Triggervarningar i Rollspel

[Franz]

En tanke till: Vem är varningarna för?

Egentligen är det ju bara spelledaren som kommer att se dem. Spelledaren läser det hela från ett mer distanserat utifrånperspektiv än spelarna som mer upplever det. Det är ju upp till spelledaren att reglera sådant, och jag tror man gör det bäst genom att vara uppmärksam på spelarna.

Så, har vi varningar som går till fel mottagare?

Jag tror att jag redan sagt detta (men det är en lång tråd så jag fattar att det kan missas). Men om spelledaren får fatt i ett äventyr och detta äventyr har en CW om exempelvis missbruk, och antingen själv inte vill närma sig ämnet eller vet med sig att hen har spelare som inte vill det behöver hen inte göra sig mödan med att köpa äventyret börja sätta sig in i det för att efter 80 sidors läsning upptäcka att hen inte kan använda det. Konsumentupplysning som sagt.

 

[God45]

'As for whether warnings help vulnerable people avoid unwanted content, there was again no support for that: Across five studies that looked at "avoidance," warnings typically had no effect. In one, participants were actually more likely to read articles with trigger warnings than those without.'

Okej, men liksom, finns det egentligen bevis för att det är trevligt att ha med sig en flaska vin när man blir bortbjuden på middag som du kan länka till?

Jag tror vi alla kan komma fram till att vetenskapliga bevis inte är nödvändiga för… Liksom, något vettigt i livet eller inom konsten. Folk säger att de gillar varningar. Vissa gillar dem inte. Du kan sätta dit dem om du vill.

 

[Franz]

'As for whether warnings help vulnerable people avoid unwanted content, there was again no support for that: Across five studies that looked at "avoidance," warnings typically had no effect. In one, participants were actually more likely to read articles with trigger warnings than those without.'

Fast som vi tidigare sagt, om personer som istället känner sig lockade av trigger-varningarna blir sugna på att läsa produkten så är väl det något bra?

EDIT: Den fråga som för mig vore relevant skulle vara om någon av deltagarna kände att varningen gav dem som konsument större möjlighet att ta ett informerat beslut om den produkt de funderade på att köpa.

 

[JohanL]

Om triggervarningarna fick dem att lockas att läsa så var de uppenbarligen inte de personer varningarna riktade sig till? Jag förstår inte argumentet här, på riktigt. Varför bry sig om att triggervarningar inte gör något som ingen påstått att de gör?

Om (statistiskt) ingen faktiskt undviker, betyder det antingen att det inte fanns något intresse av att undvika (i vilket fall det inte behövdes) eller att de hade ett intresse av att undvika men att det inte hjälpte dem att göra det (i vilket fall de inte hjälpte). Det verkar vara det förra: "Participants largely decided to view the provided content, and also didn’t feel emotionally triggered when they did so." Det vill säga, det verkar som att trigger-varningar inte behövs.

 

[JohanL]

Fast som vi tidigare sagt, om personer som istället känner sig lockade av trigger-varningarna blir sugna på att läsa produkten så är väl det något bra?

Inte om det faktiskt sedan traumatiserar dem? (Som tur är verkar det inte göra det, men det är för att traumatiseringen inte verkar inträffa oberoende.)

 

[Mikl]

Jag förstår inte vilka relevanta slutsatser man kan dra av att undersöka den senare gruppen. Effekten på icke-traumaöverlevare är väl överhuvudtaget inte intressant?

Om ni inte är vana vid att läsa studier tror jag att det bara leder vilse att försöka utvärdera dem på egen hand.

Att en grupp försökspersoner som inkluderas i den grupp man vill undersöka (i det här fallet tex personer som har en viss poäng på någon skattningsskala för ptsd) jämförs med en kontrollgrupp som inte tillhör den grupp man vill undersöka - det är ett mycket vanligt forskningsupplägg.

Det är inte heller det minsta konstigt att ni i diskussionsavsnittet kan hitta formuleringar som tycks ifrågasätta resultatet av den egna studien. De forskare som vill få något publicerat måste visa att de kan hitta och förstå brister i de metoder och det material som använts, annars är det typ underkänt i basal vetenskaplig metodik. Det finns nog ingen kvalitetsstudie som inte ifrågasätter sig själv någonstans.



TLDR: quotemining från de länkade studierna är ett sidospår i diskussionen.

 

[Quadrante]

Vi får för ordningens skull acceptera att man inte vill se varningstexter. Oavsett varför. Även med argumentet att det är med för att blidga [insert]…

En varningstext, uppmaning eller konsumentupplysande text om ett ämne man vill upplysa om (som kreatör, författare, publicist) finns där av en anledning. Det får man också acceptera. Allt som sägs är inte riktat till mig.

