Nekromanti Vad var det ni inte fattade?

[Rickard]

Den här tråden kommer till följd av denna tråd och vissa inlägg där folk säger sig inte ha förstått reglerna men glatt spelat vidare ändå. Jag blev indragen av min äldre bror och hans kompisar och de förklarade det mesta när jag var 7 år. När jag var 9-10 sisådär så läste jag igenom boken och förstod allting (i alla fall vad jag vet). Jag läste igenom DoD2 för något halvår sedan när jag började skriva på mina egna EDoD-regler och upptäckte hur extremt pedagogisk boken var. Det finns till och med ett kapitel om scenarioskrivning, som jag aldrig läst för att jag redan visste hur man skulle göra sina äventyr, då jag läst de färdigskrivna äventyr som fanns samt spelat med bror och hans vänner.

Så min fråga riktar sig till alla de som säger sig inte förstått reglerna (eller vad man ska spela). Vilket rollspel var det och vad var det egentligen som ni missade? Hur kom det sig att ni missförstod och vad gjorde att ni kom på var felet låg?

/Han som hade svårt att formulera frågorna, för han visste inte hur svaret ska komma att låta

 

[Pom]

Människor

Det dröjde ett tag innan vi (jag, bror och far) fattade hur man slog fram människokaraktärer i DoD 1. Informationen fanns som en delrubrik under kapitlet "Sätta liv i siffror" en liten bit in i boken, men alla andra varelsers värden fanns på ett helt annat ställe och det var där vi letade först. Så det var troll, alver och dvärgar som äventyrade de första veckorna.

Det hjälpte förmodligen inte att jag närmast patologiskt ville begränsa vårt tittande i regelboken. Det där med att vissa saker bara var för SL hade jag snabbt snappat, däremot inte exakt vad. Men sedan pappa stillsamt påpekat att vi nog ändå måste tillåtas läsa reglerna för att förstå spelet gav jag med mig.

 

[Olle Linge]

SRR

Vi spelade Sagon om Ringen: Rollspelet och vi begrep inte alls hur de här 5 % och 2 % mojängerna man har på färdigheterna fungerade. Dessutom tyckte vi att det var knepigt i allmänhet att förstå hur man blev bättre på olika färdigheter. Vi hade ingen hjälp och ingen av oss hade spelat innan.

 

[Arfert]

Re: SRR

SRR är ju iofs ett jävligt krångligt spel, jämförelsevis.

 

[Ceram]

Eftersom jag började spelleda något jag själv hittat på löst baserat på eons regler uppkom inte problemet fören jag faktiskt fick boken och fick veta hur reglerna var egentligen, innan var det totalt godtycke från min sida.

Det vi inte förstod var skadereglerna. Alla fick konsekvent för lite skada då vi inte fattade att man skulle räkna utan bara läste rakt av. Vad som var fel förstod jag inte fören långt efter att jag kopierat skadesidorna från krigarboken som jag lånat av min kompis storasyster. När vi använt detta bättre system ett tag förstod jag tillslut hur det ursprungliga systemet skulle fungera Lyckligtvis finns inte det problemet kvar i senare upplagor av eon.

Ceram, men vi hade kul ändå, man är ju inte jättekräsen som 11-12 åring

 

[Gordeg]

När jag var 9-10 sisådär så läste jag igenom boken och förstod allting (i alla fall vad jag vet).

Jag tror att det du skriver inom parentes ovan är en nyckelfras!

Hursomhelst, första gången jag skulle spelleda hade ingen av oss provat rollspel förut, och jag minns egentligen inga regeltabbar även om jag säkert gjorde en hel del "fel". Däremot minns jag tydligt att jag (som SL) även hade en egen rollperson. Fast jag misstänker att det egentligen inte var ett missförstånd, jag tror att jag bara tyckte att spelet var så coolt att jag också ville spela...

