Nekromanti Vad går äventyret ut på?

[Gordeg]

Fantastiskt bra sammanfattning av mina tidiga NeoTech kampanjer

Ja, Shadowrun var ju så här:
En anonym kostymsnubbe (eller, mer sällan, en kostymtjej) med anonyma livvakter i kostym ger rollpersonerna i uppdrag att antingen hämta något eller döda något. Rollpersonerna sätter igång med att ta reda på var detta något finns genom nåt som kallas legwork. I denna fas bestämmer sig gruppens datahacker för att surfa lite på nätet. Medan han håller på med det går övriga spelare och köper pizza. Strax efter att pizzorna är uppätna återkommer datahackern med information som leder rollpersonerna till en nattklubb som de aldrig varit på förut (nattklubben från förra spelmötet finns inte kvar).
Det tar ganska lång tid att ta sig in på nattklubben när gruppen försöker smuggla tunga vapen förbi de nyss uppfunna vapendetektorerna som spelledaren just bestämt finns där, på grund av att förra gången rollpersonerna gick på disco hade de med sig kulsprutor, handgranater och annat smått och gott under trenchcoaten. Sa jag förresten att nattklubben från förra spelmötet inte finns kvar? Ok.
Dessutom är det knepigt att snacka sig förbi vakterna när man har splitterskyddsplattor i rocken, och en stridsväst under rocken, och förstärkt hud under västen, och titanskelett under huden. Till råga på allt har spelledaren hittat slumptabellen för rasism och ett par av rollpersonerna råkar tillhöra fel ras.
Den enda som kan gå rakt in på nattklubben är en liten indian beväpnad endast med en amulett runt halsen - han är f.ö. totalt livsfarlig.
Blam! Ambush! Någon skriker "varför ligger min 20 mm Panther Cannon hemma för!?" men efter att den initiala frustrationen lagt sig lyckas rollpersonerna döda allt och hitta en ledtråd till nästa ställe.
Processen upprepas ett par gånger på olika platser och till slut hittar gruppen det de letar efter.
Betalningen för uppdraget går till mer cybernetik och större vapen.

 

[rjonas]

Kaka för bra beskrivning, men är det verkligen så? I gamla Mutant var det vallfärder till förbjudna zoner som gällde, men nu är det en hel del slitningar inom olika grupperingar som man ska spela på. Åtminstone om man utgår från äventyren som finns på hemsidan.

/Han som har pluggat en hel del äventyr då han gillar att ligga 2-3 äventyr i förväg

Mutant UA innehöll en faslig massa prylar utan platsnytta. Och hårfönen är inte helt tagen ur luften. Visst blev det en och annan sväng ut i zonen också men inte för att utforska, utan för att nån pryl sades ligga där.

I slutet av kampanjen dök det upp en del grupperingar men de var mestadels rörande överens med varandra. Vi spelade en förhandling där alla bara satt och nickade bifall.

Vi hade väldigt roligt med Mutant UA. Tro inget annat.

 

[Storuggla]

"Processen upprepas ett par gånger på olika platser och till slut hittar gruppen det de letar efter.
Betalningen för uppdraget går till mer cybernetik och större vapen."

Glöm inte det obligatoriska "Anonym kostymsnubbe som gav uppdraget förråder rollpersonerna och försöker döda dem".


Storuggla, no more deliveries

 

[Christoffer]

Jag försökte sätta tonen med trådstarten, men jag är mest nyfiken på hur man ska tänka för att göra ett äventyr i ett rollspel. Så tråden är seriöst menad, men får gärna ha någon humoristisk underton.

Bra, då missuppfattade jag dig inte helt. Blev lite fundersam när jag läste alla inlägg som kom in om det var något jag borde läst in i din trådstart men inte gjorde.

 

[Sodivra]

My life with master:
Rollpersonerna är patetiska och utstötta individer som tvingas att göra hemskare och hemskare saker av en ond och vansinnig mäster som under äventyrets gång visar sig vara ganska sårbar egentligen. Till slut så har rollpersonerna samlat tillräckligt mod från byborna att de gör uppror och dödar mästaren.

/Arvidos, jag är visst inte så bra på det här...

 

[Svarte Faraonen]

Stormbringer:
Rollpersonerna hyrs in av en uppenbart instabil individ för att utföra ett uppdrag som nästan alltid har med magi att göra. Ibland använder deras uppdragsgivare någon form av demonmagi själv för att kontrollera så att rollpersonerna gör som han säger. Därefter reser rollpersonerna antingen till vildmarken eller in i en annan dimension, där de får slåss mot bizarra demoner. Det är troligt att de stöter på ett mäktigt men farligt magiskt föremål eller en situation som drastiskt kan förändra deras grundegenskaper, vanligen till det sämre. De kommer också att stöta på spelledarpersoner, vilka har det gemensamt att de är helt från vettet och som bäst oberäkneliga allierade, om de inte är redshirts som kommer att dö snart. Slutligen återvänder man till uppdragsgivaren, som man möjligen också får slåss mot. Äventyret innehåller i vart fall alltid alldeles för mycket blod och död.

