvärtom.. Om spelledaren läser något utantill så tycker jag han/hon brister i sin fantasi.. Dessutom så känns allting rälsat då spelledaren tydligen har planerat att rollpersonerna ska komma dit.. Känslan av valfrihet försvinner..

Det är, för mig, ungefär samma sak som om man bara skulle slänga fram en karta så fort rollpersonerna kommer in i ett hus.. Man ger liksom iväg att de ska komma dit och därmed avslöjar att de är på rätt spår.. Jag gillar som spelare att fara i en viss ovisshet över att det jag pysslar med verkligen är rätt.. Fast det kanske bara är jag?

Något som annars tas upp är namnlistor.. Det var ett (imho) vettigt tips.. Det underlättar en hel del när man improviserar.. Jag brukar föredra att vilja ge sken av att improvisera när det är planerat och ge sken av att det är planerat när det är improviserat.. Detta för att förvilla spelarna och göra dem osäkra på var de egentligen är i berättelsen..

Om jag nu förbereder stämningstexter så lär jag mig dem utantill.. Jag kanske ställer för höga krav på mig som spelledare, men en spelledare som med en föga stämningsfull röst, trots att denne försöker, läser upp en text och kanske börjar staka sig är ingen höjdare.. Vissa spelledaren kan till och med få hybris och skriva en alldeles för lång text.. Spelarna ska aktiveras av spelledarens beskrivningar, inte deaktiveras av dem!

2. Återblick
Här är ett bra förslag.. Författaren skriver att spelledaren kan sammanfatta förra spelomgången i ett e-mail i romanstil om vad som hände senast.. Själv brukar jag skriva sammanfattningar som jag sedan lägger upp på föreningssidan.. Detta för att spelarna inte läser mailen så ofta eller ens har en e-mailadress..

Annars brukar jag dra en återblick när vi sätter igång och spelar.. Med hjälp av spelarna (men oftast inte) försöker vi komma ihåg vad som hände senast och ibland elda upp känslorna om det hände något viktigt.. Sedan smälter jag samman det med inledningstexten som jag lärt mig utantill..

3. En bild säger mer än tusen ord
Stämmer detta? Alltså visa en bild på någon/något? Funkar det? Som stämningshöjare? Jag tycker det går minst lika bra att berätta utifrån en bild.. Testa det här.. Blunda, tänk ut en miljö och försök sedan beskriva den med ord.. Ta bara ut det viktigaste och säg det.. För mig brukar det vara så bilden i huvudet falnar bort medan jag beskriver, men har man en utskriven bild framför sig så försvinner inte bilden lika lätt.. :gremsmile:

Det hela beror på, tycker jag.. Är det ett monster så tycker jag man bör ge en vag antydning på hur den ser ut och sedan förlita sig på att spelarens fantasi gör resten.. Det har för mig i alla fall gett den bästa varelsebeskrivningen.. Att visa en bild på monstret förtar hela magin med den.. Å andra sidan har jag inget emot att ibland visa bilder på personers ansikten (men inte hela personen!) eller föremål.. Detta för att få fram saker som annars hade varit svårt att forma ord för att enkelt beskriva..

4. 3D
Diaramaspelare? Använda figurer... vid strid? Jag har aldrig varit mycket för det, men jag kan tänka mig att vissa gillar det och det har jag väl inget emot.. Har testat att spela med sådan i en spelgrupp och det funkade väl.. Artikeln gav förslaget att ha riktiga kvistar och stenar.. Det var en rätt fräck idé faktiskt..

Vår spelgrupp brukar ha det rätt trångt på bordet (chips, prydnadssaker, rollformulär, små bord), men det är mer en inviduell sak.. När jag var yngre var jag mycket för att rita översiktskartor eller rum för rum i ett hus.. Nu brukar jag skippa det om det är stort, typ en stad eller ett stort dungeonkomplex.. Vid strid så kan jag på min höjd rita ut miljön men Feng Shui:ar numera och struntar i var någonstans rollpersonerna befinner sig.. De är där de säger att de är.. :gremsmile:

5. Mörker
"Släck lamporna, fram med ljusen..." är vad som står.. Min erfarenhet från att spela i mörker är att det första som hände var att spelarna klagade på att de knappt såg rollformulären.. De hade alla var sitt värmeljus (som kännetecknade deras livslåga, men det sade jag aldrig.. När de dog i slutet så fick den som dog först blåsa ut ljuset och sitta i mörkret och sedan var det en enda spelare kvar i mörkret, med sitt ljus som enda sällskap) och jag själv hade en lampa bakom spelledarskärmen (som lyste uppåt mot ansiktet i klassiskt skräckmanér)..

Sedan spillde en spelare stearin.. En annan klagade på att den fick ont i huvudet för att anstränga sig att läsa.. En tredje råkade släcka sitt ljus.. Jaja.. Förutom det så blev det faktiskt en trevlig spelomgång.. Jag har inget emot att kunna mörka ner lite så att det blir skummare belysning.. Något annat jag skulle kunna tänka mig är att sitta i ett kolsvart rum och dra inledningsberättelsen, så att jag får all uppmärksamhet mot mig, och sedan tända lyset.. Helst ska detta ha något att göra med spelarna, typ att de vaknar till liv när jag tänder lyset..


