Nekromanti Vad har du spelat i år?

[Johan K]

Vad har du spelat för spel i år?

Oookly, då ska vi se då..
Jag har spelat Pentago, Magick, DoDt, N2, WoD, Spank the Monkey, Munchkin + Bites, Super, Frag, Carcassonne, Illumenati + att jag säkert har spealt nått mer som jag inte kommer på...

Vilka 2-3 spel, spelmöten eller scener minns du speciellt?

Det var svårare..
Tror nog det mest minnesvärda var ifrån Vildhjarta. För att inte spoila nått om just den scenen ifrån Vildhjarta så skriver jag det inom spolirtagen: <table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">Det mest kuliga var när de var hos gäddan i skön för att få en hemlighet av honom. Det var mycket vånda där... </font></td></tr></table>

Har du lärt dig något om dig själv och hur du spelar?

Trro att jag vuxit lite mer som sl.. Vilket känns bra.

Vad ser du fram emot att sätta tänderna i nästa år?

Mer spel, mer konvent, mer träffa folk härifrån.

 

[wilper]

I år har jag spelat LotR RPG, Vampire, Höstdimma, Arrivara, Universalis, En Garde och Nya Mutant.

Spelmöten jag speciellt minns är:

LotR RPG med Vampiregänget. Rollpersonerna är på väg till Gundabad, långt in i mörkrets område. Vi stöter på en gård som är omgiven av rosenbuskar och undrar om det är en trygg plats, då rullar Gjallarhorn igång på stereon och vi pustar ut allihop "Hör ni musiken, här är vi trygga!".

Höstdimma på Halmicon, Halvalvens tolkning av Sinatsin kommer alltid att vara den definitiva för mig. En riktigt skön omgång i övrigt också, och det konventets höjdpunkt.

Höstdimma i helgen som var, jag fick själv testa att spela mitt eget spel för första gången. Läs mer om det i Spelrapporterforumet.

Jag kan inte peka på någon specifik lärdom annan än att jag har blivit stärkt i min tro på Höstdimmas förträfflighet.

Året som kommer inleds med dunder och bång på SnöKon 2007 med ett nytt Höstdimmascenario. Och sen hoppas jag hinna få ihop något käckt att visa upp till jubilet i slutet på april. Om jobbet tillåter så åker jag ner till Indierummet på GothCon, och jag funderar på att åka på SävKon också.

Vad gäller att spela själv så hoppas jag få igång en kampanj med DeBracy och det vanliga gänget som dyker upp och spelar hos mig i vanliga fall. Något pass Space Ship Zero vill jag också hinna med.

 

[Deodanders]

Hade ni snackat någonting om era förväntningar innan ni satte igång?

Det här med att ha dålig koll på spelvärlden, handlar det om att några spelare inte känner någon pepp för Planescape (i samma utsträckning som du och Walium) eller är det någon detaljkännedom som krävs men saknas?

Beroende på vad det är man far efter i settingen så kan nog en tomhet kännas om man inte fokuserar på rätt saker, eller har enats om vad det är.

Är attraktionen med Planescape mer färg- och stämningsmässig eller handlar det i större utsträckning om de möjligheter till konflikter och att ta ställning som spelvärlden har (a man's belief can change the planes)?

 

[Deodanders]

Burning Wheel! Coolt!

Några schyssta Beliefs att berätta om?

Om jag har spelat i stort sett på samma sätt i tjugo år så är insikterna som kommit på sistone ganska omvälvande (för min egen del bl a att in- och utlevelse inte är något självändamål. Mitt nöje med rollspel kommer från annat håll.)

Det är skönt att utmana sina egna gamla ingrodda förväntningar på vad rollspel ska och kan vara, roligt att höra att du kommit fram till något nytt för dig.

Apropå Exaltedhack: har du sett Unconquered, en pågående design av en kille som heter Jonathan Walton?

 

[Deodanders]

Jag kan inte peka på någon specifik lärdom annan än att jag har blivit stärkt i min tro på Höstdimmas förträfflighet.

