Nekromanti Vampire eller Call of Cthulhu?

[Arfert]

öh, va? det är väl CoC också, minst lika mycket....

 

[Arfert]

vet inte om jag kan hålla med dig där Rising... finns ju massor med erfarna spelare nuförtiden som aldrig spelat BRP.. eller knappt vet hur det fungerar... de kan ju slösat bort sin tid med d20 i 15 år... ;-)

Sen är ju CoC-grundboken genomarbetad, komplett och välskriven...

 

[Organ]

CoC kvalificerade kanske som ett komplett rollspel på åttiotalet och för en nybörjare; men Morgoth är en erfaren rollspelare och tiderna har förändrats. Jag tycker då inte att lite olika monster med varsina statblock räcker för att en modern rollspelare ska kunna spela "skräckrollspel".

Nu är jag inte säker på att jag hänger med. Det låter som om du säger att erfarna spelare kräver mer än nybörjare för att kunna spela. Missuppfattar jag dig?

Jag vill inte ens rekommendera CoC-boken till de som vill spela CoC. Köp bara supplementen och äventyren, istället. Ingen erfaren rollspelare i modern tid har något som helst att hämta i CoC-boken.

Fast det tänket skulle med lite god vilja kunna appliceras på vilket spel som helst: Skit i regeldelen och gå direkt på det supplement som beskriver världen istället. Men personligen så tycker jag att de delarna i grundregelboken som beskriver stämning och hur man spelar (inte reglerna alltså) är mer än tillräcklig för vem som helst, oavsätt hur erfaren denne nu är. Personligen så hade jag spelat rollspel i fyra år när jag köpte CoC (antar att jag kunde klassas som nybörjare då) och hade inga problem att spelleda spelet med bara grundreglerna till hjälp.

/Anders

 

[Rising]

Du har alldeles rätt. Jag uttryckte mig slarvigt. Självklart kan jag inte dra alla erfarna rollspelare över en kam. Jag talar givetvis bara om Morgoth och det jag vet om honom, inte om någon annan.

 

[Rising]

Nu är jag inte säker på att jag hänger med. Det låter som om du säger att erfarna spelare kräver mer än nybörjare för att kunna spela. Missuppfattar jag dig?

Lite. Vad jag menar är mest att Morgoth är erfaren om hur BRP funkar, och han har spelat tillräckligt länge för att också kunna skapa sina egna statblocks vid behov. Jag kan inte se hur någon som Morgoth (av det lilla jag vet om honom) skulle kunna bli inspirerad av en rollspelsbok som CoC's.

Fast det tänket skulle med lite god vilja kunna appliceras på vilket spel som helst: Skit i regeldelen och gå direkt på det supplement som beskriver världen istället. Men personligen så tycker jag att de delarna i grundregelboken som beskriver stämning och hur man spelar (inte reglerna alltså) är mer än tillräcklig för vem som helst, oavsätt hur erfaren denne nu är.

Tja, det är naturligtvis en fråga om tycke och smak. Jag skriver ju bara vad jag anser. Jag hade exempelvis ingen som helst aning om hur jag skulle kunna använda Hounds of Tindalos innan jag läste ett supplement. Då slog det mig att informationen som ges i grundboken aldrig duger. Inte till någonting, så som jag ser det.

Jämför då med exempelvis Kult; som jag tycker har en utomordentlig grundbok. Där får man (=jag) veta tillräckligt med saker för att skriva riktiga äventyr. Inte någon bullshit-tidslinje för att jag ska se hur många miljoner år det var mellan De Flygande Gurkornas kolonisation av havsbotten till det att Gronka-Badonka-hundarna flög hit med sina astralkroppar och byggde tetraeder av glas på Sri Lanka. Inte någon sömnpillertext om vad skillnaden är mellan rollspelets mythos och det som mythosets författare skrev (eller; det var intressant då, men nu har vi ju Wikipedia), och inte dessa meningslösa statblocks med spelinformation som man inte har någon relevant användning av i skräckrollspel.

Så som jag ser det, alltså. Om jag varit oklar med att jag bara yttrar mina egna åsikter så ber jag om ursäkt.

 

[Troberg]

Lite. Vad jag menar är mest att Morgoth är erfaren om hur BRP funkar, och han har spelat tillräckligt länge för att också kunna skapa sina egna statblocks vid behov. Jag kan inte se hur någon som Morgoth (av det lilla jag vet om honom) skulle kunna bli inspirerad av en rollspelsbok som CoC's.

Och i förlängningen:

Leta inte efter system för skräck, leta efter skräck i ditt favoritsystem. Skräck har ofta ganska lite med systemet att göra.

 

[Rising]

Jag pratar inte så mycket om system, utan om bra världar, inspiration till äventyr, inspiration till intriger, stämningar, miljöer och handlingar som kan spänna över flera individuella sessioner. Teman som man kan spinna på.

CoC-boken har i stort sett ingenting sådant. Däremot har dess äventyr och supplement sådant.