 

[Lindenius]

Ars Magica
Huvudkaraktärerna börjar som nyblivna trollkarlar som bekymrar sig för råttor i biblioteket och slutar 150 år senare genom att en spränger sig själv och en halv stad i luften, en försvinner spårlöst, en skapar ett illusionsrike där det eteriska avtrycket av magikern lever vidare all evighet för att undervisa unga magiker och den sista lurar alla – inklusive sig själv och således av misstänksamhet lönnmördar sig själv. Under tiden springer de sekundära karaktärerna omkring med allt häftigare magiska pryttlar från sina allt mer galna uppdragsgivare och besegrar allt mäktigare fiender.

//erik. tjuppiduppiduppdänz

 

[Rickard]

Ars Magica
Huvudkaraktärerna börjar som nyblivna trollkarlar som bekymrar sig för råttor i biblioteket och slutar 150 år senare genom att en spränger sig själv och en halv stad i luften, en försvinner spårlöst, en skapar ett illusionsrike där det eteriska avtrycket av magikern lever vidare all evighet för att undervisa unga magiker och den sista lurar alla – inklusive sig själv och således av misstänksamhet lönnmördar sig själv.

Hahaha! Ser alla Ars Magica-äventyr ut sådär? Min bild av det spelet har förändrats något.

/Han som paxar magikern som skapar illusionsriket

 

[CapnZapp]

MERP:
1. En illaluktande bonde säger att hans barn gick ut för att plocka bär, men att de inte har kommit tillbaka. "Snälla, ni får lite tobak om ni hittar dem!"
2. Rollpersonerna hittar spår från orcher i skogen. Spelarna tänker "åh, vad häftigt! Nu skall det bli strid och äventyr!"
3. Rollpersonerna råkar störa ett vildsvin i skogen, och efter fyra stridsrundor så ligger den nobla alvjägaren och förblöder efter att ha skjutit sig själv i foten med sin pilbåge, krigarkonungen har dött efter att ha fått två ben kapade, den mystiska andebesvärjaren blev medvetslös efter att ha brutit en arm, och får nu sitt ansikte uppätet av grisen, och hoben "Frobo" har klättrat upp i ett träd och gråter.
4. Alla spelare kommer överrens om att MERP är helt djävla crazy.

Förutom att hoben hette "Bimbo" (ja, det är helt sant) så var det direktträff!

 

[CapnZapp]

Mutant Chronicles, när det begav sig

Rollpersonerna kallas till nån militär. Han vill att de ska reka ett område där det är skitfarligt. Rollpersonerna utrustas med lite vapen och skickas dit. Det är antagligen en djungel. Det finns ett tempel, som antagligen är Algeroths. Man mäter horder av fiender det tar timmar att få ihjäl och man löper ingen nämnvärd risk att dö. Så klarar man uppdraget, åker tillbaks, får pengar och erf som man spenderar på vapen.

Så tror jag också det var tänkt.

I och för sig fick jag bara spela MC en gång; det var på konvent, och vi kom fram till ett läger med ytterst hjälpsamma mänskor, som visste allt vi behövde veta, men var förvirrade på exakt var ondingarna höll hus...

Inte konstigt, eftersom det var vår SL som förväxlat grupperingarna och satt och lät elakingarna avslöja hela sin plan. Inte konstigt de inte kunde hitta lede fi - de VAR lede fi.

Men inget av detta fattade vi förrän spelningen var slut. Det blev en surrealistisk upplevelse - en jakt på en ständigt undflyende fiende (vi gissade på "Heart of Darkness"); men jag förstår om den inte var typisk för Mutant Chronicles...

 

[Lindenius]

Hahaha! Ser alla Ars Magica-äventyr ut sådär? Min bild av det spelet har förändrats något.

My bad. Jag tänkte kampanjspel.

//erik. ska genast sluta tänka

 

[Gordeg]

Glöm inte det obligatoriska "Anonym kostymsnubbe som gav uppdraget förråder rollpersonerna och försöker döda dem".

Ja, den gamla goda "ångra att ni tog jobbet"-twisten. Ibland i varianten där uppdragsgivaren visar sig vara en fri ande, en drake eller något annat övernaturligt.

 

[Gordeg]

Star Wars D6
Gruppen består av en rymdskeppsägare och hans andrepilot, de har överlevt hela kampanjen och investerat tid och Xp i skeppet. Det finns minst en "lägre jedi". Övriga rollpersoner är bihang. Antingen vill de jobba för rebellerna eller så har de nyligen börjat göra det.

