Nekromanti Tant Ragnar tittar på Twin Peaks

[Tant Ragnar]

Twin Peaks är en tvserie som handlar om mordet på Laura Palmer. Serien hade premiär 1990, och sändes i två säsonger, med en tredje säsong som kom 2017. Serien skrevs av Mark Frost och David Lynch.

Twin Peaks har haft ett enormt populärkulturellt genomslag, och är en sån där serie som man ofrivilligt får ett hum om, utan att man har sett en minut av den.

Och det är där jag var tills igår. Jag har aldrig sett ett enda avsnitt av Twin Peaks, trots att jag alltid varit sugen på att se den. Men något har alltid kommit i vägen - jag ville se den med någon, jag hade inte tid, jag hade inte tillgång till serien....

Men, nu är det dags. Tant Ragnar skall äntligen ta del av denna populärkulturella klassiker, och jag tänker skriva något kort om varje avsnitt. Uppenbarligen med spoilers fram till och med det avsnitt jag skriver om.

Notera att jag lyckats, på något sätt, att hålla mig relativt spoilerfri sedan 1990, så jag ber den som eventuellt är sugen på att skriva något i tråden att inte spoila avsnitt jag inte har sett.

Som bonus kommer jag att lyssna på podcasten Twin Peaks rewatch från Idle Thumbs network parallellt med mitt tittande. Den podden går, precis som jag tänker göra, igenom avsnitt för avsnitt utan att spoila framåt.

Ambitionen är att jag ska titta på alla tre säsonger, och eventuellt även filmen om jag har tid och lust.

 

[Tant Ragnar]

Episode Pilot - "Northwest Passage".

Spoilers fram till och med första avsnittet nedan!

Så är vi igång. Pilotavsnittet är lite längre (1:45), och introducerar staden Twin Peaks. Huvudplotten är att en ung kvinna, vid namn Laura Paulmer, hittas mördad. FBI agenten Dale Cooper åker dit för att undersöka mordet.

Redan från början är det klart att jag missuppfattat genren. Jag trodde att det skulle vara en mörk mordgåta med övernaturliga vibbar, i samma stil som första säsongen av "True Detective". Det stämmer till viss del, men det är ganska tvära kast till high-school kärleksdrama och slapstick, såpa och även skräck. Jag är otroligt imponerad över hur väl det fungerar - jag har sällan blivit så skrämt av en film/serie som jag även skrattat så högt åt.

Lynch har en förmåga att hitta musik och kameravinklar som får en i grunden helt vanlig scen att te sig skev och obehaglig. En kort scen som visar ett tomt trapphus får mig att vilja gömma mig under täcket.

Karaktärerna är en blandning av karikatyrer och mer realistiska porträtt. Fast karikatyrerna är hela tiden porträtterade med mycket hjärta och tanke - lite som muminfamiljen som är stereotyper utan att vara stereotypa (jag hoppas att det framgår någotsånär vad jag menar här...).

Skådespeleriet är mycket bra. Framför allt gillar jag Laura Palmers mamma som kastas in i chock och bottenlös förtvivlan då hennes dotter mördas. Scenen där hon får reda på vad som hänt är otroligt stark.

Musiken är superb och används mycket - det är få scener som inte är tonsatta. Intromusiken torde vara bland de bästa i TV-historien.

Men det är lika mycket tvsåpa som det är mordgåta - nästan alla i Twin Peaks verkar prassla med varandra, och/eller ha onda planer för att ta över mark från ett sågverk. Det border verkligen inte fungera så bra som det gör när så många nya plottrådar introduceras hela tiden. Tydligen visades inte pilotavsnittet alltid när serien gick på TV på grund av krångliga rättigheter. Det måste varit väldigt svårt att hänga med i serien utan att ha sett det - jag har svårt att hålla alla subplottar i huvudet som det är!

Jag är lite lätt road över att ett gäng norrmän i serien omnämns som "ostätare". Jag undrar om det är en medveten/omedveten sammanblandning av Sverige-Norge och sedan en ytterligare förväxling med "Sweden" - "Switzerland". Någon som vet?

