Jag tror inte att tiraker känner lojalitet mot stammar som marnakh, bazirk och frakk, utan mer på en lokal nivå. Sedan tänker jag mig att "primitiva" folk också omvandlar miljön omkring sig, men de lever också i närmre kontakt med ordentlig vildmark. De flesta schamaner har antagligen också särskilda platser som ligger utanför bosättningarna där de har särskilt lätt att nå andeplanet.
Baserat på vår värld så verkar många "primitiva" folk inte leva närmare "vildmarken" än många "civiliserade" folks bonde/glesbygds grupper, vilka är majoriteten i de flesta riken.
Jo, det är ju en grad- snarare än väsensskillnad. En herde och småbrukare i Kraggbergen eller Eumo är nog varken mer eller mindre nära vildmarken än en herde och småbrukare i Drunok eller Asharien. Samtidigt skulle jag nog säga att även om till exempel kamorianerna och tosherna på sitt vis modifierar sina omgivningar så lever inga av dem i så pass människopåverkade områden som i centrala Jargien, Melorion, Thalamur eller andra intensivt uppodlade områden. Sannolikt finns det också andra saker som påverkar -- kanske är det svårt att på samma gång vara schaman och medlem av en mer organiserad religion?
Hur organiserad är "mer organiserad" för att om shamanerna (som är tirkernas prästerskap) lyckades organisera m/m hela sin ras spridda över en stor yta till ett internationellt krig (o gör det flera gånger med noterbar tid där emellan) så känns det för mig som de är "mer organiserad" än fler andra religioner.
Som jag sagt tidigare hade jag nog föredragit om de krigen inte hade varit så totalt folkslagsomspännande. Jag tänker också att det nog finns gränser för schamanistisk kommunikation. Andeplanet är inte internet.
Om det var så skulle shamanerna komma tillbaka till sina kroppar porberoende och med väldigt intressanta idéer om flertalet saker.
Antal och dålig sammanhållning, det finns så sjukt många fler människor än de andra folkslagen. Om alla människor kunde enas skulle de säkert kunna utplåna vilket annat folkslag som helst. Sen håller jag med Faraonen. Krigen mellan alver, tiraker och dvärgar borde inte innefatta hela folkslagen. Utan snare beskrivits som dvärgfästen mot Sunari.
Men det är ju inte alla tiraker som var med på stridigheterna mot dvärgarna, ändå är det kända som Tirak-krigen. O om vi nu är i majoritet så borde man ju procentuellt sett inte behöva ena så många som exempelvis tirakerna behöver för att ha tillräckligt med folk för att vara ett hot mot de närliggande dvärg fästena eller alvrikena.
varför har dvärgarna inga riddjur? Varför hade de inga kommunikationsleder mellan fästena?
Som jag tidigare har nämnt ser jag matbehovet som den stora begränsningen för tirakernas befolkningstillväxt. Så länge de behöver dubbelt så mycket mat som människor tänker jag mig att de har svårt att bli lika många.
Men borde det vara ett problem för Marnakh eftersom många av dem är framgångsrika handelsmän?
Kom på det också efter att jag hade skrivit.
Vad är det som gör murvelbestar så unika? Och borde man inte kunna avla dem för varmare klimat?
Det borde finnas handelsrutter mellan fästena, o så länge människorikerna inte är i krig med varandra så borde dessa vara av intresse eftersom de kan inbringa tullar, o dvärgarna borde ju ha varit där innan de nuvarande människorikerna fanns (i alla fall för de äldre fästena). Så deras handelsvägar mellan fästena borde ju vara bra uppbyggda o ha många vägstationer.
Dvärgisk neutralitet känns som ett intressant koncept. Med tanke på att de kända för att hålla sitt ord och det nog kostar mer än det smakar att attackera dem för det mesta så skulle det kunna vara troligt att en sådan neutralitet respekteras, det kan också göra att dvärgar har en roll som medlare, eller i alla fall överse medlingen, o dvärgiska handelsrutter hålls öppna vilket gör att man kan ha diplomatisk kontakt längst med dessa även om ens riken är i krig.
Jag måste erkänna att jag finner dvärgarnas identifiering enligt klaner vara så stark i deras identitet vara intressant eftersom Inget fäste är nära ett annat o de borde ha mer kontakt med människor och tiraker i närområdet än dvärgar av samma klan, speciellt om de närmaste dvärgarna är av andra klaner. Hade de olika fästena varit i still med Europeiska 1700-/1800-tals kolonier där man har en konstant flöde fram o tillbaka till moderlandet kunde jag fatta det men som de ser ut nu så har jag svårt att tro att ex. Talon-Renk-Ghor, Narenk-Renk-Ghor, och Mur-Renk-Ghor alla konstant skickar sina ungdomar att studera i Khazim-Renk-Ghor o Khazim-Renk-Ghor i sin tur konstant skickar nytt blod till dessa fästen.
Finns det någon anledning till att man inte har avlat murvelbestarna för att tåla varmare klimat?
Borde inte det här vara ett problem för Bazirk också?
Låter logiskt, är det inte tirkasamhället i ett nötskal: gûrderna gör allt jobbet medan tirkaerna styr o slås
Bra koncept men det känns inte som den bästa förklaringen, eftersom det känns väldigt konstigt att människorna skulle använda klan begreppet om det är mer en filosofi fråga eftersom vi ju har ord för det senare.
Ironiskt med tanke på att de är etablerade som de enda som har permanent kontakt med tirkaerna
Är det så du rättfärdigar att de inte har någon annan typ av samhällen än fästen?
Har man haft några avels program för att göra renar mer anpassade för sydligare breddgrader?
Fast det var inte riktigt frågan. Det jag undrar över är inte varför Marnakher inte är lika många som människor, utan varför de tycks vara så relativt få. Eftersom de inte lever lika våldsamma liv som de andra stammarna, o de andra stammarna borde ha minst lika stort problem (om inte större) att få tag på mat som som Marnakher. Och som handelsmän borde de inte ha allt för stort problem att etablera sig i nya områden.
Men resten av Mundana då, borde vi inte hitta små samhällen av tiraker överallt?
Fast samtidigt så borde det ju kunna finnas en massa karlar som kan hjälpa till med att ta hand om ungarna eftersom de inte har egna kvinnor, eller kan vara någon av fäderna.
Hur vart klimat talar vi om här? för om jag mins rätt så hade de samer som vi vet hade säsongsbostäder nere i Uppsala trakten renar med sig.