Det låter ju som att, av din senaste spelrapport att döma, det inte bara är på grund av din egen förmåga att spelleda ditt spel utan att det också funkar i händerna på andra.

Vad har jag som helt färsk SL i Höstdimma att luta mig tillbaka på för att skapa den upplevelsen? Vilka saker som Wilper gör bra finns i spelet och gör att vilken SL som helst kan förvänta sig samma resultat?

 

[Deodanders]

och ändå se hur de blev helt uppslukade med att prata taktiksnack med varandra och liksom skita i mig som spelledare.

Var det något särskilt med ditt spel som skapade den effekten eller var det mest solen och ölet?

Det här med Downtime, är det ett begrepp från ditt spel, eller pratar du om att spelare sitter och väntar på varandra överlag? Har du löst något som tidigare varit ett problem håller jag med om att det är en bra utveckling. När du skriver bättre på att dra ner, menar du konkret korta av då, eller kom du fram till andra lösningar?

 

[Erik_N]

Några schyssta Beliefs att berätta om?

Eh... Tja... Min stackars hjärntvättade lönnmörderska, oäkta dotter till en handelsfurste har ett belief "Genom att tjäna min far väl kommer jag att vinna hans respekt och kärlek." Det sammanfattar egentligen helt vad karaktären handlar om.

Apropå Exaltedhack: har du sett Unconquered, en pågående design av en kille som heter Jonathan Walton?

Ja, det var i mångt och mycket det som inspirerade mig att ta itu med detta. Unconquered är intressant, men jag är ute efter en något mindre radikal omskrivning av spelet. Jag vill göra Exalted snabbspelat, och mer fokuserat på karaktärs-drivet spel, men ändå fortfarande se ut som Exalted. Ut med Charms (...eller mycket förenklade), in med beliefs, instincts bl a.

 

[Marcus J]

Ok, jag ska försöka göra det här i kronologisk ordning men kommer antagligen inte lyckas.

Året började med Giovanni Chronicles i Vampire:The Masquarde. Senare så började vi också spela Transylvanian Chronicles. GC har vi numera kommit till den 3:de eller 4:de boken (1860talet åtminstonde) och TC lyfte aldrig riktigt får jag säga.

Vad jagkommer ihåg så spelade vi det ganska konstant i början på året innan allting bröts av på grund av Gothcon. Gothcon XXX var mitt första konvent och jag får säga att det överträffade de högt ställda förväntningarna. Vi spelade Dogs, Universalis, Inspectres, började spela Primetime adventures (där vi inte ens hann bestämma världen färdigt, dock så var bara det grymt roligt), Skymmningshem (vilket jag dock var lite väl trött för att uppskatta), Star Wars d20 (där jag hotade Yassilus med min grymt stora ...... d20a) och Kult. Av någon outgrundlig anledning så gav jag aldrig mig till känna till någon av alla de Rollspel.nu tröjor jag hela tiden sprang in i förutom under de allra sista timmarna då jag bytte några ord med Krille.

Efter Gothcon så var jag grymt sugen på att skaffa en massa Indiespel, dock så har det inte blivit något resultat, vilket skylls på att man måste beställa dem från andra sidan pölen.

Senare på året så lyckades jag kicka igång min Vampire: The Reqium kampanj, som dock fick ett blandat mottagande (blandat mellan , Tufft! och Min karaktär är ju skitkass på allt!) Jag ser fram emot en lite nystart av den kampanjen nu när vi kommer in på 2007.

Vi har också spelat Mutants & Masterminds 2:de, Exalted 2:de, Mage:The Awakning.

Mina starkaste rollspelsminnen under året kommer dels från Gothcon och dels från min egen V:tr kampanj. På Gothcon så var det främst indiespelen som lämnade ett avtryck och i VtR så är det min egen förmåga som spelledare som hamnat under luppen.

Har du lärt dig något om dig själv och hur du spelar?

Jag improviserar bäst från en lista av adjektiv.
En riktig ögon öppnare var hur indiespelen betedde sig. Fick mig att omvärdera hur system fungerar i rollspel.

Vad ser du fram emot att sätta tänderna i nästa år?

