Nekromanti Vad stör er i böcker?

Jarl

Hero
Joined
17 Sep 2003
Messages
1,790
Re: nyfiken fråga...

ja.... min (inte så snälla) uppfattning är att genren inte direkt drar till sig alltför intelligenta (eller skickliga) författare, vilket skulle förklara huvudpersonernas oförmåga att lösa problem på ett smidigt sätt. När någon ska vara otroligt djup och klurig i t.ex Eddings böcker så diskuterar man om det hörs något när ett träd faller i skogen... Aja, ska inte gnälla på fantasy, det är som att vara elak mot en hundvalp.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Stör mig på skönlitterära böcker som uppenbart tar ställning för vissa saker och ett visst tänkade och utmålar det som en objektiv sanning. Eller som förenklar moraliska dilemman så mycket att det är alltid är alldeles uppenbart vad som är rätt och fel. Böckerna om Arn är inte dåliga bara för att Arn är så himla perfekt och råkar ut för äventyr hämtade ifrån författarens våta pojkdrömmar. De är även dåliga för att de så uppenbart målar upp Sverige och Europa som ett lortigt skitställe fullt av osympatiska dumskallar som smutsar ner de fina och upplysta araberna. Lyckligtvis finns det undantag som Jannes alterego som naturligtvis förstår precis hur allting ligger till egentligen. Det blir lätt någon slags förtroligt samtal mellan läsare, huvudperson och författare där alla kan enas om hur smarta de är som inte trillar i samma enkla fällor som alla andra. Även böcker om soldater och krig kan lida av detta. En glorifiering av det manliga brödraskapet, den enkle, vanlige mannen, hunsad av korkade byråkrater och befäl utan stridserfarenhet men alltid beskydd av någon god officer/fadersgestalt. Och landet eller ledaren som man kämpar för är ändå god och gör sitt bästa oavsett vilka idiotiska beslut kan skulle råka fatta. Tacka vet jag "De nakna och de döda" som skildrar soldaterna som vanliga och dessutom ganska osympatiska människor.

Ballifiering och klämkäckhet är en annan grej som jag kan störa mig på. Att strider och våld utmålas som lustiga tillställningar där huvudpersonerna går fram som mänskliga slåttermaskiner utan att på något sätt påverkas av våldet och dödsoffren. De som dör är knappt mänskliga, och de som dödar är det inte heller eftersom de inte uppvisar särskilt många mänskliga känslor. Inte ens en usel grisvaktare har det särskilt eländigt i de böcker där de förekommer. De har dessutom inga problem med övergången mellan svinskötare, stridsman och kung. Vem har hört talas om en kronprins och tillfällig stallskötare som vägrat ta sitt ansvar och bli en god härskare någon gång?

Förenklig av handling, moraliska dilemman och utmaningar. Alla problem som hjälte ställs inför kan lösas på något enkelt sätt. Förenkligen leder vidare till ett annat irritationsmoment: förutsägbarheten. Särskilt fantasy-litteratur är ofta väldigt, väldigt förutsägbar.

Logiska luckor som inte förklaras alls eller väldigt dåligt. Inte sällan en följd av en ball handling eller grej som författaren tvunget måste stoppa in. Författare som försöker tvinga in sina berättelser på ett helt nytt spår lyckas nästan aldrig.

Böckerna om Arn borde tilltala mig som historieintresserad. De bygger till stor del på relativ korrekt fakta. Ändå tillhör de några av de böcker som jag avskyr mest och det beror helt på Jannes präktiga alterego som lyckas sväva två meter över den smuts som alla andra omger sig med. Författarens egen självbelåtenhet lyser igenom varje gång han beskriver sin hjältes osjälviska handlingar och osannlika möten med andra personer om han utsett som värdiga. Oftast har en författare misslyckats grovt om läsaren hoppas att både han och hans karaktärer ska drabbas av en plågsam död för varje blad han vänder. :gremsmile:
 

Ithaqua

Utsvulten Wendigo
Joined
22 Oct 2003
Messages
526
Location
Helvetet
Now, where shall i even begin..