Är jag helt uppåt väggarna? Jag fann stämningshöjarna jag läste mer som stämningsdödare, även om jag kunde hålla med om vissa saker.. Om detta är något som rollspelare tycker höjer stämningen, vad finns då som folk gillar som jag själv ogillar? Regler som säger i detalj vad som blir träffat i strid? Trånga, varma rollspelsrum? Sitta ute en solig dag och spela? Ha pop på i bakgrunden - då det är bättre än inget ljud? (Jag har råkat ut för att ha lyssnat på Spice Girls under ett spelmöte i DoD :gremcrazy:)

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som har 80-talskväll och laddat winamp med bara pop- och rocklåtar från 80-talet
 

Ziaxool

Veteran
Joined
7 Jun 2002
Messages
137
Location
Kolmården
1. Stämningsfulla texter
Jag skriver alltid (nåja, oftast) texter som jag läser upp under uppdragen. Det är jobbigt att improvisera bra grejer att säga, och min spelgrupp märker knappt att man säger något ändå.

2. Återblick
Vi har aldrig spelat några direkt sammanhängande äventyr, så vi har aldrig använt återblickar

3. En bild säger mer än tusen ord
Jag har ritat en bild någon gång, och oftast ritar jag en karta som används under äventyret. Men spelarna skiter alltid i sånt om man ger det till dem så det spelar ingen större roll bortsett från att det hjälper mig.

4. 3D
Vi brukar använda Warhammer figurer som representerar karaktärer och monster i strid. Det fungerar bra om hjälper alla att hänga med på vad som händer.

5. Mörker
Det händer att vi släcker ner och spelar med endast en skrivbordslampa som belysning, och det fungerar också bra. Vi använder inte levande ljus (för många pyromaner här omkring).
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
1. Stämningsfulla texter
Ja, det funkar absolut !!
Jag gilalr sådant välldans mycket. Än bättre blir det om SL:n läser detta med inlevelse. Tyvärr har jag aldrig riktigt "fått till det" med sådana texter, utan att det känns som de faller ganska platt.. :gremblush:

2. Återblick
Det där är nog bland det vicktigaste, att man ser tillbaka på vad som hänt. Känns som man kommer snabbare & enklare in i stämmningen omm an kör en liten återblick på vad som hänt.

3. En bild säger mer än tusen ord
En bra bild höjer texten, äventyret till det bättre !!!
Så javisst, bilder är synnerligen bra. De fångar situationen bättre. En text är en text, men bilden kan man tlka på många fler sätt tycker jag.

Naee, 3D-grunkor & sådan passar jag mig för..
Tycker att det flyttar fokus från själva spelandet. Kanske att man kan använda små enkla saker under en strid...

5. Mörker
Skulle nog faktiskt köra nått mellanting där. Att man har lite lampor & ljus samtidigt.. Då får man ju både bra ljus & mysikhetsstämmning i ett ju.

/ Johan K, numera bara 11 timmar tills man slutar
 

Ceram

Hero
Joined
2 Aug 2003
Messages
883
Location
Göteborg
figurer, pest eller kolera

4. 3D
Diaramaspelare? Använda figurer... vid strid? Jag har aldrig varit mycket för det, men jag kan tänka mig att vissa gillar det och det har jag väl inget emot.. Har testat att spela med sådan i en spelgrupp och det funkade väl.. Artikeln gav förslaget att ha riktiga kvistar och stenar.. Det var en rätt fräck idé faktiskt..

Vår spelgrupp brukar ha det rätt trångt på bordet (chips, prydnadssaker, rollformulär, små bord), men det är mer en inviduell sak.. När jag var yngre var jag mycket för att rita översiktskartor eller rum för rum i ett hus.. Nu brukar jag skippa det om det är stort, typ en stad eller ett stort dungeonkomplex.. Vid strid så kan jag på min höjd rita ut miljön men Feng Shui:ar numera och struntar i var någonstans rollpersonerna befinner sig.. De är där de säger att de är..
Som titeln säger är figurer inte bra i min grupp. Jag försöker alltid undvika figurer under strid eftersom spelarna omedvetet eller medvetet börjar stirra på dem och i extremfall börja säga saker som "om det där suddet är piren betyder det att piren bara är en meter hög eftersom suddet bara går halvvägs på min svartaschacklöpare?". Tyvärr kommer större strider med kanske tio personer inblandade efter en tid bli förvirrande för spelarna "Men jag anföll ju banditen med grått skägg hur kan Nisse då vara på till vänster om mig?".
Jag vill gärna ha fram en lite kaotisk stil i strid men när spelarna börjar se väl förvirrade ut åker små plastpjäser fram och gör spelarna mindre förrvirande samtidigt som de börjar se striden som ett brädspel.

/Ceram, kom på att han inte hade någon lösning på problemet ännu :gremfrown:
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Författaren föreslår att spelledaren ska skriva lappar som denne sedan läser för spelarna
Njae... Några inrepeterade formuleringar kan jag ha i förväg, och ett par stödord kan jag tänka mig, men längre texter vill jag inte läsa från några lappar. Dåligt tips, tycker jag. Högläsning sabbade några av mina första äventyr när jag först provade på att vara spelledare.

