Nekromanti Tjejer och rollspelshobbyn

EvilSpook

Tämligen dålig överlag.
Joined
15 Oct 2008
Messages
2,156
Location
Off grid
solvebring said:
Man borde utveckla nån slags hemligt handslag. Eller bära klack-ringar med en stiliserad D20.
Ringen! Lätt.
... The One Ring...
One Ring to rule them (Nördarna) all, One Ring to find them,
One Ring to bring them all and in the darkness bind them


Fantastiskt! :gremlaugh:

//EvilSpook
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Visst, men bloggposten och en del inlägg verkar hävda att saker som att män gillar hierarkier(?), regler, grupper(?) och klassuppdelning(?).
 

Sjunde inseglet

Swordsman
Joined
4 Mar 2006
Messages
424
Location
Göteborg
Dante said:
Sjunde inseglet said:
En genomsnittlig rollspelare (och här utgår ju från möten med hundratals svenska rollspelare) är en nörd/tönt med dålig social kompetens och överdrivet intresse för saker som i allmänhet uppfattas som tråkiga och töntiga.
Njaäeeej … jag skulle inte gå så långt som att säga att den genomsnittlige rollspelaren är sån. Visst har jag stött på min beskärda del av kufar genom åren (X antal konvent sedan 1986), men de flesta rollspelare är som folk är mest.
Likväl är det ofta de mest fanatiska rollspelarna som är rollspelshobbyns ansikte utåt, dvs rollspelsföreningarnas gamla rävar och SVEROK's representanter.

En rollspelare med socialt liv, jobb, flickvän och andra hobbys har sällan tid att gå runt och värva nya medlemmar. I regel har man ju en spelgrupp som man spelar med och är ganska nöjd så. Eventuellt provar nåns flickvän på - mest för att se vad fan hennes pojkvän sysslar med - och är med vid ett speltillfälle innan hon rycker på axlarna och kommer med ett utlåtande i stil med, "Det är ju lite nördigt men verkar harmlöst..."
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Jag är övertygad om att du är på helt rätt spår.

Självfallet visar rollspelshobbyn, och kanske i högre grad rollspelen själva, på en ojämlikhet, precis som många andra delar av världen. Men jag har mycket svårt att tro att det är det som håller tjejer borta. De har helt enkelt aldrig chansen, eller intresset. Det är liksom statistiskt dött lopp redan innan de fått bläddra i några rollspelsböcker.

Jag är övertygad om att en stor majoritet av oss här har börjat spela i tonåren tillsammans med i stort sett bara killar. Hur, rent praktiskt, skulle en tjej komma in i den kretsen (undantag flickvän, och de växer inte på träd i den kulturen)?

Och vi ska inte glömma att rollspel är en ytterst liten och nischad hobby - hur ofta klagar vi på att "hockeykillarna" saknas i hobbyn? Vi har precis samma problem som en massa andra nischhobbys - modelljärnvägar, frimärkessamlare, häxcirklar (?) etc - vi är nischade och varken tilltalar eller har naturliga beröringspunkter med mainstream. Och eftersom gruppen från början är starkt mansdominerad så är det en stor utmaning för en tjej att hoppa in även om hon redan vet att hon gillar vad hobbyn handlar om. Samma dilemma en kille skulle möta om han i tonåren vill hänga med i en tjejgrupp.

Sedan är jag förstås för mer nyanserade rollspel, jag är för att ha evenemang och produkter riktade till nybörjare. Det är början på en möjlig lång väg för att utöka hobbyn till bredare lager. Men det är liksom inte så att tjejerna kommer strömma till bara för att vi har korrigerat DoD till att vara jämställt (det skulle dock fortfarande vara en bra sak att göra, principiellt och för att främja de gamertjejer som vi redan har, förstås).
 