...Listan på både vad man både gillar och ogillar kan egentligen göras ändlös beroende på kontext och mening med den litteratur man åsyftar... :gremlaugh:

Egentligen har jag nog blivit så pass krass, tom blasé, när det gäller böcker (och serier samt filmer) att jag mer eller mindre försöker uppskatta valda delar av dem. I enstaka fall kan jag antingen direkt ogilla eller gilla en hel bok eller film, men det händer ganska sällan nuförtiden. Det här är dock några saker som jag anser kan fördärva litteratur så mycket att man mer eller mindre släpper den direkt:

Förutsägbarhet

Har man läst tillräckligt mycket fantasy och SF, som jag inbillar mig att nog samtliga på det här forumet exempelvis har gjort, så kan man slutligen mallarna till den grad att uttråkningskoefficienten blir omåttligt hög. Jag orkar helt enkelt inte med fantasyromaner längre... Lite synd kanske. Förutsägbarheten är förstås lika given inom alla genrer, så det blir till att byta ordentligt om man inte ska tröttna fullständigt. Inom film är förutsägbarhetsklausulen såpass hög att jag nästan ständigt kan förutse precis alla slut och manusvinklingar. Jag önskar faktiskt att jag överdrev...

Ändlösa detaljbeskrivningar utan annan mening än att uppvisa fantastiskt språkbruk.

Jäpp, inom den här kategorin faller inte så några nobelprisnominerade böcker in...*S* Det tråkar ut mig; inte för att jag är en direkt överdrivet stor konsument av dessa, men jag minns saker som tex Gabriel Garcia Marquez ensidesmeningar. Har man som Umberto Eco något att berätta med dessa långa beskrivningar, som tom kan vara utformade på just det sättet med någon slags humor, mening och medveten provokation, då är det givetvis en annan sak. Men det tillhör oftast undantagen... Få verkar behärska konsten att verkligen berätta något med verbal onani.

Poänglösa slut / antiklimax

Det här är givetvis också en klar smakfråga, men det är inte utan att jag undrar om författare egentligen hade sluten klara för sig när de skrev böckerna. Som exempel kan vi ta "The Dumas club" av Arturo Perez-Reverte (Förlagan till filmen "The ninth gate"), en bok som jag dessvärre tycker är helt fantastisk både språkligt och historiemässigt. Bortsett från slutet som är ett sällan skådat antiklimax. Och här kan vi anknyta till tråden nedan som jag tyckte mig se om "serier som aldrig tar slut"; klart som fan att de aldrig tar slut när författarna ifråga inte vet HUR man avslutar! *S*
 

Netfeed

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2001
Messages
2,273
Location
Göteborg
vidare utlägg

Jag skulle nog störa mig på motsatsen. Liksom, håll det tajt! Jag vill inte veta en massa skit om en massa klåpare som är helt oviktiga för berättelsen.

jag håller för visso med men det jag inte gillar är att man sitter och funderar över hur det kommer sig att huvudkaraktärerna alltid är de det händer något kring

robert jordan löser det ganska snyggt(eller bara på grund utav att han är lat) genom att sätta matt, rand och perrin till att vara taveren(eller hur det nu stavas)

men i rowlings fall så har honint eens en bra förklaring till varför det bara händer dem, jag skulle vilja veta mer saker om resten av skolan också. det är ju det som gör en bok intressant när man får veta saker om miljön och de anda personerna som finns där och inte bara om hermonie, ron och harry för det blir lite segt i längden att sitta och läsa om hur tråkigt de har de på spåkunskapen eller hur bra det går gör hermonie

så om det verkligen går folk i deras klass som de måste vara tillsammans med hela tiden medans de går på skolan, så skulle det ju kunna vara lite intressant att få veta vad det är som händer med dem med... eller?

//Netfeed, som upptäckte att etta blev en liten harry potter diss
 

Lindenius

Swashbuckler
Joined
10 Jun 2003
Messages
1,896
Location
Umeå
Erik sticker ut hakan

En sak slog mig när jag läst igenom en del av kritiken mot litteraturen är hur ofta just de saker som kritiseras i litterturen väldigt ofta verkar infinna sig i diverse rollspelstillställningar:

Verbal onani, aldrig avslutande kampanjer, antiklimax, förutsägbarhet, hjältemoral... unt so vidare.

Är hela tråden måhända en avbön för alla saker folk stör sig på att de någonstans innerst inne i koboldsjälen tycker är ofantligt coola och balla?

//erik. hakan är ute
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,077
Location
Nordnordost
Retroteknik. [OT]

Jag gillar när gammal teknik dyker upp i sci-fi. Jag läste en gång en bok (som kan ha hetat Varning för okänd planet) där hjälten var en jävel på att räkna med räknestickor, och dessutom kunde en massa tabeller utantill, och därför var världens bästa pilot/navigatör.