Nästa år så vill jag spela indiespel. Jag vill åka på fler konvent, jag vill spel oktoberlandet, noir och fung shui. Jag vill spela färdigt min VtRkampanj(som dock lider av allvarlig idétorka) och jag vill vidja mina horisonter ännu mer. Men mest av allt vill jag spela rollspel.

/marcus

 

[Dimfrost]

Först: jag gillar dina frågor, de får en att tänka till ordentligt. Fortsätt med den stilen!

Vi är dåliga på att prata om förväntningar, vi känner varandra bra och tycker ävl inteatt sådant behövs. Men det är mycket möjligt att det gör det.

Vi strävade efter en känsla av fantasy med mycket "sense of wonder" och märkliga fenomen överallt. Bristande kännedom om världen yttrade sig främst i att folk hade problem att hitta på coola grejer att väva in i berättelsen (något som definitivt gällde mig också, och jag har ändå rätt bra koll på världen; jag har i alla fall läst böckerna i grundboxen). I detta fall var det inte själva "tro kan förändra verkligheten"-biten vi ville åt. Mer färg och stämning alltså.


/Dimfrost

 

[Dilandau]

I år har jag återvänt till rollspelandets värld efter en paus på ca 5 år.

Jag har spelat exakt detta:
* D&D3.5: 2 spelomgångar, med 2 olika spelledare, i 2 olika kampanjer.

Jag har spellett exakt detta:
* Västmark med hemkokt värld: 2 omgångar.
* Silver Age Sentinels: 3 omgångar.

Vilka 2-3 spel, spelmöten eller scener minns du speciellt?

I en av D&D-omgångarna spelade jag en air-genasai bard vid namn Boppo som vanligen presenterade sig med tillägget "Min farfar var ett MOLN". Han var tänkt lite som Elan i oots, men med stort socialt samvete. Anledningen till att jag mins spelomgången är dock att jag påminndes om att det i D&D egentligen inte funkar att spela annat än stridsmaskiner.

Den andra grejen jag kommer ihåg är en grej från SAS, där jag började en spelomgång med det som var slutstriden i ett äventyr som utspelat mes mellan spelomgångarna.

Grejen var att jag kom på ett ganska schysst äventyr, men som var lite för långsamt i upptakten. Medan jag grunnade på hur jag skulle strama till det, hann jag komma på ett annat äventyr som jag mer gärna ville sl:a (se mitt inlägg om färilsspelledare . Jag ville dock inte släppa det första äventyret helt, utan behöll den göttaste delen (slutstriden) och bara snabbt återberättade vad som hänt. Sen började det "riktiga" äventyret.

Har du lärt dig något om dig själv och hur du spelar?
Ja. Jag har i tid insett varför en överdos av D&D fick mig att sluta spela rollspel i 5 år. D&D är bra på taktiska strider, men inte mycket annat. Jag var ute efter något annat än taktiska strider. Och nu kommer jag inte att spela D&D om jag kan undvika det.

Jag har även insett, som sl, att det är meningslöst att spara på ideerna. Ös på bara. Har man en idé om en kool strid med ett spårvagnsmonser, samtidigt som man vill ha lite invaderande rymdvarelser, och även är lite sugen på att ha med en ung tjej som har nordanvinden i en säck över axeln... kör allt på en gång.

Vad ser du fram emot att sätta tänderna i nästa år?
Nästa år vill jag spela Polaris, TsoY, Burning Wheel, SotC, Shock och någonting som ger samma känsla som A Game of Thrones.

 

[Guest]

Vad har du spelat för spel i år?

Jag har spelat Star Wars, D&D 3.5 och lite Marvel...

Vilka 2-3 spel, spelmöten eller scener minns du speciellt?

Det jag minns bäst är dom senaste 3-4 gångerna jag varit SL till Conan. Det fina med dom spelsessionerna var att se hur spelarna sakta men säkert började inse vad Conan RPG´t verkligen är... Vad det innebär att leva i den Hyboriska tidsåldern och vilken annorlunda "setting" det är... Spelarna växte lite, roligt.