Spelet handlar om samma saker som händer i filmerna fast i mindre skala. Istället för att gömma sig för en stjärnförgörare gömmer de sig för en rymdskyttel. Istället för att spränga en sköldgenerator på Endor spränger de en avlägsen radiostation. En rollperson har en skuld till en gansterboss som dock inte är ett fläskberg som rullas fram på en paradflotte utan bara är lätt överviktig. Osv osv.

Äventyren har tre faser:
1. Inflygning. Den eller de rollpersoner som har skeppet slår astrogationsslag och andra rymdskeppsrelaterade grejor medan resten tittar på.
2. Action! Dags för den lägre jedin att sparka stjärt och ta namn. Alla slänger käft med alla på ett kul sätt.
3. Utflygning och jaktscen/rymdstrid. Rymdskeppskillarna tar över igen. Det är möjligt, men långt från säkert, att ytterligare en rollperson har tillräckligt högt färdighetsvärde för att få sköta en av skeppskanonerna.

Då och då namedroppas en känd figur från filmerna: Om rollpersonerna tassar runt på Coruscant eller Dödsstjärnan ser de en skymt av Darth eller Kejsaren på avstånd. I en sunkig bar sitter Han Solo i ett hörn. På Tatooine flyger en ung Luke förbi i sin T-16 och bullseyar skiten ur några wampråttor.

 

[Thodd]

Rollpersonerna befinner sig i sitt läger med "Artefakten" som alla letar efter, till råga på allt så har de börjat tvivla på uppdragsgivarens motiv och bestämmer sig för att "hålla i" artefakten ett tag till.
Artefakten är högt eftertraktad och flera äventyrare söker efter den(npcer) och spelarna försöka att hålla sig undan och lura allt och alla. Rätt skoj faktiskt att börja med artefakten istället för att behöva leta den =)

 

[Storuggla]

Paranoia: Spelarna fyller i några formulär och får baserat på deras svar olika befattningar. Minst en rollperson avrättas för att ha givit svar som antyder förräderi. Äventyret börjar sedan på allvar med att rollpersonerna får veta att de ska få ett uppdrag och att de måste hitta till platsen där uppdragets skall utdelas. Tyvärr har de inte tillåtelse att ta sig till rummet i fråga. Minst en rollperson dör i försöken att komma dit i tid. Väl där får rollpersonerna sitt uppdrag och minst en rollperson dör då han begått förräderi. Rollpersonerna går sedan till R&D för att få utrustning för sitt uppdrag, samtliga kontaktas på vägen av sina konspiratoriska sällskap de är medlemmar av. Nu kan ytterligare en rollperson dö, om han är klumpig.
R&D delar ut utrustning. En rollperson dör av själva utdelningen och demonstrationerna. Sedan börjar äventyret! Har rollpersonerna tur vet de vad de ska göra. Alla misstänker varandra och anmäler varandra vid första bästa tillfälle. Rollpersoner dör, antingen blir de avrättade för förräderi, på grund av kommunistmutantavskum eller skjutna av de andra rollpersonerna. Någon kommer på den usla idéen att testa utrustningen man fått, och nu dör några till.
När spelledaren tycker att nog med folk dött är äventyret slut och rollpersonerna får gå på ett uppföljningsmöte, där de avrättas för förräderi. All kunskap om detta äventyr är för övrigt förräderi.


Storuggla, ekorren är hemsk

 

[Ögat]

Jag har haft känslan av att det också fanns ett annat äventyr, det där man inte var i fronten utan i Luna City och mycket lite märktes av att man a) befann sig i framtiden, b) befann sig i rymden, och c) befann sig i ett fruktansvärt krig mot fruktansvärda necroteknomutanter.

Jag vill också minnas att det fanns ganska mycket "gräset är alltid grönare"-känsla: efter några timmar med Algeroth önskade man en intrig - efter några timmar på Luna önskade man sig till djungeln.

OT:
På Gothcon får alla ni som inte tog chansen på SSK en möjlighet att spela Mutant Chronicles som det var tänkt, som det inte var tänkt eller på vilket annat vis ni vill med Ursinnets Helgon.

 

[rjonas]

D&D 4E

Man börjar på sidan 1 och slåss nerifrån och upp. DM läser en ruta på dålig engelska, då tittar man ut från fönstret. Sen går man till sidan 2. Ett äventyr har 32 sidor. Sista sidan har en fyrfärgsbild på ett monster med 1000 hp. Emellanåt går man upp i level.

 

[Rising]

Kult - officiella äventyr:
1. Ni skall gå hit!
2. Näääj! Det kommer monster! Skjut dem!
3. Håll tyst och lyssna, för nu skall jag berätta en blodig historia!
Repetera punkterna 1-3 tjugo ggr.
4. Jaha. Jim Morrison var visst Jesus, och en tarotkortlek kontrollerade universum. Där ser man.