MrG

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2005
Messages
2,684
Location
Göteborg
Sjunde inseglet said:
En rollspelare med socialt liv, jobb, flickvän och andra hobbys har sällan tid att gå runt och värva nya medlemmar. I regel har man ju en spelgrupp som man spelar med och är ganska nöjd så. Eventuellt provar nåns flickvän på - mest för att se vad fan hennes pojkvän sysslar med - och är med vid ett speltillfälle innan hon rycker på axlarna och kommer med ett utlåtande i stil med, "Det är ju lite nördigt men verkar harmlöst..."
Va? Har jag inte? Visserligen lite sämre med tid efter barn, men tolv kvinnor hittills i år som jag fått testa rollspel och reaktionen? Kan vi beställa mer av er, har ni någon hemsida, och så vidare... Så visst kan man ta sig tid till att värva nya, kruxet är vad man ska ge dem när de har fått pröva och vill spela mer och man inte hinner spelleda hur många kampanjer som helst :gremtongue:

-Gunnar (checkar av flickvän (eller fru), jobb (fast än mindre tid som föräldraledig), socialt liv (har haft gäster eller hälsat på folk de flesta kvällar under sommaren och hobbys (för närvarande barn, curling (fast hinner inte med mycket), joggar och springer milar och någon halvmara, brädspel, samlar serier och nyligen flyttat till hus)
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
hjk said:
Artikeln om kvinnor och rollspel fick en hel del kritik på piruett-bloggen för att den påstod att kvinnor var si och män så. Samtidigt så verkar de flesta resonera precis så i den här tråden. Dvs, kvinnor gillar känslor, kärlek och relationer (eller vad det var.
Inte gillar direkt, men det är så som bilden av feminitet-maskulinitet ser ut, (vare sig den beskriver män-kvinnor eller inte) och det påverkar människor. Det finns ett tryck på att man ska leva upp till dessa könsroller. Förenklat kan man väl säga att om människor inte gör en medveten ansträngning, så följer vi samhällets normer by default.

Det är ändå intressant att rollspel, och framförallt D&D, träffar så mitt i prick på maskulinitetsbegreppet. Jag tror definitivt att det betyder något, och jag tror att könsfördelningen har förändrats i takt med att rollspel lämnat den här hårda ramen... Men jag har ju inte tillgång till statistik, så jag kan inte bevisa något.

Visst är det lite problematiskt att slänga sig med uttalanden om hurudana män, kvinnor och rollspelare är. (autister!) Jag ville driva hem poängen att rollspel inte är neutrala produkter bara för att de designats som vi alltid designar dem. De tilltalar en liten grupp människor, och avtänder andra, och det är inget mystiskt med det egentligen. Vill man ändra på detta behöver man vara medveten om det.

Men Story Games-tråden jag länkat till i den här diskussionen har väckt många tankar hos mig. Kanske skriver jag en till post senare.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Arvidos said:
Visst är det lite problematiskt att slänga sig med uttalanden om hurudana män, kvinnor och rollspelare är. (autister!) Jag ville driva hem poängen att rollspel inte är neutrala produkter bara för att de designats som vi alltid designar dem. De tilltalar en liten grupp människor, och avtänder andra, och det är inget mystiskt med det egentligen. Vill man ändra på detta behöver man vara medveten om det.
<3
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
w176 said:
Arvidos said:
Visst är det lite problematiskt att slänga sig med uttalanden om hurudana män, kvinnor och rollspelare är. (autister!) Jag ville driva hem poängen att rollspel inte är neutrala produkter bara för att de designats som vi alltid designar dem. De tilltalar en liten grupp människor, och avtänder andra, och det är inget mystiskt med det egentligen. Vill man ändra på detta behöver man vara medveten om det.
<3
:gremlaugh:

<3
 

Mukwa

Swashbuckler
Joined
17 Aug 2006
Messages
2,677
Location
Indieland
Det stora samhället och rasism?

Här har massor med intressanta grejer sagts, men genomgående har förklaringar riktats innåt.
Ni som redan har genusperspektiv - använd det på samhället i stort också!