Har du lärt dig något om dig själv och hur du spelar?

Jag spelar så väldigt lite, mest SL. Med andra ord så har jag väl inte lärt mig mycket på senare tid, men jag har dock behållt mina goda egenskaper som spelare, att läsa SL´s vilja och tankar, att inte behöva få allt serverat av SL och att framförallt inte sitta med armarna i kors och förvänta mig att SL ska fixa biffen åt mig...

Vad ser du fram emot att sätta tänderna i nästa år?

Jag ser verkligen fram emot att fortsätta SL´a Conan. Spelarna börjar närma sig lvl 8-10. Nu börjar spelet utvecklas till lite annat. Nu börjar spelarnas vilja bli allvar. Nu är dom en maktfaktor att räkna med. Deras Reputation börjar bli högt [Det blir det om man bränner ner ett Set tempel i Stygien]. Det börjar utvecklas till en riktigt nice Conan historia...

 

[wilper]

[OT] Höstdimmas förträffllighet som nybörjarspel.

Försök nummer två, nätet dog precis lagom till att jag fått klart
förra svaret.

Vad gäller nya spelledare så har jag lite dåligt med mätpunkter,
en. Och Archin har ju sett mig spelleda spelet innan, och dessutom
hängt på i diverse metadiskussioner vid spelbordet. Så många av
spelledandets klurigheter han fått se från andra sidan, eller varit
med och diskuterat i alla fall. Jag vet att det finns spelledare där
ute som spelleder Höstdimma under väldigt svåra förhållanden med bara
minnet från något konventsäventyr och tidiga förhandstittar på
reglerna till stöd, men det finns inga nya spelledare som har kunnat utgå
från ett färdigt spel när de börjat spela.

Dock, det finns några faktorer som gör Höstdimma till ett
nybörjarvänligt spel, samtidigt som det kan roa mer erfarna spelare.

Reglerna är väldigt enkla, pratar man raskt kan man förklara alltihop
på en minut. Samtidigt innehåller de lite nyanser som gör att om man
vill kan man göra lite taktiska val och göra mer än att bara mekaniskt
slå tärningarna på kommando.

Reglerna för Öde är kul. Att man kan ändra på situationen som spelare
är roligt och engagerande, samtidigt får spelledaren en andningspaus.
Det är väldigt trevligt att kunna göra de där sakerna när man som
spelare verkligen kan göra de där sakerna som verkligen definierar den
vision man har av rollpersonen, utan att riskera att det faller på ett
misslyckat tärningsslag. Sedan blir det efter ett tag så att när
någon säger "Som genom en Ödets nyck" så skärper alla sig och lyssnar
noga för då vet man att det kommer att kosta några miljoner i
specialeffektsbudgeten.

Spelvärlden är väldigt lättillgänglig, är man ivrig att komma igång så
kan man beskriva den som De tre musketörerna möter Vargarnas pakt.
De flesta känner till i alla fall De tre musketörerna, men det är nog
för att man skall kunna hoppa in i äventyr utan att vara vilse vad
gäller spelvärlden. Sedan finns det massor med nyanser och egenheter
som gör att man har roliga saker att upptäcka i spelvärlden, även när
man har spelat ett tag.

 

[Deodanders]

Bra Belief. Jag får en hygglig bild av hur man skulle kunna använda det i spel.

Du: Så till sist har jag skrivit: "Genom att tjäna min far väl kommer jag att vinna hans respekt och kärlek."
Jag: Tjenare.

Har du några förhoppningar om hur er SL kommer att svara på dina Beliefs?

Jag har inte följt Unconquered så noga sedan han bytte namn från Anathema, men jag tycker Bell-chakrat verkar så stenhårt coolt. Jag har spelat Exalted med Heroquest-regler förut och det ligger nära till hands igen om det skulle bli aktuellt. Det eller Trollbabe.

 

[Deodanders]

Marcus,

Eftersom jag var med (som producent) om Primetime Adventures-pitchen du nämner så måste jag påpeka att vi faktiskt spelade första scenen.