 

[Franz]

Om ni inte är vana vid att läsa studier tror jag att det bara leder vilse att försöka utvärdera dem på egen hand.

Att en grupp försökspersoner som inkluderas i den grupp man vill undersöka (i det här fallet tex personer som har en viss poäng på någon skattningsskala för ptsd) jämförs med en kontrollgrupp som inte tillhör den grupp man vill undersöka - det är ett mycket vanligt forskningsupplägg.

Det är inte heller det minsta konstigt att ni i diskussionsavsnittet kan hitta formuleringar som tycks ifrågasätta resultatet av den egna studien. De forskare som vill få något publicerat måste visa att de kan hitta och förstå brister i de metoder och det material som använts, annars är det typ underkänt i basal vetenskaplig metodik. Det finns nog ingen kvalitetsstudie som inte ifrågasätter sig själv någonstans.



TLDR: quotemining från de länkade studierna är ett sidospår i diskussionen.

Det handlar inte om qoutemining utan att folk menar att det som vi pratar om inte är detsamma som studien visar. Jag tvivlar exempelvis inte på att TW’s inte underlättar läsare att ta sig igenom texter med jobbigt innehåll, men ingen här har påstått det heller eller sagt att det är syftet med TW’s i rollspelsprodukter. Tror att diskussionen är så polariserade i viss mån för att det pratas förbi varandra.

 

[Troberg]

Gjorde lite grävning i min fantasyvärld som jag mycket långsamt pysslar med, och fann den här texten där jag hanterat det här:

Heroica does use inspiration from real history, real nations and real ethnic groups. Sometimes this inspiration is factual, sometimes it's based on stereotypes, but it is only included because it made for interesting roleplaying fuel, and it in no way reflects back on anything in the real world.

Likewise, there are almost no pure "bad guy races" or "evil races", and the few that exist are entirely mythological. In general, the goodness or badness of people is based on their actions, not their ethnicity. Their victims, however, may be selected based on ethnicity.

Heroica is a rough world. It does contain a lot which is considered bad by any civilized standard. Slavery, prejudice, oppression, violence as entertainment and so on. This is to create a world with conflicts, where there are challenges to overcome and bad stuff to fight against. Utopia is not a place of excitement and adventure. Once again, this does not reflect back on the real world. If women can't be knights in some place, or shamans can't be men in another place, or non-humans will be seen as things which are only fit to fight in the arena, or poor villages are seen as a place to raid for slaves, it's not because it's the way it should be. It is because that's the way it currently is, and it creates problems which the players need to solve, and issues which the players may need to fix.

So, it's a rough, unfair and cruel world. You can make it better. Are you up to the challenge? Will you be the hero?

Jag ser det här som en rätt så lagom balansgång (annars skulle jag inte skrivet det någon gång för typ 10 år sedan...).

 

[JohanL]

Om ni inte är vana vid att läsa studier tror jag att det bara leder vilse att försöka utvärdera dem på egen hand.

Det håller jag med om - trovärdiga sekundärkällor är att föredra i det läget.

(Intressant nog har Wikipedia samma inställning - sekundärkällor föredras över primärkällor.)

 

[Franz]

Inte om det faktiskt sedan traumatiserar dem? (Som tur är verkar det inte göra det, men det är för att traumatiseringen inte verkar inträffa oberoende.)

Det är säkert på grund av att jag är trött men jag förstår faktiskt inte vad du menar. Du får förtydliga Traumatiserar det dem eller inte?

 

[krank]

Om (statistiskt) ingen faktiskt undviker, betyder det antingen att det inte fanns något intresse av att undvika (i vilket fall det inte behövdes) eller att de hade ett intresse av att undvika men att det inte hjälpte dem att göra det (i vilket fall de inte hjälpte). Det verkar vara det förra: "Participants largely decided to view the provided content, and also didn’t feel emotionally triggered when they did so." Det vill säga, det verkar som att trigger-varningar inte behövs.

Resonemanget är verkligen helt utomjordiskt för mig. Dels för att undersökningarna som sagt innehöll en massa människor helt utan trauma. Dels för att det självklart är så att olika trauman ger olika saker man undviker. Om jag mår dåligt ifall jag läser innehåll där barn far illa, betyder det att jag kommer att undvika innehåll där djur far illa? Nä. Jag ser inget i den där sammanfattningen som tyder på att de matchat triggervarningarna med de personer som faktiskt har trauma eller illamående gällande just det innehåll som triggervarningarna varnar för.