Författaren skriver att spelledaren kan sammanfatta förra spelomgången i ett e-mail i romanstil om vad som hände senast
Uöh... Jag spelar helst i pass om fem timmar eller mer. Orkar omöjligtvis sammanfatta allt som hinner hända under den tiden (när man inte använder tidskrävande stridsregler så hinner väääldigt mycket hända under fem timmar), dessutom är många av delarna subjektiva och lite löst hållna, näh, och så sabbar jag ju stämningen om jag ska sitta och anteckna medan vi lirar. Nä, det funkar inte alls för mig.

En bild säger mer än tusen ord
Nej, eller nja. Man kan använda bilder, men inte för att de säger mer än tusen ord, utan för att de är enkla att lägga på minnet. Ansiktsbilder är bra att använda vid kort som spelarna kan använda för att hålla koll på alla spelledarpersoner, till exempel (även om man faktiskt precis lika gärna kan rita en ros eller en krökt dolk eller något annat på korten; spelarna länkar samman motivet på korten med beskrivningen du gett dem, så det funkar precis lika bra som en porträttbild (ibland bättre, när det exempelvis gäller skurkar eller följeslagare som ska vara mer vackra/fula/mystiska än vad du kan fånga med en bild).

Aldrig någonsin att jag visar en bild istället för att ge en beskrivning (översiktsbilder som kartor och liknande har inte med just denna sak att göra och är därför ett undantag).

Använda figurer... vid strid?
Bra vid storskaliga strider där många delstrider utkämpas på olika platser och där det är viktigt att alla får en bra bild över hur striden kan se ut. Muntliga beskrivningar målar endast upp en värld medan du pratar, medan ett åskådliggörande med tennfigurer eller liknande kan ge spelarna en bild över vad som händer även när du slutat prata eller när du pratar om andra saker.

Vid mindre strider behöver man dock inte sån't.

"Släck lamporna, fram med ljusen..."
Nej, blä... Det fungerar inte alls för mig. Inte bakgrundsmusik heller. Nä, klart ljus, inga distraktioner, full tydlighet, bekväma sittplatser, varmt och skönt. Det är vad som gäller. Alla sådana här ytliga stämningstrix tycker jag skymmer det inre stämningstrixet; den muntliga berättelse som deltagarna skapar tillsammans.

Men andra resonerar annorlunda. Så jag tycker det är bra att den sortens diskussioner ändå hålls, även om jag inte bryr mig om vad som sägs i dem.
 

Honken

Hero
Joined
19 May 2000
Messages
906
Location
Umeå
Författaren föreslår att spelledaren ska skriva lappar som denne sedan läser för spelarna.. Särskilt mycket reagerade jag på "Genom att göra texter i förväg på olika platser, möten eller personer som rollpersonerna träffar på känns det mer trovärdigt och därmed ökar det stämningen.".. För mig är det tvärtom.. Om spelledaren läser något utantill så tycker jag han/hon brister i sin fantasi..

Jag har tänkt på det där, och för att ha texter förgjorda som läses upp av SL bör han/hon vara en bra uppläsare, vilket väldigt få är. Själv har jag lyckats med det en gång, början till Tatoine Manhunt till Star Wars D6. Då hade jag övat på texten, dessutom tajma den perfekt till bakgrundmusiken.

Annars tror jag nog man kan ha funderat på vissa miljöer och skrivit stödord, så man har en hum om vad som finns där. Men annars håller jag med dig om texter att läsa rätt upp och ner. Det funkar inte, utan jag brukar ofta slå dövarat till när jag hör SL hafsigt, utan inlevelse läser igenom en beskrivning av någonting.

Här är ett bra förslag.. Författaren skriver att spelledaren kan sammanfatta förra spelomgången i ett e-mail i romanstil om vad som hände senast..

Det skulle säkert funka, men då jag egentligen antecknar för lite, och är kass på att skriva svenska så faller det... Jag lägger nog mer krut på resten av äventyret...

Stämmer detta? Alltså visa en bild på någon/något? Funkar det? Som stämningshöjare?

Eventuellt kan det göra det ibland, helst på karaktärsbeskrivningar, men jag tror att en bra genomtänkt beskrivning från SL funkar lika bra.

Diaramaspelare? Använda figurer... vid strid?

För mig skulle det funka bra, ibland händer det ju att spelaren missupfattar, tror sig vara på annan plats. Tyvärr så tar det längre tid, för mig skulle det vara värt besväret, men inte för resten av min spelgrupp.

En annan variant på "diarama spelare" är nog en väl genomarbetad "handout". Själv har jag nog inte stött på det än. Handouts finns ju, texter och dyligt, men hur stämningsfullt är det då man får ett laserskrivet papper med "Arial 10" när man spelar fantasy? Fast, om alternativet är att SL läser upp texten så är ju det oändligt mycket bättre förståss.

"Släck lamporna, fram med ljusen..." är vad som står.. Min erfarenhet från att spela i mörker är att det första som hände var att spelarna klagade på att de knappt såg rollformulären.. De hade alla var sitt värmeljus (som kännetecknade deras livslåga, men det sade jag aldrig..

