Nekromanti Vad går äventyret ut på?

[Rickard]

Ta något spel och beskriv vad äventyren rent generellt går ut på.

Ta gamla DoD-äventyr som exempel, som går ut på att en magiker eller ett magiskt föremål är huvudpunkten i scenariot. Rollpersonerna ska bekämpa det magiska eller försöka hitta det magiska genom att ge sig ut på en resa och slutligen grottröja. Grottan kan skilja sig från att vara ett slott, en gravkummel eller andra typer av byggnationer men är ett komplex av gångar.

I princip alla äventyr är uppbyggda på det här sättet. Det är så man tänker när man ska bygga ett äventyr till de tidiga versionerna av DoD.

/Han som är sugen att höra vad Call of Cthulhu-äventyren går ut på

 

[Krille]

/Han som är sugen att höra vad Call of Cthulhu-äventyren går ut på

Rollpersonernas fram till alldeles nyss okända släkting blir plötsligt mördad av onda kultister, och rollpersonerna tillbringar en massa tid i bibliotek, arkiv och okända ordenssällskap för att få reda på varför. När de väl vet varför så börjar de röja kultister. Kultiströjet slutar med att rollpersonerna möter en Äldre/Yttre/Yngre gud och därmed blir galna och/eller dör, eller springer därifrån precis innan de möter den Äldre/Yttre/Yngre guden. Med lite tur har rollpersonerna lärt sig en ritual som stoppar frammanandet av den Äldre/Yttre/Yngre guden, så att deras uppoffring åtminstone tjänade ett syfte. I vilket fall som helst är det dags att rulla nya rollpersoner.

 

[Storuggla]

GURPS Goblins: Rollpersonerna vaknar och är hungriga men har få slantar i fickan. En av dem har dessutom en sjukdom och fyller år. De få pengar de har går åt till att köpa frukost, varefter de börjar ägna sig åt ficktjyveri för att skaffa pengar till lunch. Fickstöld visar sig inte vara deras gebit och de försöker sig på rån, vilket visar sig vara ett än sämre val så de är för fega för att verkligen hota effektivt. Besvikna beslutar sig rollpersonerna att slå sig in på inbrottets bana men fastnar halvvägs genom fönstret. Övriga rollpersoner drar loss den fastsatte rollpersonen och flyr sedan med ramen, som de säljer för lunchpengar. Sedan börjar äventyret om hur man skaffar middag.

Unknown Armies: Rollpersonerna konfronteras av diverse mystiska personer som mest liknar uteliggare och till slut blir det ett slagsmål över något helt obegripligt för att en av uteliggarna vill göra något dumt, såsom att styra världen. Någon hamnar på akuten. Ingen förstår egentligen vad som hände eller varför.


Storuggla, kaffe men ingen cigarett

 

[rjonas]

Mutant

Kalle Anka kommer fram och berättar att Krille Krokodil har en juxtamorphtextorifikator som rollpersonerna måste hämta. Krille har kompisar som rollpersonerna måste skjuta ihjäl. Juxtamorphtextorifikatorn visar sig vara en hårfön. Ha ha.

 

[rjonas]

Ha ha ha.

 

[Christoffer]

Burning Wheel - stå upp för och slåss för vad du tror på och låt den kampen förändra vem du är.

 

[Vitulv]

Mutant

Kalle Anka kommer fram och berättar att Krille Krokodil har en juxtamorphtextorifikator som rollpersonerna måste hämta. Krille har kompisar som rollpersonerna måste skjuta ihjäl. Juxtamorphtextorifikatorn visar sig vara en hårfön. Ha ha.

Bästa kortfattade beskrivningen av ett rollspelskoncept någonsin.

 

[Organ]

Warhammer Fantasy Roleplay

Rollpersonerna består av en alkoholiserad råttfångare, en enbent tiggare och ett naket åttaårigt barn. Alla tre har lepera. Spelarna blir inhyrda för att ta uti med en kaoskult som huserar i stadens kloaker. Man beger sig ner, ledda av den bäst beväpnade (råttfångaren som har en rostig gaffel). Efter ett tag stöter man på kultens tillhåll. Kulten, som består av kaosmutanter, skavens och några av stadens mer prominenta medborgare, offrar barn till en demon. Spelarna försöker stoppa dem men, pga sina rollpersoners inkompetens misslyckas de kapitalt. Det hela slutar med att de får rejält med stryk, rånas på varenda pinal de kan tänkas ha (inklusive alla sina kläder) och lämnas i en av stadens mest skitiga rännstenar. Där hånas de av alla förbipasserande och upptäcker dessutom att de drabbats av sprängdiaré.