Och det är faktiskt det enda som överhuvudtaget är det minsta intressant.

Jag tycker helt enkelt inte att det är intressant alls huruvida "statistiskt ingen" undviker – om det är 1 på 1000 så är det fortfarande nära noll i investerad tid och energi, och det ger inga negativa biverkningar.

Varför skulle det behöva vara relevant för många, för att det skulle vara värt att göra?

 

[JohanL]

it's not because it's the way it should be

Jag undrar om inte det här är en viktig faktor för varningstexter - att man är orolig över att om man beskriver något så kommer man också att antas stödja detta om man inte explicit säger att man inte gör det (och inte ens då kan man vara helt säker). Trots att det är en uppenbar non sequitur drabbar det ofta medieproduktioner (Game of Thrones var extra utsatt här), så det kan vara en vettig åtgärd rent defensivt även om man kan tycka att det inte skulle behövas.

 

[JohanL]

Det är säkert på grund av att jag är trött men jag förstår faktiskt inte vad du menar. Du får förtydliga Traumatiserar det dem eller inte?

Inte (bäst vi kan avgöra), men det hade potentiellt kunnat vara dåligt att de läste det ännu mer om det faktiskt gjort det.

 

[Quadrante]

 

[Franz]

Jag undrar om inte det här är en viktig faktor för varningstexter - att man är orolig över att om man beskriver något så kommer man också att antas stödja detta om man inte explicit säger att man inte gör det (och inte ens då kan man vara helt säker).

Men Johan, vi är ju många som i denna tråd, några av oss vid ett flertal tillfällen, förklarat varför vi vill sätta CW’s när vi skriver om tunga ämnen. Att då hålla på och spekulera om några slags bakomliggande orsaker hos oss är faktiskt inte schysst. Tänk om jag gjort det motsatta, suttit och skrivit typ: ”Hm, undrar om inte den egentliga orsaken till att folk inte gillar TW’s är för att de finner ett nöje i att folk med trauman mår dåligt av att läsa såna texter” Det hade väl inte varit så trevligt eller konstruktivt? Kan vi inte försöka fokusera på vad vi säger till varandra istället för att spekulera kring orsakerna till varför vi säger vad vi säger?

 

[krank]

Jag undrar om inte det här är en viktig faktor för varningstexter - att man är orolig över att om man beskriver något så kommer man också att antas stödja detta om man inte explicit säger att man inte gör det (och inte ens då kan man vara helt säker).

Eller, ett sätt att uttrycka samma sak utan att linda in det i något slags konspiration och ide om "ängslighet":

Man vet att det finns vettvillingar som riskerar att tolka ens beskrivningar av något som stöd för deras sak – t.ex. att man har med fascister och vet att fascister har asdålig medial läsförmåga och tenderar att gilla alla beskrivningar av sig själva. Så man vet att man för just de grupperna måste vara extra tydlig om man inte vill att de ska tro att man vill bejaka dem. Skulle också kunna kallas Verhoeven-misstaget, antar jag.

Så det är alltså inte en fråga om defensivitet eller rädsla att bli cancelled eller så, utan om att man inte vill att idioter ska tro att man är på deras sida.

 

[Franz]

Inte (bäst vi kan avgöra), men det hade potentiellt kunnat vara dåligt att de läste det ännu mer om det faktiskt gjort det.

Okej, men då ser jag inte problemet.

 

[JohanL]

Resonemanget är verkligen helt utomjordiskt för mig. Dels för att undersökningarna som sagt innehöll en massa människor helt utan trauma.

Kontrollgrupp - det är helt normalt. Självklart har de granskat de med trauma:

"Some looked exclusively at trauma survivors, though most effect sizes included both trauma survivors and those who had not experienced trauma; only two out of 144 effect sizes did not contain any trauma survivors at all."

om det är 1 på 1000 så är det fortfarande nära noll i investerad tid och energi, och det ger inga negativa biverkningar.

Om detta kan påvisas (kring effekter av signifikant styrka) håller jag med dig (det kan vara så, och man bara behöver en större grupp för att påvisa det). Men utifrån vår evidens kan det minst lika gärna vara 0 på 1000, och då faller syftet?

Men det finns ett möjligt argument här som jag kan köpa mer - folk blir inte traumatiserade, och man undviker inte den varnade texten mer (och ibland tvärtom), men eventuellt ger det en känsla av autonomi att veta att man själv gjort valet snarare än att drabbas av det som överraskning? Det är jag öppen för.

 

[JohanL]

Okej, men då ser jag inte problemet.

Visst, men så faller också behovet av trigger-varningar till att börja med.