I en Sci-fi värld tror jag nog inte att mörker funkar, om det inte är så att det är en väldigt mörk spelvärld. Själv har jag provat spela i mörker, med en vedkamin/öppen spis varmt kanstrande bredvid och några ljus. Fast, jag tror inte värmeljus räcker som ljus källa, utan använd ljus med kraftigare veke, som ger större låga. Och se då för allt i världen till att inte bränna upp stället.

/Honken
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
"Författaren föreslår att spelledaren ska skriva lappar som denne sedan läser för spelarna.."

Låter helt vansinnigt. Det blir alltid världens uppenbara och störande skillnad mellan inledande stämningstexter och resten av beskrivningarna som kommer från spelledare. Jag håller verkligen med om rälsningskänslan också.


"Författaren skriver att spelledaren kan sammanfatta förra spelomgången i ett e-mail i romanstil om vad som hände senast.."

Nu har inte så många av mina kompisar internet hemma (de sitter alltid hemma hos mig, de jävlarna), men principen är asbra, jag brukar dela ut sådana texter eller möjligtvis läsa upp dem innan vi börjar spela.
Framförallt är det bra eftersom vi spelar så sällan så knappt ens jag minns vad sjutton vi hållit på med egentligen.


"Stämmer detta? Alltså visa en bild på någon/något? Funkar det? Som stämningshöjare? "

Är kluven till detta... Vitulv spelledde mig och en kompis för ett tag sedan och satte ibland upp bilder på SLP spelledarskärmen och det fungerade ganska bra; däremot visade jag (korkad som jag är) en gång en bild på ett monster i Call of Cthulhu... och sen var den sessionen sabbad (tur att det var i slutet!).


"Använda figurer... vid strid?... ...Vid strid så kan jag på min höjd rita ut miljön men Feng Shui:ar numera och struntar i var någonstans rollpersonerna befinner sig.. De är där de säger att de är.. "

Det beror nog mycket på vilket spel man spelar. Just Feng Shui är ju ett stridssystem som på inget vis tjänar på att man har en strategisk överblick över stridssituationer, och i spel som Nobilis eller Vampire skulle det vara fånigt att ens försöka; men vi spelade en lite husmoddad variant av Drakar och Demoner 2.1 förut, där det helt klart bidrog till taktik och spelighet när rollpersonerna och spelledarpersonernas alternativ utökades till att även inkludera förflyttning, och den dessutom blev viktig. Där fungerade det alldeles utmärkt och gjorde spelandet roligare.



Vad det gäller saker som mörker och handouts och andra liknande stämningshöjare tror jag framförallt att det påverkar vissa personer en del, p.g.a att det indikerar ambition, och markerar att nu sitter vi inte längre och snackar strunt, utan här är det rollspel på gång. Det viktiga är nog helt enkelt att om lokalen man brukar spela i (typ min lägenhet som exempel) normalt är en plats där man chillar, dricker folkbärs, kollar på TV och snackar strunt så kan man behöva saker som markerar att det minsann inte är det som är på gång just nu.

Och visst är det väl mysigt med levande eld? :gremsmile:
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
1. Stämingsfulla texter

Usch. jag gillar inte alls att få dem lästa för mig och jag hatar att läsa dem. Enda gången jag accepterar dem är början på äventyr eller slut på äventyr. Men slutet blir ju sällan som det står i det förtryckta äventyret så de kan man skippa. och början har man också oftast moddat.

och skriva sånt själv? herre gud. nejnejnej. för mycket jobb för ingenting riskerar det att bli. då lägger jag hellre ner den tiden på att förbättra äventyret på andra håll.

2. Återblick
Värdelöst. Varför ska jag som spelledare göra det här? då riskerar jag ju att avslöja saker som spelarna inte riktigt fattat ännu. dessutom blir det ju ännu mer jobb för mig...
Däremot skulle jag uppskatta om mina spelare gjorde det. helst skulle de få skriva en varsin från sin rollpersonsperspektiv för att sedan maila till mig så jag kan ha koll på vad rollerna vill och tänker. och hur de har sett på sakerna som hänt, vad de har fattat, om de planerar något riktigt tokigt...

och har de själva skrivit igenom det så kommer de ihåg det till nästa spelmöte också.

dessutom borde det vara ett ganska bra sätt att engagera spelarna på...

3. En bild säger mer än tusen ord
Tyvärr säger en bild olika ord till olika personer. men porträtt på slps gillar jag. helst ska man ha dem utklippta i små fyrkanter och dela ut till spelarna. då kan de få anteckna lite på baksidan och de kommer ihåg dem lättare.
Tyvärr kan jag inte rita mer än streckgubbar så det går bort.

och att spelarna fattar vilka slps som är viktiga? man får ju ha ett överskott på dem såklart.

4. 3D
Spelar man D&D så är det rätt praktiskt vid viktiga eller komplicerade strider. Där kan det vara viktigt att veta vem som kan ta ett 5-fotssteg och vem som inte kan göra det.