Kult - konventsscenarion:
1. Oj, vilken trasig människa du är.
2. Oj, vilka trasiga människor dina kompisar är.
3. Här kommer en spelledarperson.
4. Oj. Hon var visst också trasig.
5. Nä har man hört på maken, spelledarpersonen visade sig visst vara en demon.
6. Oj, nu blev allt omkring oss visst väldigt konstigt.
7. Jaha; allt handlade visst om någon som blev utsatt för övergrepp när hon var barn.
8. Så kan det gå.

Kult - Hempulade scenarion:
1. Ett brott har begåtts!
2. Men vad har vi med det att göra? Vi är ju två studenter, en galen hämnare och en konstnär!
3. Okej, vi provar knark istället.
4. Sicken tossig snedtripp. Vi hamnade i helvetet.
5. Nähä, det var visst en drömvärld.
6. En snubbe med hudlöst ansikte och krökta armeringsjärn inkörda i huvudet säger att vi skall utföra ett uppdrag.
7. "Han verkar schysst, vi gör som han säger".
8. Men nu är vi väl ändå i helvetet, va?
9. Eller är det Metropolis? Labyrinten? Alla ställen ser likadana ut i det här djävla spelet.
10. Kolla, ett par töntar i läderbrallor försöker utföra en ritual.
11. Eftersom vi inte kan slåss, så gömmer vi oss istället.
12. Jaha, då förlorade vi äventyret.
13. "Skall vi ta lite knark på riktigt, istället?"

 

[krank]

Jag har haft känslan av att det också fanns ett annat äventyr, det där man inte var i fronten utan i Luna City och mycket lite märktes av att man a) befann sig i framtiden, b) befann sig i rymden, och c) befann sig i ett fruktansvärt krig mot fruktansvärda necroteknomutanter.

I teorin fanns det såna. De handlade nästan alltid om att ta ett paket nånstans. Paketet hade man fått av en uppdragsgivare, eller alämnat på trappan, eller bara kastat till sig ute på stan av nån snubbe som flåsade att han var förföljd.

Och så blev det en massa skjutande, och så fick man aldrig reda på vad som fanns i paketet. Eller om man fick det, så var det något dåligt.

Lite som Shadowrun/neotech, kanske? Nå, ungefär samma Blade Runner/Noirvibbar iaf. Fast med tafflig story.

 

[rjonas]

Kult - officiella äventyr:
1. Ni skall gå hit!
2. Näääj! Det kommer monster! Skjut dem!
3. Håll tyst och lyssna, för nu skall jag berätta en blodig historia!
Repetera punkterna 1-3 tjugo ggr.
4. Jaha. Jim Morrison var visst Jesus, och en tarotkortlek kontrollerade universum. Där ser man.

Kult - konventsscenarion:
1. Oj, vilken trasig människa du är.
2. Oj, vilka trasiga människor dina kompisar är.
3. Här kommer en spelledarperson.
4. Oj. Hon var visst också trasig.
5. Nä har man hört på maken, spelledarpersonen visade sig visst vara en demon.
6. Oj, nu blev allt omkring oss visst väldigt konstigt.
7. Jaha; allt handlade visst om någon som blev utsatt för övergrepp när hon var barn.
8. Så kan det gå.

Kult - Hempulade scenarion:
1. Ett brott har begåtts!
2. Men vad har vi med det att göra? Vi är ju två studenter, en galen hämnare och en konstnär!
3. Okej, vi provar knark istället.
4. Sicken tossig snedtripp. Vi hamnade i helvetet.
5. Nähä, det var visst en drömvärld.
6. En snubbe med hudlöst ansikte och krökta armeringsjärn inkörda i huvudet säger att vi skall utföra ett uppdrag.
7. "Han verkar schysst, vi gör som han säger".
8. Men nu är vi väl ändå i helvetet, va?
9. Eller är det Metropolis? Labyrinten? Alla ställen ser likadana ut i det här djävla spelet.
10. Kolla, ett par töntar i läderbrallor försöker utföra en ritual.
11. Eftersom vi inte kan slåss, så gömmer vi oss istället.
12. Jaha, då förlorade vi äventyret.
13. "Skall vi ta lite knark på riktigt, istället?"

Vi körde Kult så här:

Vi är Mossad-agenter med valfria vapen. Vi gör vad vi vill och efterhandskonstruerar varför. Kommer den nån tysk polis eller liktor och försöker stoppa oss så skjuter vi taktiskt ihjäl dem. Vi framrycker växelvis och slåss rygg mot rygg, mejar lite höger och krav magar lite vänster. Shit, tysken pumpar ner giftgas i kloakerna. Äh vi har gasmask. Vi hoppar upp på gatorna genom en gatubrunn och pepprar med våra MP5. Heja oss!

Det var så tufft.