Gordeg

 

[Nightowl]

• I DoD : Man slår vapenskada när man köper vapnet. Därefter gör vapnet alltid den skadan.
• I D&D Basic; man slår om hit points varje gång man går på äventyr. Så en gång kan jag ha otur och slå 3 på 3t6, nästa äventyr mår jag väldigt bra och har 18 hit points!
• DoD 2: Man missade att det finns en maxgräns för hur mycket KP och Kraftpoäng man kan återfå, nämligen ens normala maximum. Således kan man bli en gud genom att vänta tillräckligt länge!
• DoD 2: Att man faktiskt får färdigheter från sitt yrke också. Istället började alla karaktärer med de grundchanser alla har.

 

[Olle Linge]

Jag vet, det är därför jag är som jag är [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Dewil]

Re: SRR

SRR var ju över huvud taget helt ospelbart utan de sidor med felkorrigeringar som publicerades i Sinkadus.

Det enda positiva som mitt köp av SRR medförde var att jag fick upp ögonen för Tolkiens böcker.

Dewil

 

[Dewil]

Stridssystemet i DoD m/ä

Stridssystemet i DoD m/ä har jag fortfarande inte förstått. Vem som får slå när och vem som får slå tillbaka. Och vad som händer när det är fler än två kombattanter inblandade! (Lösningen är att tona ner striderna. Allt behöver inte vara så förbaskat detaljerat.)

Dewil

 

[Olle Linge]

Re: SRR

Hur otroligt det än låter så fick de mig att börja spela rollspel. Vi fattade inte så mycket och vi hoppade över hälften, men det gick bra ändå. Vi hade vansinnigt roligt. Det fina med SRR är att det finns exempel på hur det kan låta kring spelbordet. Utan det hade vi varit chanslösa.

 

[thark]

Spelexempel

Det fina med SRR är att det finns exempel på hur det kan låta kring spelbordet. Utan det hade vi varit chanslösa.

Det finns väl—eller åtminstone brukade finnas—i så gott som alla rollspel som har någon som helst ambition om att sälja till nybörjare?

Kommer fortfarande så väl ihåg spelexemplet i separat häfte till DoD, med stadsmuren som skulle klättras och den motsträvige köpmannen som skapade massa problem för de andra rollpersonerna. (Åtm jag fick även en känsla ur exemplet att spelledaren småimproviserade—"finns det en stadsmur?" "öh, tja, det gör det väl")

Spelexempel kan IMO var underskattade även för rollspel riktade mot erfarna spelare; kan vara ett utmärkt sätt att förmedla ett spels särdrag och hur det är tänkt att spelas och skilja sig i stil mot andra spel. (Syftande då på extensiva spelexempel, inte bara korta snuttar för att exemplifiera regler.)

Är spelet så pass generiskt och "tänkt att klara allting" att det inte har en tillräckligt specifik inriktning för att det ska gå att förmedla den med ett spelexempel—så är det förmodligen inte speciellt intressant.

 

[Nightowl]

Re: Spelexempel

Ett av de bästa spelexemplen jag sett var ett mycket långt sådant till RuneQuest III; bland annat var en spelare en fullständig powergamer, och spelarna blir osams, och folk försöker om inte fuska så i alla fall skarva... det är med andra ord väldigt realistiskt.

Det spelet (liksom RQ II, det första spel som gjorde detta) innehåller också löpande exempel på samma rollpersoner som gör olika saker för att visa hur reglerna fungerar. Efter ett tag börjar man fatt hur Cormac the Pict är, osv. Mycket bra.

Erik

 

[Johan K]

Vilket rollspel var det och vad var det egentligen som ni missade? Hur kom det sig att ni missförstod och vad gjorde att ni kom på var felet låg?

Well, det spel som jag tror att jag/vi misstolkade mest i börjar var nog SRR ifrån Äventyrsspel. Vi missade nog en hel massa i just karaktärsskapandet, det där lvl-systemet fann vi nog så krångligt tyckte vi. Hur vi gjorde för att lösa det, det är en bra fråga.. Antar att vi löste det på nått bra sätt, dock kommer jag tyvärr inte ihåg hur.
Jur vi missförstog det hela, bra fråga ! Tror nog att vi kanske var lite väl unga + att reglerna i sig vart lite väl mycket. Dock så måste det funnits nån form av intresse för det hela. För vi körde på i vilket fall ändå. När vi kom på vad vi gjotrt fel, tror at vi löste det som så att vi bara bytte ut de regler mot gällande ELLER så sket vi bara i det & körde ändå.

