Jag gick ned 20 kg på att bara äta kinamat. Så pröva lite lättlagad och billig, tvättäkta kinamat:
Fläsk med svartpeppar
Stek/woka lite fläskfilé, skuren i lagom stora tunna bitar, ihop med skurna champinjoner och bitar av chili (eller paprika, om nån är mesig). När det hela är nästan färdigt, släng på någon sked asiatisk soja, generöst med ostronsås, och generöst med svartpeppar. Det ska vara fuktigt och saftigt, men inte så mycket att det liksom bildar en sås. Stek en kort stund tills lite av vätskan kokat bort, servera med jasminris.
Mungbönor med suancai i ostronsås
Köp de två ingredienserna som syns på
bilden i en asiatisk specialbutik nära dig; detta är mungbönor samt en inlagd senapskål som kallas suancai
(??) och säljs i en liten plastförpackning. (Mungbönorna är antagligen fyrsta; tina dem). Dessa ingredienser må verka exotiska men de är extremt billiga (cirka 10 kronor/förpackning) och väldigt goda. Stek dem i olja, släng på hackad chili (thaichili om du är macho, finns i samma butik som bönorna och suancai:en), och sedan nån sked ljus soja och nån sked ostronsås.Stek en kort stund tills lite av vätskan kokat bort, Servera!
Surstarka potatisstrimlor
Det här är en annan extremt billig och extremt lättlagad rätt. Den kräver den lätt exotiska men fantastiskt användbara och goda ingrediensen vit risvinäger, som du kan köpa i alla asiatiska specialbutiker nära dig. Skala och finstrimla potatis, stek den fort i olja på hög värme ihop med skuren chili och om du vill lite bönor; när det är nästan klart, släng på en sked risvinäger per 400 gram potatis (ungefär, mer risvinäger skadar absolut inte), samt en halv kyckling- eller grönsaksbuljongtärning per 400 gram; återigen skadar det inte att överdriva. Du kan också krydda med lite salt. Potatisen ska vara guldgul men inte bränd eller torr, och smaka surt och gott av vinägern. Servera med ris eller, bättre, ha som sidorätt till annan mat.
Misshandlad gurka
Den här rätten står inte för sig själv, utan är mer en sallad som kompletterar din kinesiska budgetmåltid. Den är extremt god och billig, men kräver lite mer skills för att få till perfekt. Du behöver brun risvinäger (finns i specialbutik nära dig), samt någon typ av gurka som inte är så förbaskat hård som vanlig svennegurka är; i invandrartäta områden eller helt enkelt invandrarägda butiker hittar du av någon anledning ofta en slags mindre gurkor som kallas Kirby cucumbers på engelska, dessa passar perfekt. Ta dessa gurkor, kapa dem i några stora bitar, och börja helt sonika brutalt misshandla dessa gurkbitar med något tillhygge; en köttyxa eller annan jättekniv är idealisk. (Den här biten av processen är för övrigt jätterolig). Strax kommer gurkan naturligt separera sig själv i mindre bitar då den bryts och krossas; vad du vill uppnå här är att gurkan ska splittras i lagom ätpinne-anpassade bitar som har mycket hack, sprickor och mosade partier där den göttiga såsen kan ansamlas. Denna sås gör du genom att mixa hackad/pressad vitlök, två delar brun vinäger, en del ljus soja och en del sesamolja, samt lite salt&peppar. Det funkar att bara hälla den på gurkan och servera, men bäst är att lägga gurkan i såsen i en påse i kylen och låta den marinera en stund. Den här rätten är, om den blir så bra som den kan bli, extremt beroendeframkallande, och smakar fräscht som en sallad yet väldigt asiatiskt.
Ska du bjuda på en balanserad brakmåltid kan du laga alla dessa fyra rätter. Du serverar dem sedan på fat i mitten av bordet, och ger gästerna/måltidsätarna varsin skål med jasminris, så får de plocka fritt från faten med sina ätpinnar och lägga ovanpå riset (människor med bacill- och/eller hepatitskräck får helt enkelt inte vara med). Komplettera med
coca cola-marinerade kycklingvingar om du vill ha lite mer socker & protein. I Kina tror man att kall vätska är dåligt för levern, så ska du vara så autentisk det går dricker ni blaskigt te, blaskig ljummen öl, och eventuellt hembränt av medioker kvalitet, tills ni är extremt berusade. Ät också gärna något vidrigt typ grisfötter som ni i spritfryntligt tillstånd kan lägga i gästernas skålar i förväntningen att de ska tycka om det.