Annars hoppar jag det mest. jag kan rita upp ett rum på papper och sätta ut små kryss så folk får en bättre överblick. men det blir alldrig exakt såklart.

men sabba stämningen gör det inte. det är så sällan något av stämningen finns kvar i striderna, för mycket tärningsrullande och snack om värden hit och dit sabbar sånt. det enda man kan göra är att se till att engagemanget inte försvinner.

(okej, riktigt så illa är det inte, men figurerna sabbar sällan mer än vad reglerna gör)

5. Mörker
nej för fan.
Kan man få till en riktigt bra stämning i en väl upplyst skolsal där det dessutom knatar in folk som vill ha saker ur sina väskor med jämna mellanrum så kan man väl för fan få det i ett välupplyst vardagsrum där ingen annan stör?

spara de levande ljusen till romantiska kvällar med er partner istället, då behöver man inte läsa små siffror på ett papper (det är bilder förtryckta på förpackningen och de ser oftast lika dana ut), man behöver inte leta efter försvunna tärningar (de lyser i mörkret) och det där med att "leka med stearinet" får en helt annan innebörd.

chrull
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,271
"Genom att göra texter i förväg på olika platser, möten eller personer som rollpersonerna träffar på känns det mer trovärdigt och därmed ökar det stämningen."

Det där tror jag går att tolka på lika många sätt som det går att genomföra på lika många sätt.

Det värsta jag vet som spelare är när SL pinsamt krystar fram en riktigt dålig beskrivning:

"Ni går på den...möörka...stig, nej vänta vägehn och det...är mööörkt, nej föresten, det är halv-dager och fåglar... nej det fanns ju inga fåglar i den här skogen, fast det är ett träsk..."

Bättre då att förbereda sig innan, skriva ned beskrivningen och läsa högt.

Men det är uppenbart att vi kommenterar ett sådant tips utifrån hur just läsaren spelar.

Sedan, a propos rälsningsrisken
Om man redan på förhand är negativt inställd till rälsning, tja då har ju inte ett sånt där tips en chans på miljonen.

Förresten, risk för OT här, men låt oss säga att de flesta som behöver justa tips är färska i hobbyn- är det då inte rätt bra att man publicerar tips av den nämnda sorten?
Det känns ju som att många likställer rälsning med "nybörjare"?

För de mer erfarna kanske wrnu fungerar bättre som inspirationskälla?

Annars var det en bra tråd, Han. Ta inte illa upp bara för att jag går på tvärs!

/Bas
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,967
Location
Sandukar
Det jag blev mest förvånad av var snarare den minst sagt spännande inledningen; att man skall intala sig att "Trudvang finns" som mantra, om och om igen tills man tror det själv. Det kanske beror på mig, men jag fick direkt vibbar av ett religiöst väckelsemöte eller en nynazistiskt ideologisammankomst.

Utöver det kändes det väldigt riktat till yngre spelare, tyckte jag. Själv kunde jag inte använda något tips utan att direkt känna ironiska skrattsalvor komma farande. Det enda som liknar ett tips är sammanfattningen, men vi brukar låta en spelare sköta den typen av krönikaskrivning istället, så det blir ur gruppens perspektiv, snarare än SLs.
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Värdelöst. Varför ska jag som spelledare göra det här? då riskerar jag ju att avslöja saker som spelarna inte riktigt fattat ännu. dessutom blir det ju ännu mer jobb för mig...
Motsatsen är också sann. Man kan ge spelare som har nollkoll en diskret spark i rätt riktning.

/Joel - kort och fattad.
 

Muggas

Hero
Joined
16 Nov 2001
Messages
1,016
Location
Stockholm
Särskilt mycket reagerade jag på "Genom att göra texter i förväg på olika platser, möten eller personer som rollpersonerna träffar på känns det mer trovärdigt och därmed ökar det stämningen."..

Håller med om att man absolut inte ska läsa en text innantill. Det som är bra med att på ett så komplett sätt som möjligt skapa sammanfattande texter är inte att man senare kan läsa dem innantill, utan att man inom sig blir säkrare på vad man som spelledare ska säga. För att återge en kliché som lärare på nivå från och med gymnasiet använder: "Det är inte det färdiga resultatet som är det viktiga, utan vägen dit.". Alltså, ägnar du mycket tankearbete bakom sammanställandet av en situationsspecifik stämningstext har du ditt tankearbete som stöd när du sedan improviserar fram allt på ett förhoppningsvis fantastiskt målande sätt under själva sessionen.

Jag brukar föredra att vilja ge sken av att improvisera när det är planerat och ge sken av att det är planerat när det är improviserat.

Mycket bra. Risken för att spelarna "överrumplar" dig som spelledare minskar i o m detta tror jag.

Stämmer detta? Alltså visa en bild på någon/något? Funkar det? Som stämningshöjare? Jag tycker det går minst lika bra att berätta utifrån en bild..

Som hjälpmedel för att minnas detaljer som är viktiga, eller för att underlätta föreställningen av något som är svårt att klä i ord fungerar bilder friktionsfritt. Annars tycker jag att användande av bilder regelbundet är både på gott och ont. Välgjorda bilder av spelledarpersoner och monster kan verka rejält stämningshöjande, men förtar samtidigt lite av spelarnas inre föreställning av den spelvärld som de tillsammans med spelledaren målar fram verbalt. Av samma anledning kan en dålig bild förstöra mer än den gör nytta, vilket gör att jag personligen, t ex i skönlitterära böcker, helst slipper bilder som förstör min inre visuella upplevelse av berättelsen.