Att skaffa sig redskap för improvisation som SL är viktigt. Spelarna har ju rollformulär att utgå ifrån. Vad har du för adjektiv nedskrivna som hjälper dig? Vad beskriver de?

(Settingen vi skapade till PTA var för övrigt så inspirerande att jag gärna skulle spelat mer av det. Det skulle kunna vara bra inspiration till Shock: Social Science Fiction faktiskt.)

 

[Rising]

Var det något särskilt med ditt spel som skapade den effekten eller var det mest solen och ölet?

Solen och ölen borde nog snarast ha legat mig i fatet; de är ju distraktioner från spelet! Ämen, om det inte var något särskilt med mitt spel så kan man förklara deras engagemang med att de helt enkelt var väldigt artiga. Det finns en del belägg för den teorin; när jag demat spelet för oartiga människor (såsom Dante) så har de nämligen varit måttligt intresserade.

Den sortens "braighet" jag försökt få med mitt system kan sammanfattas med devisen "få - men svåra och viktiga - valmoment", och det tycker jag har gått rätt bra. Allt är inte frid och fröjd (jag vet bl.a. inte hur man ska kunna skapa sina egna "rollpersoner"), men jag har väldigt roligt med grundsystemet.

Det här med Downtime, är det ett begrepp från ditt spel, eller pratar du om att spelare sitter och väntar på varandra överlag?

Överlag. "Dödtid" eller "Väntetid" skulle jag väl ha skrivit - jag skyller på att jag på senaste tiden läst så extremt många recensioner på boardgamegeeks att jag använde den engelskspråkiga termen utan att tänka efter. Slarvigt av mig. Sorry.

Har du löst något som tidigare varit ett problem håller jag med om att det är en bra utveckling. När du skriver bättre på att dra ner, menar du konkret korta av då, eller kom du fram till andra lösningar?

Mer att man ser problemet i ett tidigt stadie och redan från början gör det till ens uppgift att välja spelmekaniska lösningar för att lindra det problemet. Drakborgen är ett ganska typiskt gammalt spel där man inte tänkte på det; när det blir ens egen tur så är man tämligen självgående. Blir det strid så tar ens runda ganska lång tid att spela igenom, och då är det dessutom bara du och en annan spelare runt bordet som är delaktiga.
Order Of The Stick-brädspelet tänker annorlunda: När du går in i ett rum så är det inte bara upp till dig att dra vilka monster du skall möta från en talong, utan det får de andra spelarna bestämma, genom att spela ut kort från sina händer. Redan här har man tänkt "för att det ska funka måste man vanligtvis möta fler än ett monster åt gången," och anpassat sin spelmekanik åt uppgiften. Dessutom; om spelarna verkligen ska bli stimulerade av valmomentet att utse monster åt sina medspelare så måste monsterkorten utformas så att det inte blir helt självklart vilket monster man bör välja. Även här har man alltså infört olika typer av avvägningsmekanismer för att göra valen svårare/roligare/mer givande.
Slutligen; själva striden. I drakborgen utfördes den med en variant på sax, sten och påse; i många moment som tog lång tid. Här hade dessutom inte strategin så stor betydelse, så det var mycket tid som gick åt till i huvudsak meningslösa valmoment. I OOTS snabbspolar man sig igenom det med ett enkelt tärningsslag (dessutom bara ett enda; inte två slag som i Talisman - ett för hjälten och ett för monsterna) just för att man inte vill ha en massa onödig dödtid mellan de viktiga och stimulerande valmomenten.

Det är den sortens tänk jag tycker att jag själv blivit bättre på att se hos spel - både andras och mina egna.

 

[Ulfgeir]

Vad har du spelat för spel i år?

Testat "Dogs in the Vineyard på GothCon. Tyckte inte om spelmekaniken, men konceptet för spelet var udda och funkar för smågrejer. Det är lite för smalt för min del. På Lincon blev det att köra en omgång Western. Skoj, men jag var inte riktigt nöjd med min prestation. Med ett väl sammansvetsat gäng hade man kommit ännu längre.