Jag har bestämt mig för att bara se avsnitten rakt av istället för att backa och dubbelkolla saker. Det är många små prylar som jag är osäker på om de är finurliga slapstick-saker som man skall skratta åt, eller om det är ledtrådar för handlingen. Troligen ofta båda. Men jag skall som sagt försöka att uppskatta serien som den är utan att överanalysera den. Det får bli nästa projekt i så fall, när jag ser om den (om 10-20 år...)

Så långt: shit vad bra det här är! Superpepp att se hur det håller i sig med alla lösa trådar och genrer, framför allt då det inte är David Lynch som regisserat alla avsnitt.

 

[Jocke]

Det är en riktigt bra serie. Jag såg om säsong ett, två och filmen (Fire walk with me - inte Welcome to Twin Peaks som bara är piloten men med en lösning på mysteriet de sista tio minuterna) inför den nya säsongen. Det håller fortfarnade.

 

[Tant Ragnar]

Det är en riktigt bra serie. Jag såg om säsong ett, två och filmen (Fire walk with me - inte Welcome to Twin Peaks som bara är piloten men med en lösning på mysteriet de sista tio minuterna) inför den nya säsongen. Det håller fortfarnade.

Hur pass bra tycker du att filmen är, och hur pass viktig är den för att förstå handlingen i säsong 3? Svara gärna så spoilerfritt du kan .

Visst är rätt ordning att se säsong 1, 2, filmen och sedan säsong 3?

 

[Jocke]

Det är för övrigt en mörk mordgåta med övernaturliga vibbar. Men det är också såpa, humor och hjärta. Det är en av grejerna som jag tycker är så bra med serien, den klarar av att hålla fokus på fler saker.

 

[Rymdhamster]

Jag är lite lätt road över att ett gäng norrmän i serien omnämns som "ostätare". Jag undrar om det är en medveten/omedveten sammanblandning av Sverige-Norge och sedan en ytterligare förväxling med "Sweden" - "Switzerland". Någon som vet?

Norge är ju känt/ökänt för sin brunost.

 

[Jocke]

Hur pass bra tycker du att filmen är, och hur pass viktig är den för att förstå handlingen i säsong 3? Svara gärna så spoilerfritt du kan .

Visst är rätt ordning att se säsong 1, 2, filmen och sedan säsong 3?

Det är rätt ordning. Filmen utspelar sig innan tv serien men förväntar sig att man vet allt som händer och typ minns detaljer. Den handlar om utredningen av Theresa Banks mordet och Lauras sista vecka innan tv serien börjar. Mitt gamla forumnick Chet Desmond kommer från filmen. Jag gillar den ganska mycket, och tycker att man ska se den. Många som gillade såpan och det andra mer blev besvikna när filmen kom och den har allmänt inte så bra betyg.

I min bluray samling var det med massor av bortklippt material från filmen. Det var lite onödigt att kolla på, så det kan alla utom kompletisterna hoppa. Det samma gäller boken The Seceret Diary of Laura Palmer, den tillför inget varken till karaktärsfördjupning eller som mer insikt i mysteriet. Jag köpte den när jag såg serien första gången (typ 2002)

Efter som mitt Twin Peaks gäng bor i tre olika länder har vi bara lyckats se fyra avsnitt av den nya serien och även om det är en mycket bra upplevelse så är den inte lika tydlig som den gamla serien. Om jag förstått saken rätt så har Mark Frost fokuserat på böckerna Twin Peaks: A Novel och Twin Peaks: The final Dossier medan David Lynch fokuserat på den nya tv serien. Jag har böckerna i bokhyllan och de är snygga och så men jag har inte kommit mig för att läsa dem.

Vad gäller osten så äts det en hel del ost på The Great Northen under seriens gång, inte bara av norrmän. Så jag skulle mer se det som en del av det konstnärliga mönstret "folk på The Great Northen äter och pratar om ost" än något annat.