Använda figurer... vid strid?

Endast om antalet inblandade är svårt att hantera utan visuella hjälpmedel. Jag gillar mer verbalt taktiskt klur på en lite mer översiktlig nivå än sådant som kräver fysiska hjälpmedel.

"Släck lamporna, fram med ljusen..."

Varför inte? Vanlig rumsbelysning är lite tråkig, och det är kul att visuellt sätta stämning på spelmötet. Men då ska inga hinder föreligga så att det blir svårare att rent praktiskt genomföra sessionen. Det viktigaste är engagemang från speldeltagarna, och en väl avvvägd användning av "stämningshöjande hjälpmedel" kan hjälpa till att skapa bättre förutsättningar för det. Så länge det inte känns krystat och överflödigt, så...
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Det jag blev mest förvånad av var snarare den minst sagt spännande inledningen; att man skall intala sig att "Trudvang finns" som mantra, om och om igen tills man tror det själv. Det kanske beror på mig, men jag fick direkt vibbar av ett religiöst väckelsemöte eller en nynazistiskt ideologisammankomst.

Det var nog första gången jag hört nån kalla sånt "minst sagt spännande"... (-:

--
Åke
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,268
Location
Helsingborg
"Njae... Några inrepeterade formuleringar kan jag ha i förväg, och ett par stödord kan jag tänka mig,"
Mmm.. När jag diskuterade igenom det här med en av spelledarna i gruppen så kom vi fram till samma sak..

"...bekväma sittplatser,"
Fast de får inte vara för bekväma.. Vår spelgrupp brukar akta oss för rejält mjuka soffor för vi har rätt bra erfarenhet över att spelarna som sitter i dem blir fortare trött än andra (Dessutom så brukar alltid saker försvinna under soffan och ostbågar/tärningar hamna mellan dynorna).. Å andra sidan så säger jag inte att man ska sitta på trästolar så att man får ont i ryggen eller arslet.. "Lagom är bäst" i detta sammanhang och det tror jag nog gäller dämpning av ljuset också..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som ska göra fler (menlösa) kompletteringsinlägg i tråden, så vänta bara
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,268
Location
Helsingborg
"'Genom att göra texter i förväg på olika platser, möten eller personer som rollpersonerna träffar på känns det mer trovärdigt och därmed ökar det stämningen.'

Det där tror jag går att tolka på lika många sätt som det går att genomföra på lika många sätt.

Det värsta jag vet som spelare är när SL pinsamt krystar fram en riktigt dålig beskrivning:

'Ni går på den...möörka...stig, nej vänta vägehn och det...är mööörkt, nej föresten, det är halv-dager och fåglar... nej det fanns ju inga fåglar i den här skogen, fast det är ett träsk...'

Bättre då att förbereda sig innan, skriva ned beskrivningen och läsa högt.
"
Sant.. När jag tänker efter så ger att läsa från lappar en annan känsla.. Jag minns själv när vi spelade grottröjäventyr i DoD och spelledaren läste upp beskrivningen från rum till rum.. Det blir mer spelarna mot äventyret och spellederen reduceras till att endast presentera det som står i boken till spelarna.. Inte för att jag tycker att det normalt är spelarna mot spelledaren, men spelledaren är då i alla fall mer inflytelserik om vad som ska hända i äventyret..

"Sedan, a propos rälsningsrisken
Om man redan på förhand är negativt inställd till rälsning, tja då har ju inte ett sånt där tips en chans på miljonen.
"
Jag är inte negativt inställd till rälsning.. Jag är negativt inställd till märkbar rälsning.. För mig gäller det att skapa en illusion att spelarna har en möjlighet.. Vissa har rejält svårt att inse skillnaden där (Ja, Dnalor.. Detta är en pik mot dig).. I vissa fall har spelarna det, men i många intet alls.. Skiftning är en metod spelledaren kan nyttja att mörka dennes rälsning av spelarna..

"Förresten, risk för OT här, men låt oss säga att de flesta som behöver justa tips är färska i hobbyn- är det då inte rätt bra att man publicerar tips av den nämnda sorten?" <FONT SIZE=1>(alltså läsa högt från text.. [color:\\"green\\"]Han[/color] kommenterar)</FONT>
Jag tycker inte det, om det finns många saker som talar emot just det tipset, vilket det finns i detta tips.. Hur många rollspelstips tycker du själv riktar sig mot erfarna spelledare? De jag själv har skrivit och de jag själv läst tror jag inte har gett så många erfarna spelledare så mycket.. Visst, en liten del i tipset kan ge upphov till nya idéer men mycket vet man redan om (även om läsaren inte reflekterat över det tidigare).. Bra tänkt, annars..

