(Mörkerform)—Ett kompakt formbart mörker som försvinner när ljus rör vid det, men alltid finns kvar i skuggorna och i ögonvrån. När ljuset når det dröjer det lite innan mörkret retirerar, som om ett tjockt bläck av mörker rinner undan.
(Monsterform)—En gigantisk björn med betar som ett vildsvin. En övervuxen skräcködla med tio ben. En varg stor som en häst. Monsterformen är den överdrivna djuriska skepnad som vidundren kan få när vår mänskliga fantasi skenar iväg inom ramarna för vad vi redan känner till.
(Främlingsform)—Tänk på hur du skulle beskriva en bläckfisk för den som aldrig lämnat fastlandet eller en isbjörn för den som levt hela sitt liv i öknen. Det främmande blir skrämmande för att jägarna helt saknar förståelse för vad de ser. Det krävs nya ord, märkligare böjningar, och en balans mellan otydlig antydan och vilseledande referenser för att beskriva något verkligt främmande.
(Kaosform)—Många munnar, ögon, lemmar. Kombinationer av växtriket, djurriket, sten, och alla tänkbara element. Blöder ymnigt när sår läks. Skrattar som en hyena när den tar skada. Har hud som kokar. En osalig blandning av alla möjliga saker presenterat utan rationell struktur. Kaos är obehagligt. Det viktigaste med kaosformen är att den är svår att beskriva och lämnar övrigt åt fantasin.