 

[Lupus Maximus]

Jag såg säsong 1 och 2 för första gången i fjol, och ännu inte sett filmen eller säsong 3.

Eftersom jag hunnit höra så pass mycket om den, och någorlunda medveten om David Lynch, så låg min förväntan på rätt nivå och utifrån det tycker jag den var hyfsad. Dock hörde jag senare att de ändrade planerna under inspelningens gång, och de ursprungliga planerna hade passat mig mycket bättre. Dock verkar det som om många gillar hur det blev, och det var inte något jag hade reflekterat över förrän jag fick det berättat för mig.

Vad ändringen består av skulle dock vara en spoiler, så det får jag återkomma om senare.

Även om jag knappast skulle räknas till Twin Peaks fansen, så fick den mig ändå att läsa på lite om det hörnet av USA ur rollspelssynpunkt.

 

[Jarl]

Säsong 3 bygger VÄLDIGT mycket på Fire Walk With Me. Vill man försöka klura över saker i s03 och inte bara se den för upplevelsen så är den oumbärlig. Flera viktiga karaktärer i s03 introduceras endast i Fire...

 

[Khan]

Norge är ju känt/ökänt för sin brunost.

Ökänt. Definitivt ökänt.

 

[lilonjo]

Jättekul initiativ! Jag älskar Twin Peaks! Den är lätt på min Top 5 lista om inte Top 3 (tillsammans med bl.a. Riket). Jag tror du kommer att få en fantastisk resa genom avsnitten och ser fram emot dina synpunkter på resten av avsnitten!

 

[Tant Ragnar]

Episod 1 - "Traces to nowhere"
(alternativ titel - "teenagers suck")

Den första scenen är en låååång tagning där kameran sveper över ett hotellrum, inrett enligt modell "jägarporr". Mycket vapen och döda djur. Allt medans förtexterna rullar. Snyggt!

Shellys man Leo verkar vara ett ärkeas, något som bekräftas i en riktigt obehaglig scen där han nogsamt förbered en brutal hustrumisshandel genom att bland annat sätta på stereon på hög volym. Jag slås igen av hur tvära kast det är i den här serien - det var inte många minuter mellan denna scen, och en scen som avslutas med att det ligger en fisk i en kaffepanna (wtf?).

Från obehag via komedi till skräck: Lauras mamma får besök av Lauras bästa vän Donna, och får en vision där Donnas får Lauras ansikte. Helt plötsligt tittar det fram en obehaglig gubbe bakom soffbordet! Oklart om det är en psykos, eller om det är något sorts varsel. Det påminner om hennes vision från slutet av pilotavsnittet.

Tonåringarna i twin peaks verkar vara riktiga ärkepuckon. I bästa fall är de självupptagna mesar som bryr sig mer om sina hemliga pojk/flickvänner än brutala mord, och i värsta fall är de som Bobby och Mike (Lauras respektive Donnas pojkvänner) som är kriminella psykopater.

En mystisk enarmad man dyker upp på sjukhuset. Tur att jag lyssnar på podden efter varje avsnitt, jag trodde hela tiden att det var psykiatrikern, men det visade sig vara en helt ny karaktär.

Och så gör de den där saken där soundtracket "blöder in" i handlingen. Audrey står och dansar till musiken som brukar spela i hennes scener. Hennes pappa kommer in och stänger av stereon, varpå soundtracket stannar. Snyggt!

 

[Tant Ragnar]

Episod 2 - "Zen, or the Skill to Catch a Killer"
(alternativ titel - "shit's just got weird")

Pilotavsnittet regisserades av Lynch, och episod 1 regisserades av Duwayne Dunham. I episod 2 är Lynch tillbaka i regissörsstolen.

Återigen får vi en lång tagning medan förtexterna rullar. Familjen Horne sitter och äter middag i kompakt tystnad.