"Annars var det en bra tråd, Han. Ta inte illa upp bara för att jag går på tvärs!"
Äh, inte blir jag sur om någon säger emot (därmot om någon nitpickar, men det är en annan historia).. Det är ju när någon säger emot jag får ta del av någon annans synsätt och lär mig något nytt.. Det är ju då och när någon kompletterar det jag skrivit som jag lär mig mest..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som ljög i sista stycket för faktiskt så lär han sig mest av sina egna svarsinlägg, då han själv får tänka till lite och kan få ut tankar i text som tidigare endast funnits i bakhuvudet utan hans vetskap
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,268
Location
Helsingborg
"Det jag blev mest förvånad av var snarare den minst sagt spännande inledningen; att man skall intala sig att 'Trudvang finns' som mantra, om och om igen tills man tror det själv."
Ja, jag tänkte på det också.. Visserligen så läste jag det som om författaren skrev det med lite ironi i tagentbordet.. Fast egentligen är det ingen dum idé, för tror man inte på det så blir det svårare att trovärdigt förmedla det till andra.. Det gäller ju i mycket, inte bara rollspel.. Jag själv kan till exempel inte spela troende präster som rollpersoner för jag är stenhård ateist.. Jag måste alltså övertyga mig själv innan jag kan tänka mig att övertyga andra (visst, jag kan säga en massa mumbojumbo och spela på det sättet men om jag nu vill spela en präst så vill jag vara övertygande.. Det är många gånger präster bara blir en i gruppen och helt glömmer religionen)..

"Det enda som liknar ett tips är sammanfattningen, men vi brukar låta en spelare sköta den typen av krönikaskrivning istället, så det blir ur gruppens perspektiv, snarare än SLs."
Sant.. Ytterligare ett bra sätt.. Jag, som hemsideskaparen, skriver ju ner (nästan) alla sammanfattningar på spelmötet på hemsidan (mot slutet så har en annan spelledare hjälpt mig).. Ibland är jag spelledare och ibland är jag spelare, så krönikan får lite annan innebörd beroende på vad jag varit under spelmötet..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som mest lägger upp sammanfattningarna för att spelare som inte varit med kan ta del av vad de missade förra spelomgången
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,965
Location
Barcelona
Jag är inte negativt inställd till rälsning.. Jag är negativt inställd till märkbar rälsning.. För mig gäller det att skapa en illusion att spelarna har en möjlighet.. Vissa har rejält svårt att inse skillnaden där (Ja, Dnalor.. Detta är en pik mot dig)..

Hehe, den utmaningen kan jag inte backa för.

Jag tror jag har blivit en smula missförstådd här. Självklart: om jag som spelare aldrig upplever någon rälsning så kan spelledaren få rälsa så mycket han vill - jag är inte principiellt emot rälsning bara för sakens skull. Däremot tvivlar jag på att en rälsande spelledare skulle kunna upprätthålla en illusion av icke-rälsning om jag som spelare strävade efter att utöva den grad av inflytande över berättelsen som jag skulle vilja. Om jag utmanade spelledarens villighet att ge spelarna inflytande så skulle inte all skiftning i världen hjälpa honom.

Om det här nu gör att någon blir avskräckt från att spelleda mig så kan jag lugna er med att jag för det mesta är en snäll och samarbetsvillig spelare som inte i onödan sabbar för spelledaren på principella grunder. :gremgrin:
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
1. Stämningsfulla texter

Aldrig. Punkt.

2. Återblick

Mycket bra. Helst ska spelarna göra det var och en (som chrull sade det), eller så gör en av spelarna det. Dessvärre har det i min spelgrupp för det mesta blivit jag som spelledare som gör det ändå. Återblicken kommer antingen i text eller i en berättelse i början av följande spelmöte.

3. En bild säger mer än tusen ord

Ett ganska nyupptäckt fenomen för egen del, som jag diggar stenhårt. Jag och en annan spelledare har samlat ihop ett arkiv på 1500 bilder eller så, som skall användas för att beskriva främst SLP:er, RP:er men också särskilda byggnader, föremål, symboler, kartor etc.

Handouts är guld, men tar tid att göra, och det kan lätt bli fel om de inte görs rätt (det demoniska avtalet skrivit med röd kulspetspenna på baksidan av en biobiljett...njae).

4. 3D

Jag har i stort sett aldrig använt det. Det ger mig obehagliga brädspelsvibbar (även om jag skarpt gillar figurbrädspel så hör det inte hemma i rollspel). Å andra sidan har det sina funktioner. Vid behov kladdar jag dock upp situationen på papper.

5. Mörker

Ljusnivån är ett bra verktyg. Ljussättning är ju oerhört effektfullt för bildskapande, arkitektur, film och teater. Varför då inte i rollspel, om än i betydligt mindre ambitiös grad? Kort sagt, är det mörkt och spännande i spelet bör det vara så även i rummet, och vice versa. Visst, det går alldeles utmärkt att spela i tända skolsalar, men det blir bättre med ett rum och en ljussättning som efterspeglar spelmiljön. Sedan förstår jag inte vad folk ska sitta och läsa så mycket på sina rollformulär, och jag förstår inte heller problemet i att ha det mörkt men ljussätta så att man vid behov kan läsa (ex. med ljusstake eller en riktad läslampa).