/Anders, kanske världens bästa spel

 

[Rising]

Chock:
Rollpersonerna får i uppdrag av S.A.F.E. att resa till en exotisk plats och utreda märkliga händelser som utspelats där. Sedan sker följande iteration X antal gånger:
1. Rollpersonerna får ledtrådar som leder dem till en avskild plats, för att där kunna få fler ledtrådar. Typ att de ska gräva upp en grav på indianernas begravningsplats.
2. När de kommer fram till platsen så börjar spöket använda Onda Vägen för att nöta ner rollpersonernas viljestyrka. Typ att mystisk dimma drar fram över marken, ur vilken läskiga skenbilder av döda människor plötsligt reser sig och skrämmer slag på rollpersonerna.
3. Något farligt händer, och det blir jakt/strid. Typ att spöket tillkallar prärievargar och beordrar dem att anfalla rollpersonerna. I början av äventyret så handlar dessa konflikter mest om att ha höga färdighetsvärden, men mot slutet så kommer de mer och mer att handla om att göra "rätt"; att lista ut vad motståndets svaga punkt är, utifrån ledtrådar som givits tidigare under äventyret, och sedan finna den korrekta lösningen.
I den allra sista konflikten så besegrar rollpersonerna spöket på ett av två sätt:
A) De ger spöket frid genom att uppfylla dess önskan. Typ att gräva upp kvarlevorna till den man som spökkvinnan var hemligt förälskad i, och begrava dem i hennes grav. Slutklämmen blir "åh, spöket var inte så hemskt egentligen, utan bara missförstått".
B) De gör något helt non sequitur; såsom att angripa spöket med en jadekniv (det enda som den kan ta skada av), strö salt i en obruten cirkel runt dennes kropp, och placera en träsked som ett barn nyss har haft i munnen mellan dess tänder. Slutklämmen blir "bra att vi tog reda på hur man skulle döda det där djävla monstret till slut."

MERP:
1. En illaluktande bonde säger att hans barn gick ut för att plocka bär, men att de inte har kommit tillbaka. "Snälla, ni får lite tobak om ni hittar dem!"
2. Rollpersonerna hittar spår från orcher i skogen. Spelarna tänker "åh, vad häftigt! Nu skall det bli strid och äventyr!"
3. Rollpersonerna råkar störa ett vildsvin i skogen, och efter fyra stridsrundor så ligger den nobla alvjägaren och förblöder efter att ha skjutit sig själv i foten med sin pilbåge, krigarkonungen har dött efter att ha fått två ben kapade, den mystiska andebesvärjaren blev medvetslös efter att ha brutit en arm, och får nu sitt ansikte uppätet av grisen, och hoben "Frobo" har klättrat upp i ett träd och gråter.
4. Alla spelare kommer överrens om att MERP är helt djävla crazy.

 

[Big Marco]

Det här är årets tråd! Det blir inte bättre 2010 än så här! X-D

 

[rjonas]

Tribe 8

Några asfräna spelledarpersoner säger till rollfigurerna att gå till en by bakom fiendens linjer. Väl där dyker de asfräna spelledarpersonerna upp och tar strid med en asfrän spelledarperson! Rollfigurerna tittar häpet på och går sen hem igen.

 

[Storuggla]

Shadowrun: En mystisk anonym typ ger rollpersonerna uppdraget att ta sig in i byggnad A och sno några filer från en hårddisk. DIskretion är nyckelordet, som alltid.
Rollpersonerna köper ammuniton och vapen för förskottsbetalningen och smyger in i byggnaden. Väl inne får de panik, skjuter allt och alla de ser, sätter eld på byggnaden och flyr med filerna. Polis som kallats till platsen beskjuts också. Biljakt genom staden tills poliserna dött eller alla fått nog. Rollpersonerna stämmer sedan möte med uppdragsgivaren, skjuter honom och hans livvakter och sätter eld på mötesplatsen. Polis som kallats till platsen beskjuts också. Biljakt genom staden ytterligare en gång.

Tekumel: Rollpersonerna har namn de inte kan uttala och arbetar åt en man vars namn de inte kan uttala. Har de tur kan de uttala namnet på guden de dyrkar och sin hemstad. De försöker utföra ett enkelt uppdrag och gå ner i en dungeon men möter varelser vars namn de inte kan uttala, fientliga grupper vars namn de inte kan uttala och sedan flyr de när det börjar lukta kanel. Väl uppe på ytan igen beslutar de sig för att ägna sig år orgier hädanefter istället och spelledaren tvingas skriva om kampanjen.


Storuggla, är det blått ljus- fly

 

[Ninjagrym]

Shadowrun: En mystisk anonym typ ger rollpersonerna uppdraget att ta sig in i byggnad A och sno några filer från en hårddisk. DIskretion är nyckelordet, som alltid.
Rollpersonerna köper ammuniton och vapen för förskottsbetalningen och smyger in i byggnaden. Väl inne får de panik, skjuter allt och alla de ser, sätter eld på byggnaden och flyr med filerna. Polis som kallats till platsen beskjuts också. Biljakt genom staden tills poliserna dött eller alla fått nog. Rollpersonerna stämmer sedan möte med uppdragsgivaren, skjuter honom och hans livvakter och sätter eld på mötesplatsen. Polis som kallats till platsen beskjuts också. Biljakt genom staden ytterligare en gång.