Här kommer en annan förklaring som jag inte sett att någon skrivit:

Rollspelshobbyn fick genomslagskraft i fantasy-genren. Där var det fokus på medeltida företeelser. Där var det fokus på en västerländsk feodalism. Där var det fokus på ett mansdominerat samhälle.
Kvinnor gavs inget utrymme i rollspelen, eftersom de inte gavs något utrymme under den tid rollspelen utspelades.
Feminismen har vunnit många strider under det senaste århundradet, men den har fortfarande mycket att uträtta.

Något annat som är värt att diskutera är hudfärg i rollspel... få se nu:
mörkhyad - orcher och drower är (oftast) mörkhyade och är de inte jävligt dumma så är de jävligt onda. De fantasybilder jag har sett på mörkhyade män är nästan allihop tjuvar. Det här ÄR ingen tillfällighet. (Eon tar fanimej priset... De förtjänar egentligen inte ett ruttet öre när jag tänker på det. Tosher och Darkener är de enda mörkhyade människoraserna och de har båda minus i Bildning.)

Någon skrev något om behovet av att skrika när han tvingades tänka på feminism hela tiden.
Ja, jag kan själv känna likadant ibland, men jag tror att mycket av det har att göra med att mycket av feminismens kritik riktas till just mig som man. Jag blir ständigt utpekad som boven, men hey! jag bidrar till en patriarkal samhällsstruktur utan att alltid vara medveten om det, så det stämmer ju.
Någon annan skrev om att det gick bra att spela rollspel och sedan prata feminism under cigg-pausen.
Nej, det är inte motsägelsefullt, men det ger väldigt liten effekt om man bara talar teori och tror att man är medveten bara för att man lärt sig några begrepp. Det omvända hade egentligen varit mer konstruktivt för att främja kvinnor i rollspelshobbyn.

Nu till inläggets flum-mening:
Prata inte feminism, andas det.

Vad vill jag få sagt med allt detta då? Jo, att värderingar från vårt samhälle syns igenom i spelen. Det är svårt att ändra bara spelen i sig, vi måste tänka en aning större (därmed inte sagt att det är något dåligt att ta upp striden inom rollspelsvärlden). Allting du gör, säger och tycker är format av samhället. Medvetenhet om det är det första steget till att på allvar kunna förändra normer.

och ja... jag använder begreppet feminism som det enda medlet mot att bryta den patriarkala samhällsnormen (Jag använder heller inte begreppet ur politisk mening utan i vetenskapsteoretisk mening).
 

Anarchclown

Swashbuckler
Joined
24 Apr 2010
Messages
2,366
Location
Stockholm
Nu tar vi det lite lugnt här. Jag har Aspergers och gillar sagoberättande, rolllgestaltning och våld i lika stora delar. Bara för att vi skriver en tråd om att inte generalisera kvinnor så behöver vi väl inte generalisera andra personer heller eller?

Tar egentligen inte det minsta illa upp. Är inte heller helt säker på att det är så lätt att dekonstruera vad som tilltalar kvinnor eller män. Tex tror jag att just vampyrgenren i dess bokform har haft fler kvinnliga än manliga läsare. Dessa framställer ganska ofta karlarna som aggressiva som satan och kvinnorna som lallande våp. (Tittar på True Blood och Twillight som exempel).

Vill verkligen inte göra spel som är mer misogynistiska än de redan är (ofta genom att utspela sig i en miljö som är inspirerad av en tid eller plats som är mindre jämställd än nuvarande Sverige och inte genom ett medvetet designval). Jag påstår däremot att vad svenska jämnställdhetsmänniskor hävdar tilltalar kvinnor av idag inte alltid är sammanlänkat med verkligheten. Det kanske är den utopi som jag hoppas att vi rör oss emot i vissa fall (finns saker inom den politiska feminismen som jag verkligen inte förstår eller håller med om men det är en helt annan diskussion) men det är inte så att ”genom feminism och genusneutralitet lockar vi till oss flera personer av det eller det könet”.

