Möller
Hubert Hortlax
- Joined
- 28 Sep 2008
- Messages
- 3,202
I förhållandevis traditionella rollspel (där rollpersonerna gör saker som att röja grottor eller undersöker kulter) med ett visst »fokus« på rollpersonerna (alltså inte ingen-personlighet-innan-lvl-1) så gillar jag om man spelar ut vardagssnack. Både med spelledarpersoner och mellan rollpersoner.
Vardagssnacket är karaktärs-definerande. I ett så kontrollerat medium som film används vardagliga situationer flitigt för att visa upp en roll. I rollspel brukar man ge en beskrivning av sin rollperson i början av spelmötet, inte mycket mer. I rollspel vill man komma vidare i äventyret, eller driva egna idéer, snarare »slösa« tid på oväsentligheter.
Att prata med sina medspelare om att vardagssnack är kul (som ju är det egentliga viktiga, snarare än äventyret) är en metod, självklart. Men sådant glöms ofta bort när man väl spelar.
Så, vilka tekniker kan man som spelledare, eller bara spelare, använda sig av för att uppmuntra till vardagstjatter?
Vardagssnacket är karaktärs-definerande. I ett så kontrollerat medium som film används vardagliga situationer flitigt för att visa upp en roll. I rollspel brukar man ge en beskrivning av sin rollperson i början av spelmötet, inte mycket mer. I rollspel vill man komma vidare i äventyret, eller driva egna idéer, snarare »slösa« tid på oväsentligheter.
Att prata med sina medspelare om att vardagssnack är kul (som ju är det egentliga viktiga, snarare än äventyret) är en metod, självklart. Men sådant glöms ofta bort när man väl spelar.
Så, vilka tekniker kan man som spelledare, eller bara spelare, använda sig av för att uppmuntra till vardagstjatter?