Fantastiskt bra sammanfattning av mina tidiga NeoTech kampanjer Oavsett var karaktärerna hamnade slutade det med brinnande byggnader och eldstrider. Hehe mycket bra!

 

[krank]

I princip alla äventyr är uppbyggda på det här sättet. Det är så man tänker när man ska bygga ett äventyr till de tidiga versionerna av DoD.

Jag kanske tänker bidra med Mutant Chronicles om en stund, men jag tänkte fråga vilket syfte du tänkte ha med tråden - är det att man ska göra sig lustig över spel (som ju vissa gjort), eller att man ska vara hyllande (som andra är i tråden)... Vilken ton vill du ha? Raljerande, hyllande, neutral?

 

[Arfert]

SAGA: Rollpersonerna skickas ut av deras länsherre för att undersöka varför skatten inte kommit in från en avlägset belägen by, där marken är lerig, bönderna är enfaldiga och det regnar hela tiden. Väl där upptäcker de att byn tagits över av en ond trollkarl vars ande vart levande begravd sedan tusen år. Nu besätter han den lokale prästens kropp, som i sin girighet plundrat kryptan på skatter, och där stött på det kärl magikers ande vart fjättrad i. De enda som står emot honom är nunnorna för ett litet kloster utanför byn, med hjälp heliga reliker och en välvillig Sidhe. Det hela slutar i en uppgörelse där klostret brinner ner till grunden, abedissan och hälften av nunnorna dör, och svartkonstnären fjättras igen. Som tack får rollpersonerna någon ynnest beviljad av länsherren.

 

[Rickard]

Jag kanske tänker bidra med Mutant Chronicles om en stund, men jag tänkte fråga vilket syfte du tänkte ha med tråden - är det att man ska göra sig lustig över spel (som ju vissa gjort), eller att man ska vara hyllande (som andra är i tråden)... Vilken ton vill du ha? Raljerande, hyllande, neutral?

Jag försökte sätta tonen med trådstarten, men jag är mest nyfiken på hur man ska tänka för att göra ett äventyr i ett rollspel. Så tråden är seriöst menad, men får gärna ha någon humoristisk underton.

Feng Shui
Det är en strid i början som leder vidare till en strid i slutet. Anledningen till striderna beror på metaplotten, men det får aldrig spelarna reda på. Alla namngivna (viktiga spelledarpersoner) måste vara övernaturliga på något sätt, för annars blir de inte balla.

Matiné
Spelarna vet inte vad som pågår förrän mitten av scenariot där någon kommer och säger det till dem. Spelledaren slänger in eventuellt strider för att liva upp stämningen men dessa har sällan med huvudplotten att göra.

/Han som är sugen att höra om Coriolis och Mechanical Dreams

 

[krank]

och Mechanical Dreams

Gud, ja. Jag äger allt som släpptes utanför kanada, men fan heller att jag begriper hur man ska spela. Det finns ett släppt äventyr, som skulle vara del 1 i en kampanj, men den gör mig inte så mycket klokare.

Best I can tell så är det precis som DoD, fast allt är konstigt.

 

[krank]

Mutant Chronicles, när det begav sig

Rollpersonerna kallas till nån militär. Han vill att de ska reka ett område där det är skitfarligt. Rollpersonerna utrustas med lite vapen och skickas dit. Det är antagligen en djungel. Det finns ett tempel, som antagligen är Algeroths. Man möter horder av fiender det tar timmar att få ihjäl och man löper ingen nämnvärd risk att dö. Så klarar man uppdraget, åker tillbaks, får pengar och erf som man spenderar på vapen.




Typ så, tyvärr. Jag brukar säga att det kunde ha varit mer, men så var det inte när det begav sig. Framrullade rollpersoner där min alltid var sämst och mobbad, oändliga mängder onda monster att panga på, och väldigt mycket militär- och sifferrunk.

 

[Rickard]

Mutant

Kalle Anka kommer fram och berättar att Krille Krokodil har en juxtamorphtextorifikator som rollpersonerna måste hämta. Krille har kompisar som rollpersonerna måste skjuta ihjäl. Juxtamorphtextorifikatorn visar sig vara en hårfön. Ha ha.

Kaka för bra beskrivning, men är det verkligen så? I gamla Mutant var det vallfärder till förbjudna zoner som gällde, men nu är det en hel del slitningar inom olika grupperingar som man ska spela på. Åtminstone om man utgår från äventyren som finns på hemsidan.

/Han som har pluggat en hel del äventyr då han gillar att ligga 2-3 äventyr i förväg

 

[Rickard]

och Mechanical Dreams

Gud, ja. Jag äger allt som släpptes utanför kanada, men fan heller att jag begriper hur man ska spela.

Ja, det är vad jag har hört om spelet också, så därför var jag nyfiken om någon trott sig förstå spelet. ^^

/Han som nog skulle vilja veta om SLA Industries också som han själv äger men aldrig fått tillbaka efter han lånat ut spelet