Just aktivitet och omnämnande är väl ett ganska bra kriterie för rollspel i allmänhet. Om man visar bilder på kvinnor som gör saker i spelet så underlättar det eller ger exempel på att de gör det. Genderbenda gärna lite och lägg in karlar i klassiska kvinnliga situationer och kvinnorna i klassiskt manliga situationer (Vad i helvete nu det ska betyda, jag tycker att de flesta personer verkar kunna hantera de flesta situationer som de utsätts för). DND är för övrigt verkligen inte boven i detta längre då det finns gott om bilder föreställande en karaktär är en kvinnlig whatsitsface (drakblorf eller något) eller halvdemon.

Jag tror dessutom att de tjejer som redan är i hobbyn har ett större ansvar än vi karlar har när det gäller nyrekrytering. Det finns en anledning till att vi karlar rekryterar fler andra män än tjejer. Det är för att det är sociala nätverk. Gå in på facebook och titta på nästan vilken kille som helst. Notera att han har fler killar än tjejer på sin lista över vänner. Gör samma sak på en tjej så är det precis tvärt om. DVS hur jävla lätt är det att rekrytera folk man inte ens känner.

Om jag som aktiv spelledare ska rekrytera så får jag ju använda mig av de kanaler som finns. Då finns det antingen diverse hemsidor eller min bekantskapskrets att rekrytera på. Om jag inte diskriminerar mot killar och bara släpper in tjejer i min grupp så kommer jag ju bara få ett typsnitt av den procentsatts som redan råder inom hobbyn om jag gör så.

Eller så kan jag använda mig av mina egna nätverk och då blir det också mest killar. Om jag däremot satte någon av mina kvinnliga vänner på att rekrytera så skulle det eventuellt bli mer tjejer än killar. Men det känns väl konstigt att hon ska rekrytera om det är jag som ska arrangera och spelleda?

Så slutligen vill jag nog faktiskt bolla tillbaka på tjejerna att det i mångt och mycket, på gott och ont, ligger på deras axlar att spelleda och arrangera och rekrytera mer.

Vad gäller nördarnas brist på social kompetens så uttrycker den sig väl oftast i att folk tystnar runt tjejer än att de beter sig som äckliga kryp. DVS de snubbarna som skriver dum skit online är nog i minoritet även bland de socialt handikappade rollspelarna. Jag betvivlar dessutom att de skulle bete sig likadant i en riktig situation.

Vad gäller idiotförklaring av tjejerna inom hobbyn av folk som utgår från att de inte kan något så är det ju en bra idé att börja med att fråga hur länge personer man inte känner har spelat och inte utgå ifrån ditt eller datt. Om man nu bryr sig DVS. Personligen så bara kör jag hellre och hoppas att de hänger med. Men så tillhör ju jag också den där lätt autistiska manliga målgruppen. :gremtongue:
 

Ymir

Blivande Stockholmshipster
Joined
18 May 2000
Messages
11,318
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Patriarkala settingar (och lite beröm åt D&D)

Vill verkligen inte göra spel som är mer misogynistiska än de redan är (ofta genom att utspela sig i en miljö som är inspirerad av en tid eller plats som är mindre jämställd än nuvarande Sverige och inte genom ett medvetet designval).
Saker är inte misogyna bara för att de utspelar sig i superpatriarkala miljöer. Man kan med fördel använda sådana miljöer för att problematisera kvinnoförtryck, rentutav, ta Zhang Yimous film 'Den röda lyktan' som ett av miljoner exempel på det. (I rollspelsväg kommer jag på rak arm på Qin, Tekumél, GURPS Arabian Nights och i viss mån Vampire som exempel på spel som gjort det bra).

Saker är misogyna för att de är skrivna på ett misogynt sätt, medvetet eller ej. Detta -kan- ha ett samband med miljön de utspelar sig i ("men ALLA kvinnor var horor på 1700-talet"), men behöver absolut inte ha det - folk som vet vad de gör kan utan problem skapa trovärdiga, komplexa och givande kvinnoroller även i liksom, Saudiearabien - The RPG.