På det hela taget så finns det massor av gammal Sci-Fi som ger samma lite bekanta retroteknik-känsla.
 

Jarl

Hero
Joined
17 Sep 2003
Messages
1,790
Re: Erik sticker ut hakan

Fast jag tycker det är rätt stor skillnad på böcker och rollspel. Vad som inte alls fungerar i böcker går utmärkt i rollspel. Genren "fantasy" till exempel tycker jag mycket bättre lämpad för rollspel än böcker. Även om det blir klyschigt, så gör ju rollspels uppbyggnad att det ändå blir min historia, vilket faktiskt betyder en hel del. I rollspel är det ju också lättare att krydda "standarden" med sådant som man personligen tycker är roligt och underhållande.
...vilket är ju inte riktigt vad ditt inlägg handlade om inser jag :gremsmile: Men ändå så är det ju en viss skillnad att läsa om något och "vara med om" det.
 

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
Pretentiöst språk

En sak som kan störa mig enormt är när texten överskuggar handlingen. Ibland får man liksom en känsla av att berättelsen bara finns för att ge författaren en ursäkt att formulera originella meningar. Om jag reagerar på att var och varannan mening är "originell" eller "vacker" så drar det uppmärksamheten fråm själva berättelsen, som är det jag egentligen är intresserad av. Då lägger man mer märke till författarens egenheter än till vad han eller hon har att berätta.

Jag läste i en intressant artikel härom dagen om någon bok där recensenterna skrev saker som att "meningarna har ett eget liv" eller liknande. Det är definitivt en varningssignal. Språket ska hålla sig i bakgrunden där det hör hemma. När jag är intresserad av formuleringar som självändamål så skriver jag en dikt och får det överstökat.
 

Ithaqua

Utsvulten Wendigo
Joined
22 Oct 2003
Messages
526
Location
Helvetet
Svaret...

"Är hela tråden måhända en avbön för alla saker folk stör sig på att de någonstans innerst inne i koboldsjälen tycker är ofantligt coola och balla?"


....För egen del, är ett klart och entydigt rungande: Nej! Såtillvida man nu inte med någon amatörpsykologisk analys vill hävda att bajs faktiskt egentligen är gott eftersom ingen vill äta det. *S*
 
G

Guest

Guest
ERROR!

Det ska ju vara Gaiman, inte Gainman...

Genom ett enkelt stavfel förvandlades Gaiman till någon figur i Mega Man :gremlaugh:
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
...och får lättmjölk hälld på den :)

En sak slog mig när jag läst igenom en del av kritiken mot litteraturen är hur ofta just de saker som kritiseras i litterturen väldigt ofta verkar infinna sig i diverse rollspelstillställningar:

Verbal onani, aldrig avslutande kampanjer, antiklimax, förutsägbarhet, hjältemoral... unt so vidare.
Jag tror att dessa saker finns med i rollspel mycket för att de är lätta.
I rollspel är det lätt att ordbajsa, det är lätt att kampanjer självdör i förtid, det kan lätt bli antiklimax och förutsägbarhet, hjältemoral är tilltalande enkel.
Men just för att alla vi rollspelare vet hur lätta dessa saker är att uppnå, just därför blir vi uttråkade om vi råkar ut för samma sak i en bok.
Sedan är det väl rätt allmänt att ogilla antiklimax och förutsägbarhet, men har man betalat pengar för att få tillgång till ett proffs fantasivärld har man rätt att få valuta för pengarna ifråga om fler detaljer än så.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: vidare utlägg

Jag ser väl helt enkelt skillnaden mellan berättelser och dokumentärer. Om det hände någon annan nåt intressant skulle väl berättelsen handla om dem?
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Passa dig, det är inte mjölk!

