Ja, precis så är det. Jag vill ju simulera att spelvärlden är en egen, levande värld, precis som vår värld är det.
Så jag tror att ganska mycket av detta resonemang egentligen hänger ihop med hur man ser på sin rollperson. Är rollpersonen ett alternativt jag, i en alternativ värld, eller är rollpersonen mer en sorts färdigt skal som man bara träder in i?
Vad är argumentet för att man faktiskt SKA få välja allt som rör rollpersonen? Att man som spelare ska bli nöjd med sin rollperson? Men varför då inte se till att man blir nöjd med det man tilldelas istället, om det nu vore mitt system?
Så jag tror att ganska mycket av detta resonemang egentligen hänger ihop med hur man ser på sin rollperson. Är rollpersonen ett alternativt jag, i en alternativ värld, eller är rollpersonen mer en sorts färdigt skal som man bara träder in i?
Vad är argumentet för att man faktiskt SKA få välja allt som rör rollpersonen? Att man som spelare ska bli nöjd med sin rollperson? Men varför då inte se till att man blir nöjd med det man tilldelas istället, om det nu vore mitt system?