DND är för övrigt verkligen inte boven i detta längre då det finns gott om bilder föreställande en karaktär är en kvinnlig whatsitsface (drakblorf eller något) eller halvdemon.
D&D är ett fucking -föredöme- på genusbiten numera, i det att minst vart tredje slumpmässigt monster i dess monsterböcker är en kvinna. Därmed gör D&D en fullständig in-your-face mot en av de mest hårt cementerade patriarkala strukturerna ('inte slå kvinnor'), eftersom dussinmonster i D&D i princip finns till för att dödas. Den enda fantasy öht annars där jag kan komma på att det är ok att ha kvinnor som kanonmat är Legend of the Seeker, och den rika förekomsten, heck, -dominansen-, av kvinnliga dussinskurkar var också typ dess enda försonande drag...

- Ymir, hävdar
 

Anarchclown

Swashbuckler
Joined
24 Apr 2010
Messages
2,366
Location
Stockholm
Re: Patriarkala settingar (och lite beröm åt D&D)

Just det. Misogyn heter det på Svenska ja. Tur att jag inte jobbar som översättare ibland. Nej vänta nu. Det gör jag ju. Helvete också. :gremtongue:

Får efter din post av någon anledning lust att lyssna på första låten av Prodigy's "The Fat of the Land" skiva. Eller är det fel? :gremsmile:
 

Sjunde inseglet

Swordsman
Joined
4 Mar 2006
Messages
424
Location
Göteborg
MrG said:
Sjunde inseglet said:
En rollspelare med socialt liv, jobb, flickvän och andra hobbys har sällan tid att gå runt och värva nya medlemmar. I regel har man ju en spelgrupp som man spelar med och är ganska nöjd så. Eventuellt provar nåns flickvän på - mest för att se vad fan hennes pojkvän sysslar med - och är med vid ett speltillfälle innan hon rycker på axlarna och kommer med ett utlåtande i stil med, "Det är ju lite nördigt men verkar harmlöst..."
Va? Har jag inte? Visserligen lite sämre med tid efter barn, men tolv kvinnor hittills i år som jag fått testa rollspel och reaktionen? Kan vi beställa mer av er, har ni någon hemsida, och så vidare... Så visst kan man ta sig tid till att värva nya, kruxet är vad man ska ge dem när de har fått pröva och vill spela mer och man inte hinner spelleda hur många kampanjer som helst :gremtongue:
Är det i konventssammanhang (arrangerade pass, rollspelsbar eller dylikt) så verkar det ju förståeligt (dit går ju folk som redan är nyfikna). Har du däremot hittade främlingar på stan, krogen eller jobbet och sedan tagit deras nummer för att senare introducera dem för rollspel så är jag mäkta imponerad.

Många lajvare och fantasynördar i allmänhet är ju nyfikna på att testa. Men ett spelpass är ofta inte tillräckligt för att göra någon en del av hobbyn. Kan man inte erbjuda en aktiv spelgrupp så är steget från att testa till att dra igång sin egen kampanj ganska stort.

Vad är det de vill beställa mer av? :gremsmile:
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,991
Location
Stockholm
Re: Det stora samhället och rasism?

RealDream said:
Rollspelshobbyn fick genomslagskraft i fantasy-genren. Där var det fokus på medeltida företeelser. Där var det fokus på en västerländsk feodalism. Där var det fokus på ett mansdominerat samhälle.
Kvinnor gavs inget utrymme i rollspelen, eftersom de inte gavs något utrymme under den tid rollspelen utspelades.
Vilket jag anser vara bäng. Den tid under vilken fantasyrollspelen utspelas är »fantasitid« eller »hittepåtid«, inte historiskt korrekt medeltid.

Under medeltiden fanns inte magi eller drakar eller orcher eller helt uppfuckade samhällssystem som inte skulle överleva en vecka i verkligheten. Men allt detta finns i fantasyrollspel – utan att någon höjer ett ögonbryn.

Uppenbarligen kan man begå ganska mycket våld på den »historiska korrektheten«, men inför man jämställdhet blir det liv i luckan.