Annars spelat i olika kampanjer: GURPS Steampunk, GURPS Supers, Babylon 5, Buffy the Vampire Slayer, Mutants & Masterminds 2nd ed, lite Call of Cthulhu och lite Dungeons & Dragons. Kommer inte ihåg om det var i år vi spelade Star Wars d20 eller om det var förra året. Sedan lite friformsgrejer.

Vilka 2-3 spel, spelmöten eller scener minns du speciellt?

Oj, minns exempelvis i Buffy när min stackars 16åriga katolskt uppfostrade flicka skulle försöka förklara för hennes strikta föräldrar vad vissa väldigt busiga flickor och POJKAR gjorde i hennes rum mitt i natten.. Ni kan nog hitta i krönikeforumet där hur det gick...

Eller i Mutants & Masterminds där några av våra hjältar börjar bråka med varandra. En av dem anser att han skall vara ledare för gruppen. Problemet är att han är den absolut sämsta att vara det då han inte har någon koll på världen (legat i dvala i 4000 år). En av de andra ansåg att vem som helst UTOM denne person var bättre. Vad som hände. de trashade basen och slog varandra sönder och samman. Han som motsatte sig ledarskapet gick nu senast total bärsärkargång då han var possessed av en elak entitet och tja vi kan ju säga som så att det dröjer nog innan staden vill att vi skall bistå vid några gisslansituationer där det är viktiga personer inblandade...

Har du lärt dig något om dig själv och hur du spelar?

Inte direkt mycket. Jag har insett saker som jag redan visste som att jag inte är ledargestalter och att det beror mycket på vilka jag spelar med hur bra allt funkar.

Vad ser du fram emot att sätta tänderna i nästa år?

Gärna mer Buffy. Vi lämnade i en prekär situation. Sedan vill fortsätta alla kampanjer. M&M och GURPS Steampunk är annars favoriterna. Räknar med att vi kommer fortsätta med CoC när spelledaren fått ordning på sitt liv igen (och flyttat).

Annars, så det beror ju på vad det kommer för skoj spel. Jag testar gärna nya konstiga saker. Hoppas få färdigt mitt eget spel så jag kan köra där.

/Ulfgeir

 

[Arfert]

ni har inte en extra plats i ditt spelgäng? det där lät verkligen superintressant! ;-)

 

[Marcus J]

Ja, det stämmer att vi hann spela första scenen, det glömde jag pinsamt nog bort igår när jag skrev mitt inlägg.

Adejktiven fungerar bäst om det är en lång lista med ord som redan är kopplade till vad man kan beskriva med dem. Till exempel:
Atmosfär
Tryckt
Uppslupen
Nerstämd
hatisk
etc.

När spelarna då stöter på en scen där till exempel hatisk passar in så slipper jag leta ord, jag har det framför mig på pappret. Om jag har slut på ideér så tar jag ett adjektiv och börjar spåna på scener som passar det.

Listan skulle nog må bra av att skrivas in på datorn i lämpligt format och sen skrivas ut. Mina hastiga noteringar på kollegeblock har en tendens att försvinna.

/marcus som nog ska sova nu

 

[Arfert]

Har haft ett ganska lugnt år... utöver testspelande av Saga och Parallel Worlds har det bara blivit lite Burning Wheel nu på sluttampen av året... och enstaka sessioner av olika spel (Draug, WoW-rollspelet, Warhammer FRPG, CoC)... hoppas det blir mer nästa år.

Nästa år vill jag gärna komma in i Burning Wheel, testa lite Oktoberlandet, och kanske Artesia och Burning Empires. Skulle även vara kul att damma av Empire of the Petal Throne med rätt spelgrupp... och så blir det mer Saga och kampanjskapande till PW.

 

[thark]

Vad har du spelat för spel i år?

