Om man läser The provisional glossary stämmer helt enkelt inte det som Måns hävdar i den här tråden. Bäst är att läsa själv, men en grov översättning:
illusionism: när spelledaren döljer sitt inflytande över spelarnas karaktärer
participationism: när spelledaren inte döljer sitt inflytande över spelarnas karaktärer
Jag håller f.ö. med Ram. Det känns jäkligt stelt. Men kanske ska man inte alls ha begreppen till att förstå mainstreamspelande, som jag tror är väldigt mycket mer komplicerat än vad den här lite derogativa termen (alltså illusionism) förmår fånga. Kanske är det bättre att använda begreppen för att förstå problem i spel som följer forgetraditionen. Om meningen är att man ska berätta en story ihop på story now-vis med allt vad det innebär av karaktärsdriven story, konfliktresolution etc., då är det så klart inte bra att spelledaren tar åt sig mer inflytande än vad hon borde. Och forgetraditionen får väl vara hur derogativ som helst så länge det handlar om det egna (det kan man ju skita i, menar jag).
Om man däremot vill tala om mainstreamspelande och relationen mellan spelledare, story, spelare och karaktärer, då tror jag man måste gå in mer nyanserat och tala om frågor som förtroende, frihet under ansvar, balans mellan olika viljor och utmaningar/retningar mellan spelledare och spelare eller mellan spelare och spelare.
Hälsar
Christian