Andra stämningshöjare:

Bakgrundsmusik: Kan verkligen vara guld. Jag kan bli oerhört känslosam av musik, men det kanske bara är jag. Jag vill gärna överföra detta in i rollspel. Men, det förutsätter att man inte behöver fippla med massa kontroller hela tiden. Vi använder alltid bakgrundsmusik och det funkar bra till mycket bra.

Mat: Vi har gjort försök med att äta in-game och att ha någorlunda tidsenliga tillbehör. De få tester vi har gjort har inte gjort till eller från, mer än att det är trevligt att sitta med ett glas vin och lite kex när man spelar.

Möbler: Främst en praktisk detalj. Visserligen kan man stå ut med de flesta möbler, bevisligen, men här har man nog mycket att vinna också. Sköna att sitta på utan att man sjunker ner i dunbolster. Ett stort bord med plats för det mesta (även om man aldrig ska ha mer på bordet än absolut nödvändigt). Det får gärna vara någorlunda trångt, men inte så trångt att det blir besvärligt att resa sig upp (man ska smidigt kunna plocka ut folk för enskilda samtal). Helst ska man också ha två andra rum eller skrymslen dit folk kan gå om de inte får höra spelandet eller där man kan diskutera enskilt. (Mina spelmöbler är för övrigt usla :-D)

Rekvisita: Även inkl. handouts. Rätt gjort kan det vara oehört bra, fel gjort oerhört dåligt. Det kostar även pengar, tid och vart ska man lagra all sin rekvisita? Men det skadar ju inte med antika skålar, gåspennor och liknande :gremlaugh:

/RipperDoc - som vill arbeta med alla stämningsdimensioner, inte bara talet
 

avatarex

Helmgast
Joined
18 Dec 2000
Messages
4,232
Location
Göteborg
1. Stämningsfulla texter
Ger en känsla av rälsning och/eller överambition från spelledarens sida. Förtar dessutom stämningen då det lätt känns stelt. Inte så mycket att tillägga, håller med Honom om allt här.

2. Återblick
Jättebra, och helt nödvändigt om man inte spelar varje dag alternativt tänker på rollspelet 24/7. För att det ska kännas realistiskt så är det bra om man har koll på vad ens rollperson har koll på. Att skicka individuella mail är kanske inte nödvändigt, det går bra att ägna de första minuterna åt repetition på ett spelmöte.

3. En bild säger mer än tusen ord
Det funkar, det har RipperDoc lärt mig. Vi hade bilder på både rollpersoner och spelledarpersoner. Att helt ersätta stämningstexter med bilder som Riotminds föreslår är bra - då stämningstexter som tidigare sagt lätt blir krystade. Bäst metod är nog en beskrivning först och sen en bild på spelbordet som komihåg. Det är lättare att hänga upp namn på ett utseende, så tror jag att vi ofta gör i verkliga världen. Det känns ofta rätt kass när man glömmer av namn på riktiga spelledarpersoner. Bilder hjälper.

4. 3D
Känns som ett steg tillbaka, till figurspelsstadiet. Behövs inte, om nåt känns oklart, gör en snabb skiss. Det tar onödig tid att göra legoborgar eller vad det nu månde vara. Vill man ha figurrollspel så är Westerns figurspel jättekul, men inte så fasligt rollspelsaktigt. Testa det på nästa konvent, ni som inte testat.

5. Mörker
Kan ge stämning, men det blir svårt att läsa på formulären. Försök att avväga. Ryska posten-liknelsen i Fenix är dock rätt kass. Särskilt med den introtexten...

En gång i tiden fick jag höra att DoD6 minsann hade stämningsfulla texter medans Eon är alldeles för grått. Det är väl en såndär pop-åsikt som är korrekt just nu. Då fick jag höra ett urklipp ur Osthem där granitklipporna stod som spjut upp ur havet. I Fenixtexten står blommorna som fyrar upp ur blomhavet. Det är i min mening inte stämningsfullt, och det blir bara fulare av att det upprepas. Därmed inte sagt att Eontexterna är livfulla som inget annat. De är iallafall inte lika krystade som DoD Chronopias (och kanske DoD6:s, har inte så stor koll på't ännu).

Det kommer fler (och förhoppningsvis bättre) rollspels- och stämningstips i Spelledarboken till Eon III. Det finns ungefär lika många sidors rollspelstips i Eon III som i alla andra svenska rollspelsgrundböcker tillsammans. Mer än i Viking och Västmark tillsammans iallafall.
 
G

Guest

Guest
1 Stämningsfull text?
Själv klarar jag inte av stödord eller mindmaps etc. detta var anledningen som gav mig ig i svenska b (big deal, man kommer in på i stort sett alla utbildningar endå) däremot ha en liten lista med orningen utmarkerad så jag inte säger fel saker vid fel tidpunkt, iövrigt tar jag oftast allt muntligt.

5 Vadå mörker?
Senast jag spelledde eon kom någon med iden ta fram alla ljusen, så vi hadde ca: 20 ljus ov vanlig vit lång design, och nu vet jag att det ger mycket mer än om man bara har några få ljus, bara för att de inte hade lampor för betyder det inte att det är mörkt.
 
Top