Spelat:
<ul type="square">[*]D&D 3.5, en 40+ spelmöten i år (den gruppen har spelat så gott som varje vecka sen... september 2004 eller så?); dungekräl med fokus på taktiska strider osv, dvs det D&D är bra på.
[*]Earthdawn, klassiskt episk kampanj med ynglingar från kaer ute i vida världen, påbörjades nån gång i slutet av förra året och lades "on hold" (troligtvis permanent) framåt våren nångång efter att det kampanjskedet avslutades och spelledaren kände sig "mätt".[/list]

Spellett:
<ul type="square">[*]Wuxia-kampanj med hårt driftade Earthdawn-regler, uppföljare/prequel (samma värld, ett par hundra år tidigare) på ett klart lyckat wuxia-epos jag körde med D&D-regler förra året; övergavs efter två eller tre spelmöten egenmäktigt av mig då jag kände att jag hade fullkomligt hade tappat glöden för ämnet.
[*]Call of Cthulhu: Masks of Nyarlathotep (den klassiska modulen). Ersatte ovanstående. Modulen spelades igenom tämligen by-the-book, folk dog till höger och vänster, rollpersonerna misslyckades fatalt i slutskedet och världen gick åt helvete, skräckstämningen var mestadels obefintlig men oj vad kul vi hade (jag dock avsiktligt mer inriktat mig mot en pulp-äventyrs-stämning än lovecraft-dito, vilket IMHO passade både gruppen och modulen bättre).
[*]Shadow of Yesterday (omskrivs här—spelmöte två följer imorrn eller så); just hemkommen från andra spelmötet och fortfarande i svårt rusch-tillstånd efter detta. [/list]

Vilka 2-3 spel, spelmöten eller scener minns du speciellt?

Mest minnesvärda spelmöten är de två som just avverkats i TSOY-kampanjen, men det är åas inte riktigt ärligt mot övriga spel givet att det faktiskt är vad som spelats nyligast. Från det andra spelandet är det mest scener som står ut, men jag är ärligt talat rätt dålig på det där med långtidsminne (vilket är fördelaktigt eftersom jag kan läsa om samma böcker två gånger om året, men...)

Från CoC-spelandet är det de äventyrs-dramatiska och de humoristiska scenerna som står ut: Franz von Winckels galna lastbilsflykt från kultistlägret. Tim Bookman som drar den svarta faraon i skägget (och den spelarens alla andra oräkneliga galna, självdestruktiva upptåg), med mera.

Från D&D-spelandet blir det, förutsägbart nog, de mer minnesvärda fighterna; framförallt den drunknande striden mot Kua Toa-översteprästen i dennes sanktum och den vilda flykten efter förlorandet av densamma under beskjutning av kultens tama Erinyes...

Har du lärt dig något om dig själv och hur du spelar?

Jag har lärt mig att jadå, figurslags-D&D är kul och det skäms jag inte för att jag tycker—men efter mer än två år börjar jag faktiskt nu bli lite mätt på det. När nuvarande äventyr avslutas, troligen lagom till årsskiftet, riskerar det nog att bli uppehåll.

Jag har lärt mig att visst, hårdplottade rälskampanjer är kul och det är inget fel på sådana, men jag orkar faktiskt inte med att spelleda fler sådana, speciellt inte om jag ska behöva planera dem själv. Iaf inte för den överskådliga framtiden. Ska jag dyka upp varje vecka och tjata halsen i tras så vill jag få lite överraskningar på kuppen också.

Uppenbarligen har jag inte lärt mig något positivt. Se det som ett bevis för vilken gnällig sate jag är.

Jag har inte lärt mig så mycket om hur jag spelar som spelare—för det har jag mest gjort i D&D-gruppen, och den är så starkt intriktad på taktiskt minmaxande.

Vad ser du fram emot att sätta tänderna i nästa år?

Att testa fler skumma hippie-spel. :-D När TSOY-kampanjen avslutas står förmodligen With Great Power... på tur. Kanske Dogs, om jag kan sälja spelarna på "ämnet". Kanske något annat, eftersom jag nästan garanterat hinner ändra mig tills dess.

Hoppar jag av D&D-spelandet vore det kul att hitta någon annan spelgrupp att dela en kväll i veckan med; nya spelgruppen ger nya upplevelser, så på den punkten kan jag inte ens förutsäga vad jag ser fram emot (eller om det ens blir av).