Jag köper det som delförklaringsmodell till varför spelen såg ut som de gjorde, men inte till varför de måste fortsätta se ut så.

Just det här har för övrigt diskuterats tidigare.
 

Mr.Walker

Warrior
Joined
13 Nov 2005
Messages
207
Re: Det stora samhället och rasism?

Jag tror att våld och krig alltid intresserat män mer än kvinnor för att vi kanske rent biologiskt är mer aggressiva och våldsbenägna. Och oavsett vad man tycker rollspel bör vara så är det svårt att blunda från de faktum att de flesta rollspel faktiskt handlar om våld och vapenporr på ett eller annat sätt. Det är något grabbigt helt enkelt och de tjejer som gillar det är förmodligen undantag. Ja menar om jag ska vara ärlig så mycket av ex. fantasy handlar om coola vapen och rustningar för mig. Jag tror att de kvinnor som ändå lockas av rollspel kanske ser annat i det än häftiga vapen och våld eller är de undantag som lockas av våld.

Vet att det är helt idiotiskt att göra generaliseringar men jag tror ändå det finns en viss sanning i det.
Sen vet jag inte om jag tycker det är så viktigt huruvida män eller kvinnor spelar det. Handlar mer om vilka individer man har i gruppen. Jag personligen har aldrig haft något problem med att vi bara varit killar i vår spelgrupp för vi har haft skitkul oavsett. Har nästan bara kunnat känns jobbigt om någon tjej varit med. Det må så vara att vi har haft en grabbig chargång när vi spelat men orka bry sig. Om man ska locka mer kvinnor till rollspel så kanske man ska lägga mindre fokus på rustningar, vapenlistor och kritiska träffar och mer på... ja jag vet inte riktigt.

Oavsett. Det störa problemet med rollspel är att för FÅ spelar det oavsett kön:)

Så varsågoda att avrätta mig.
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,991
Location
Stockholm
Re: Det stora samhället och rasism?

Mr.Walker said:
Jag tror att våld och krig alltid intresserat män mer än kvinnor för att vi kanske rent biologiskt är mer aggressiva och våldsbenägna.
Det finns inget »kanske« där.

Att hanar är mer aggressiva är ett beteende som återfinns hos i stort sett alla flocklevande däggdjur – och framförallt hos våra närmaste primatsläktingar. Evolutionsbiologer är förvånansvärt ense om att det beror på att vi alla ärvt detta beteende från en gemensam förfader. Vilket beror på att detta är magnituder mer sannolikt än att samma beteende skulle ha utvecklats separat hos alla dessa arter. Att beteendet dessutom fortlevt fram till våra dagar betyder att det varit gynnsamt (eller åtminstone inte ogynnsamt) för förmågan att få livskraftig avkomma.

Ur en rent evolutionär synvinkel kan hanar (hos flocklevande däggdjur) avvaras i betydligt större utsträckning än honor. Om många av flockens honor dör innebär det ett större bekymmer för flockens fortlevnad än om många av hanarna dör. Få hanar + många honor = många ungar. Få honor + många hanar = få ungar. Därför är det helt rimligt att det är hanarna som utvecklats till att bli aggressiva, våldsamma och risktagande – och samtidigt utvecklats fysiskt för att bli bättre på det.

Tack och lov har vi begåvats med våra exceptionellt stora hjärnor, så vi »tänkande människor som är medvetna om att vi tänker« kan i stor utsträckning sätta oss över våra grundläggande instinkter.

Om bara fler män såg till att faktiskt använda sina hjärnor, vill säga …
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Re: Patriarkala settingar (och lite beröm åt D&D)

Ymir said:
Den enda fantasy öht annars där jag kan komma på att det är ok att ha kvinnor som kanonmat är Legend of the Seeker, och den rika förekomsten, heck, -dominansen-, av kvinnliga dussinskurkar var också typ dess enda försonande drag...
Undrar om det är därför min sju och ett halft-åriga dotter ÄLSKAR Legend of the Seeker. Hon missar inte ett avsnitt.
 
Top