 

[Lorindor]

Vilket rollspel var det och vad var det egentligen som ni missade?

Stridsystemet i Drakar och Demoner 6 gav alla i min spelgrupp huvudbry. Det var något om att ha mer än en attack som gjorde det hela komplicerat. Faktum är att vi aldrig förstod oss på hur man egentligen skulle göra - vi följde lite egna regler istället och så småningom övergick vi till att spela Eon, vars stridsystem vi faktiskt begrep. Att jag sen inte befattar mig med Eons magisystem är en annan femma... (Fraser i stil med "att okontrollerat dissipera ett pneumotropiskt filament" är bara too much.)

- Lorindor, som spelade DoD6 av hjärtans lust ändå.

 

[Svarte Faraonen]

När vi spelade DoD Chronopia i mellanstadiet begrep vi inte att man skulle multiplicera färdighetskostnaderna med 2/3/5 (beroende på färdighetstyp), med konsekvensen att våra rollpersoner blev absurt skickliga från start. Inte för att det var något fel med det, men vi fann det lite märkligt att man kunde vara så über.

 

[Krille]

Som korkad sextonåring så kom jag i kontakt med mitt tredje utrikiska rollspel (de två första var Dungeons&Dragons Basic och Star Frontier), nämligen Star Wars d6.

Det ställde till jättestort huvudbry för mig, eftersom jag mer eller mindre trodde att man alltid skulle slå under ett annat värde med någon konstig tärning. Men här kom StarWars d6 och säger att man ska slå så högt som möjligt. Och inte nog med det, de mätte färdigheter i d6or, inte siffror.

Gud vad det förvirrade mig. Dessutom var jag rätt kass på engelska på den tiden, så jag fick aldrig kläm på det där. Eller jo, det fick jag till slut, men det tog mig ett par månader att greppa att man inte slog fram ett färdighetsvärde när man gjorde rollpersonen, och som man sedan slog under med nån annan tärning, utan att man slog tärningarna och försökte bräda en svårighet. Slå högt? Vad var det för fjanterier?

Oh well... mycket vatten har runnit under broarna sen dess.

 

[Storuggla]

Vi var väldigt smarta. Vi följde alla regler till punkt och pricka. Okej, jag hajjade inte hur man köpte färdigheter i DoD, en jävla lathund, sitta och räkna? Trist! Så alla fick samma värde i färdigheten som de hade i den relaterade grundegenskapen. Folk blev alltså ganska bra från början.

Det var väl det. Inte så hemskt alltså. Eller eh, jag förstår fortfarande inte hur man spelar Aki


Storuggla, fiska nykelring

 

[Olle Linge]

Nja

De andra spel vi spelade tidigt hade inte det (rätta mig om jag har fel). Dessa inkluderar bland annat Neotech, Stjärnornas Kring (som var riktigt bra som nybörjare), Chronopia plus någon tidigare version som jag inte minns vilken det var.

 

[thark]

Re: Nja

Ja, jag undrar om inte DoD'91 faktiskt saknade spelexempel också. På den punkten var version 3 med andra ord bättre.

Jag orkar inte tänka efter, men från spel jag spelat/läst nyligen minns jag att Call of Cthulhu har spelexempel (med slemdropp i en trappa och vad det nu var), och är hyfsat säker på att D&D 3 har det (med någon traditionell dungehärva). HeroQuest har (men ett ganska tråkigt och intetsägande sådant).

SKR hade jag gissat på att det hade haft ett. Huh. Var generellt bra exempel i det spelet annars ("Men jag måste ha sprit för att överleva!" kommer vi väl alla ihåg?).

Det är definitivt Illa™ att göra ett nybörjarspel och inte inkludera ett omfattande spelexempel.