Jag tror att dessa saker finns med i rollspel mycket för att de är lätta.
I rollspel är det lätt att ordbajsa, det är lätt att kampanjer självdör i förtid, det kan lätt bli antiklimax och förutsägbarhet, hjältemoral är tilltalande enkel.
Men just för att alla vi rollspelare vet hur lätta dessa saker är att uppnå, just därför blir vi uttråkade om vi råkar ut för samma sak i en bok.
Sedan är det väl rätt allmänt att ogilla antiklimax och förutsägbarhet, men har man betalat pengar för att få tillgång till ett proffs fantasivärld har man rätt att få valuta för pengarna ifråga om fler detaljer än så.
Det är ju också en fråga om att det är olika medier med olika grader av interaktivitet. I en bok har du en maximalt rälsad handling, den kan bara gå på ett sätt. I ett rollspel har du en helt annan frihetsgrad och med det följer också en osäkerhet. Det är mycket svårare att planera en handling som både är tajt och flexibel.
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
En rätt tjock bok

kommer inte på något så där jättebra just nu som jag stör mig över förutom när huvudkaraktärerna tar för stor plats läser just nu om harry potter böckerna därför att jag inte orkar läsa något tyngre och det som jag stör mig mest på är att allt som händer i boken händer harry och hans två närmsta vänner

tex i bok fyra så finns det niggare eller vad det nu heter, dessa letar skatter, den som hittar flest mynt innan lektionen är slut får en present, vem tror ni hittar flest? jo ron

det stör mig
kan ingen av de andra karaktärerna hon skriver om göra någonting eller? är de helt förlamade?
Fast det är väl inte så mycket att göra någonting åt? Man kan berätta ingenting om alla, någonting om många eller mycket om några få på ett begränsat antal sidor. Det kan ju vara roligare att höra berättelsen om den som hittade flest mynt än om de 20 som inte gjorde det.
Men det kan göras mer eller mindre snyggt, absolut. Om omgivningen runt huvudpersonerna konstant består av korkskallar med otur blir det inte roligt.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Re: Fortsättningsserier

Det är ju skillnad på serier där varje bok är en del i serien och inte kan läsas separat och serier där varje bok är avslutad men personer och handlingar från förra boken kan fortsätta i nästa.
Jo, det förståss.. Det har du ju rätt i.

Harry Potter-böckerna tillhör den senare kategorin och går bra att läsa var för sig.
Se där ja, det visste jag inte...
Tän så det kan bli när man tror en sak om en serie...
 

Lindenius

Swashbuckler
Joined
10 Jun 2003
Messages
1,896
Location
Umeå
Häller kapitalism tillbaka

men har man betalat pengar för att få tillgång till ett proffs fantasivärld har man rätt att få valuta för pengarna ifråga om fler detaljer än så.

Fast tid är ju som bekant pengar. Är det okej att lägga ner åtskilliga dygn (i effektiv tid) på taffliga äventyr? Det kanske är bättre att jobba den tiden på Volvo lastvagnar och tjäna 140 spänn i timmen. Det blir många taskiga romaner att köpa för de pengarna.

//erik. kamm âââân
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Vit kapitalism som pressats ur en ko

"men har man betalat pengar för att få tillgång till ett proffs fantasivärld har man rätt att få valuta för pengarna ifråga om fler detaljer än så."

Fast tid är ju som bekant pengar. Är det okej att lägga ner åtskilliga dygn (i effektiv tid) på taffliga äventyr? Det kanske är bättre att jobba den tiden på Volvo lastvagnar och tjäna 140 spänn i timmen. Det blir många taskiga romaner att köpa för de pengarna.
Det är väl inget kanske med det. Uselhet, vare sig det är i rollspel eller i romanform tycker jag inte man skall betala ett öre för.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: Pretentiöst språk

Fast det kan fungera i romanform givet att berättelsen i sig inte är det centrala. Joyces Oddyssén, som exempel. Eller fan, det kan fungera ändå. Vad vore väl Liftarens Guide Till Galaxen utan sina fyndiga formuleringar? Historian i sig är väl måttligt ball, det är ju själva berättandet som är det häftiga.

Fast nu kanske du inte gillar den typen av böcker, förstås. Äh, jag bara kände ett behov av att säga att jag inte håller med. Jag är istället måttligt intresserad av någon som har en bra berättelse att berätta, men inte har författarsjäl nog att göra det rätt.
 

Balderk

Swashbuckler
Joined
27 Apr 2002
Messages
2,723
Location
Umeå
ASoIaF

Det låter som att du borde läsa A Song of Ice and Fire, tror den skulle passa dig. Iofs är den redan tre böcker lång och en fjärde är på väg... Så det finns risk för att den blir en lång fantasyserie. Jävligt bra sådan dock.

Någon som vet när A Feast for Crows kommer förresten?

/Balderk
 
Top