Hela avsnittet känns väldigt annorlunda än episod 1. Jag får känslan av att allt utspelar sig i en dröm. Det börjar med att Bens bror Jerry (detta måste väl för övrigt vara en blinkning åt glassmakarna Ben&Jerry?) kommer tillbaka från Paris, och har med sig en macka som han och Ben blir helt tokiga i, på ett sätt som inte känns så naturligt. De drar glatt till en bordell, där en ung flicka med ett minspel som skvallrar om knapp återhållen depression och äckel tar med Ben in i ett rum. Hela scenen känns riktigt obehaglig, framför allt eftersom hon sägs komma "direkt från parfymdisken", där det överlevande offret från Lauras övergrepp och mord också jobbade. Hänger bordellen ihop med ritualmord och övergrepp i övergivna tågvagnar i skogen?

Känslan av dröm förstärks av agent Coopers hela övning i skogen, där han glatt berättar att han i en dröm lärt sig en metod att klura ut dolda sanningar. Jag skrattade högt åt när han snabbt flippar över sin svarta tavla och visar på en stor karta över kina för att peka ut tibet. Övriga poliskåren är glatt med på noterna utan att ifrågasätta. Deras märkligt överdrivna entusiasm över kaffe, samt hur alla fyra lutar sig framåt med en rörelse känns också drömlikt. Är detta ett tecken på att hela avsnittet är en dröm, eller är det så som vi förväntas förstå att verkligheten i Twin Peaks är beskaffad, eller är det bara ett tecken på att det är Lynch som regisserat? (eller är det bara jag som tänker lite för många varv på detta...?).

Jag gillar samspelet mellan Cooper och sheriff Truman. De har nu blivit så pass bra polare att Cooper kan "pipa" Truman på näsan, och bara få ett varmt leende till svar. Bästa buddycopsduon någonsin.

Och så får vi scenen från Twin Peaks som jag har sett tusen parodier på/blinkningar till/hyllningar av. Cooper drömmer att han sitter i ett rum med röda draperier, och pratar med en kryptisk, dansande, kort man och Laura (eller är det hon?). Det är lite tråkigt att jag har "preppats" inför denna scenen, det hade varit intressant att se hur jag hade reagerat utan att veta att den skulle komma. Lite som att det inte är möjligt att se Star Wars utan att ha ett hum om twisten med Lukes pappa.

Vi introduceras i drömmen till Bob och Mike (Bob var tydligen namnet på läskiga gråhåriga gubben i förra avsnittet, och Mike är enarmade mannen). Bob säger att han kommer och fångar mig i sin dödssäck. Låter ruskigt. Är det inte längre en mordgåta? Är vi inne på ockultism nu istället? Oklart, då det dels är en dröm, och jag dels misstänker att hela avsnittet inte är att lita på.

Avsnittet avslutas med en klassisk cliffhanger där Cooper ringer upp Truman och säger att han vet vem som mördade Laura, men att det absolut kan vänta till i morgon.

 

[Tant Ragnar]

Mellan-episod-fundering 1: jag är väldigt glad att jag väntat med att se serien. Jag tycker att den är fantastiskt bra, och uppskattar verkligen att jag har tid, och tekniska möjligheter att se precis varje avsnitt, i en ganska rask följd. Samt att jag har tillgång till en spoilerfri podcast som sammanfattar och diskuterar varje avsnitt, ofta med lite rolig trivia.

Mellan-episod-fundering 2: jag funderar mycket över världen som twin peaks utspelar sig i. På ytan är det "vår" värld, om än befolkad av färgstarka original. Men å andra sidan är det en värld som innehåller syner som kan delas av flera personer (Bob förekommer både i coopers dröm och i en syn av Lauras mamma), och övernaturliga metoder för att utreda brott möts inte av ett uns skepticism. Å tredje sidan är det, i världen, helt uppenbart att en dam som pratar med ett vedträ är tokig. Det ska bli superspännande att kolla vidare och se hur världen ter sig om några avsnitt.

 

[Jocke]

Väldigt bra summeringar. Tycker att du fångat känslan jag som tittare också har på ett bra sett.
Det är på sin platts att påpeka att mack-scenen går in i temat ost på the great northen, efter som det är brie på den.

