Göran och hans varan
Som jag skrev en annan gång, så menar jag att rollspelsvärldar kan beskrivas rätt bra som ett görande och ett varande, där görandet är det man faktiskt kan syssla med (klubba orch, köra rymdskepp, röka holk, etc) medan varandet är sådant som beskriver hur det är att vistas i den fantastiska världen. Jag tror också att världsskapare ibland fastnar i varandet, med långa och intrikata beskrivningar av smådetaljer men med mindre tanke på hur man hittar på äventyr. Ibland när jag läser världsbeskrivningar så slås jag av att det är en värld där det mesta man kan göra är att dricka thé och titta på utsikten. Tyvärr gör sig sådant rätt dåligt i rollspel.
I det avseendet är ju "underförstådda världar" helt lysande. En kort introtext för att beskriva vad det handlar om, och sedan får reglerna - ramverket för görandet - dra upp resten av detaljerna. I alla fall när det handlar om rätt basic prestationsrollspelande. Ska man börja ägna sig åt avancerat intrigspel kanske det krävs lite mer.
Som jag skrev en annan gång, så menar jag att rollspelsvärldar kan beskrivas rätt bra som ett görande och ett varande, där görandet är det man faktiskt kan syssla med (klubba orch, köra rymdskepp, röka holk, etc) medan varandet är sådant som beskriver hur det är att vistas i den fantastiska världen. Jag tror också att världsskapare ibland fastnar i varandet, med långa och intrikata beskrivningar av smådetaljer men med mindre tanke på hur man hittar på äventyr. Ibland när jag läser världsbeskrivningar så slås jag av att det är en värld där det mesta man kan göra är att dricka thé och titta på utsikten. Tyvärr gör sig sådant rätt dåligt i rollspel.
I det avseendet är ju "underförstådda världar" helt lysande. En kort introtext för att beskriva vad det handlar om, och sedan får reglerna - ramverket för görandet - dra upp resten av detaljerna. I alla fall när det handlar om rätt basic prestationsrollspelande. Ska man börja ägna sig åt avancerat intrigspel kanske det krävs lite mer.