En mycket intressant fråga Gunnar, bristen på spelledare har ofta varit ett stort problem. Jag har några teorier jag tror att det är en kombination av dessa.
1. Man spelar rollspel tillsammans.
Om man ska spela rollspel på konvent krävs att man anmäler ett lag (ex. Köksmixer, Orkis och Svettis osv). Väldigt naturligt, det är ju så man spelar rollspel hemma. Men om man ska spelleda måste man göra det ensam, så vad händer om man inte åker dit själv? Alla i ens grupp måste spelleda varsin grupp. Trubbel. Det innebär risk för att alla kommer sluta olika tid vilket resulterar i att man sitter där och inte har något att göra. Det innebär också att man helt plötsligt upplever något själv istället för tillsammans med ens kamrater som man åkt till konventet med. Vill vi inte åka på konvent för att uppleva nya scenarion tillsammans?
Resultatet blir att de som i huvudtaget är sugen på att spelleda är personer som vill åka gratis och således inte bryr sig om vad som händer i scenariot utan helst vill att spelarna ska död eller ge upp så snabbt som möjligt. De som regelbundet spelar tillsammans med en grupp vill spela inte spelleda för då måste de vara ensamma.
Det har ju hänt åtskilliga gånger de åren jag farit som spelare att man sitter där med en spelledare som uppenbarligen inte vill dela en upplevelse eller berätta något.
2. Konventens brist på organisation och kvalitet
Det andra problemet tror jag beror på bristen av organisation och kvalitetsuppföljning. Om man räknar samtliga scenarion man spelar på konvent så är det flesta undermåliga. Hur kommer det sig?
Ja det kanske är svårt att svara på men i grunden handlar det om att man tar emot vad som helst hur som helst. Ofta beroende på att ingen vågar säga emot i rollspelens lilla ankdamm där alla känner varandra, bristen på konstruktiv kritik är slående inom hobbyn. Rollspel behandlas ofta tämligen styvmoderligt inom konventen vilket också har gett resultatet att det inte längre finns rollspel på några konvent utom kanske GothCon.
Erfarna spelledare som gillar att just göra det spelleder alltså helst sitt eget scenario för risken att tvingas spelleda skräp är stor. Jag skulle aldrig köpa grisen i säcken under ett konvent. Man vill veta vad man ska spela. Det innebär naturligtvis att man ska få scenariot hemskickat till sig i tid, vilket är en lyx idag.
3. Bristen på uppskattning
Varför i hela världen tävlar spelarna i rollspel? Om det är någon som ska belönas i huvudtaget är det väl de som arrangerar konventsscenarion och de som spelleder dem. Dessa personer är de som lägger ner sin energi och själ i arrangemanget alldeles gratis. Det är därför vi får se så mycket skräp, utan uppskattning och bekräftelse blir det inte mycket kvar. Jag ser själv få anledningar att arrangera idag tyvärr, det hänger naturligtvis ihop med spelledarbristen. Om det fanns möjlighet att snarare belöna de bra spelledare och arrangörer som finns så skulle ju detta uppmuntra dessa uppoffringar. Hur många konventsscenarion har du arrangerat Gunnar och vad har du fått för erkännande av Gothcon?
4. Det krävs mod och erfarenhet för att inte bli bränd
Det är klart att det krävs en hel del mod för att våga spelleda för helt okända personer. Att vara spelledare är en väldigt utsatt position och jag måste erkänna att jag själv upplevt det nervöst de få gånger jag spellett på konvent. Det krävs en hel hink med självförtroende och erfarenhet för att i huvudtaget inte bli bränd när man sitter där i positionen som spelledare under GothCon. Hur ska man börja? När man är ung och åker på konvent så förstår man att det inte är lätt och blir antingen bränd genom att prestera dåligt eller så börjar man helt enkelt inte. Tillskottet av nya spelledare är alltså dåligt.
Sammanfattning
Spelledare på konvent växer inte på träd. Det har alltid varit spelledarbrist och när de äldre förmågorna försvinner finns det inget tillskott av yngre. Om vi löser de problem som jag tagit upp kanske det finns en chans. Jag tror dock att det krävs ett ordentligt helhetsgrepp för att lösa de problem som idag finns inom rollspel på Sveriges konvent.