 

[Jarl]

Mellan-episod-fundering 2: jag funderar mycket över världen som twin peaks utspelar sig i. På ytan är det "vår" värld, om än befolkad av färgstarka original. Men å andra sidan är det en värld som innehåller syner som kan delas av flera personer (Bob förekommer både i coopers dröm och i en syn av Lauras mamma), och övernaturliga metoder för att utreda brott möts inte av ett uns skepticism.

Världsbyggaren är ju Mark Frost i sammanhanget, så om du verkligen vill gräva ner dig så kan man läsa "The Secret History of Twin Peaks" och "The Final Dossier". Den förra är väldigt rollspel-ig, en bok med massa utdrag ur brev, register, artiklar etc om Twin Peaks gjort av en hemlig karaktär från s01-s02, kommenterat av en av de nya karaktärerna i s03...

 

[Jocke]

För den som behöver ännu mer att se så är det ju naturligt att se Wild at Heart efter som Lynch gjorde den samtidigt som TP s2 och det finns många ställen där det känns som att de utspelar sig i samma värld. Och sedan gå ner i det kaninhålet med att se Perdita Durango och köpa på sig Sailor & Lula: The Complete Novels.

 

[Tant Ragnar]

Härligt, det tycks mig att jag har mycket kvar att gräva ned mig i vad gäller både film och litteratur om jag får mersmak efter s1-3 plus film...

 

[Tant Ragnar]

Episod 3 - "Rest in Pain"
(alternativ titel - "tell, don't show")

Okej, det här var ett rätt medelmåttigt avsnitt.

Scenen som går samtidigt som de sista förtexterna rullar är inte så mycket att hänga i julgranen, bara en utzoomad bild av vattenfallet framför hotellet. Inte så spännande jämfört med den stela familjemiddagen eller svepningen över jaktporren i episod 1 och två.

Mycket av det som visats i tidigare avsnitt förklaras nu explicit i dialog, ofta på ett överdrivet tydligt och lite platt sätt. Det känns lite som de vill säkerställa att tittarna är med på allt som antytts tidigare.

Coopers dröm förklaras explicit i dialog - och med mer information än som ingick i scenen i förra avsnittet (Mikael har bråkat med, och skjutit, Bob - detta visades inte i drömscenen).

Kopplingen mellan bordellen - parfymdisken, och eventuellt morden, påpekas rakt av i dialog.

Att Cooper gillar staden Twin Peaks framgick redan sedan tidigare, och konstateras nu i en lite styltig dialog som känns out of character för honom.

Att staden hotas av en märklig mörk kraft ute i skogen framgick redan i och med visioner av läskiga gråhåriga gubbar och obehagliga mörka trapphus. Återigen, i episod 3 kommer ett explicit konstaterande i dialog att det finns något mörkt ute i skogarna, och att det finns någon sorts klubb som skyddar mot det? Att få det förklarat så rakt av tar udden av skräcken från föregående avsnitt.

Jag saknar något som är hysteriskt roligt (jag skrattade inte högt en enda gång under avsnittet, till skillnad från föregående avsnitt).

Jag saknar något som är genuint läskigt.

Jag saknar en gripande scen med en sörjande familj. Scenerna med Lauras pappa ter sig som repetitioner av föregående avsnitt, men levererade med lite sämre fingertoppskänsla.

Jag saknar surrealistiska inslag som hjorthuvuden på skrivbord, fiskar i perkulatorer och fuldansanade elever som hasar i bakgrunden av scenerna.

Jag älskar dock scenen där cafeägaren ger ett extremt avsnoppande och dräpande svar på en fråga om hur "en vacker kvinna som henne klarar av att hålla flörtiga män ifrån sig". "ja, jag brukar prata om att min man, som sitter i fängelse för dråp, kommer att få permission vilken dag som helst....."

Nåja, det finns många avsnitt kvar av denna och nästa säsong.

 

[lilonjo]

Jag älskar samspelet mellan Cooper och Truman de är så fina ihop!