Alltså tycker jag att CoC-boken är ett uselt köp.

 

[Organ]

Om jag varit oklar med att jag bara yttrar mina egna åsikter så ber jag om ursäkt.

Ok, jag fattar och t.o.m. håller med dig till viss del. Och vad gäller din ursäkt så vet du att jag alltid har överseende med dina tillkortakommanden.

Gronka-Badonka-hundarna

Åh, en obskyr Jocke Pirinen-hänvisning. Respekt!

/Anders

 

[Arfert]

OK, då är jag med.

 

[Ulfgeir]

Personligen säger jag Call of Cthulhu. De äventyrsmoduler som finns är väldigt välskrivna, och det är ett enkelt regelsystem som inte komme ri vägen för spelandet.

/Ulfgeir

 

[Ulfgeir]

Värt att nämna är att för den som tycker att BRP suger ankfot så finns ju även CoC d20 att köpa.

Sedan har vi ju folk som mig som anser att d20 i det sammanhanget ger upphov till sanity-loss och hör till "things mankind was not meant to know."

D20 funkar utmärkt till grottröj, superhjältande (Mutants & Msterminds 2nd ed), halvbra till äventyr på rymdstation (B5), eller Star Wars.

/Ulfgeir

 

[cogitare]

Jag skulle säga att både WoD- och BRP-systemen funkar bra till sina respektive spel men skulle funka urdåligt om de bytte plats. Vampire handlar om om varelser med förmågor långt utöver vanliga dödligas. Detta simuleras mycket bra med WoDs system. CoC däremot handlar tvärtom om just vanliga dödliga, vars bräcklighet gör dem klart underlägsna de fasor de kan tänkas springa på. Detta illustreras ypperligt genom BRP-systemets okänsliga brutalitet.

Kör man bara med WoD boken (alltså helt vanliga människor) och inte lägger på Vitae, Rage, Blood potency, Discipliner, Gifts eller annat som hör de övernaturliga till så är inte människor i WoD några superhjältar direkt.

Det man kan tänkas vilja nerfa är vissa Merits iofs.

C.

 

[cogitare]

Hur funkar WoD-reglerna om man ska spela vanliga människor? Känns inte spelet då lite stympat i och med att man inte kan använda hela systemet?

Det funkar alldeles utmärkt. Grundboken (den som heter World of Darkness) har endast regler för att skapa människor. Sedan måste man köpa Vampire:the Requiem (eller Werewolf eller Mage eller Promethean) för att lägga på det övernaturliga templatet (dvs. för Vampire få Blood potency, Vitae, tillgång till Discipliner och kindred unika Merits osv.).

I gamla WoD där hela regelmotorn var integrerad (och lite annorlunda) i varje spel så var det kanske lite som du skriver. Men nu är grunden exakt samma i alla spel. Vilket, lite OT, också gör att de som vill spela cross-over (var poppis för kanske 3 år sedan eller nåt) har en ok chans att göra det också utan att behöva husregla livet ur sig för att få de olika spelen att funka tillsammans hyfsat

C.

 

[PAX]

Av alla inlägg nedan så har du kanske en bild över vad du vill spela nu. Kolla framför allt med dina spelare oxå. Vad är de intresserade av att spela för typ av kampanjer och äventyr? Vampire och Call of Cthulhu är båda två mycket bra spel enligt mitt tycke. Kostnadsmässigt är CoC billigast då Vampire (WOD2) kräver att du köper två regelböcker.

Som nämnts tidigare så är CoC ett spel som till stor del går ut på att följa utlagda ledtrådar, lösa mysterier och bekämpa alla de fruktansvärda monster spm vi aldrig vågar bemöta. Kampanjmodulerna är CoC's starka sida. Det är här spelet får liv i kombination med att man behöver ta sig en ordentlig historielektion vad beträffar 1920-30 talen. Mycket allmän historia finns i dels regelboken men även de övriga Spelar- och SL-guiderna. Nackdelaen är att Cthulhu Mythos är ganska så svårt att ta till sig. Här finns gigantiska monster/gudar beskrivna i värden - men du lär aldrig kunna använda dem inför rollpersonerna om du vill att äventyret inte skall sluta abrupt. Väljer du CoC ska du naturligtvis läsa de främsta novellerna av vad HP Lovecraft har skrivit - på engelska...

Vampire har fått så mycket ris och ros samt att åsikterna är så splittrade att det säkert är svårt att ens lita på några av dem. Vampires världsbild är vår egen fast mörkare, gothigare och lite mer anarkistisk. Grundreglerna hittar du i World of Darkness och med boken har du allt som behövs för att spela en normal människa i en värld full av onaturliga element. Vampireboken tillkommer med regler och bakgrund. Nya Vampire tycker jag inte har så hög stämpel av goth som många vill pådyvla (de som har spelat gothig Vampire är de som lyssnat för mycket på Sisters...
Vampire i botten handlar om att spela en RP som står i gränslandet mellan människa och monster. Regler för hur detta fungerar finns och de är bättre än tidigare utgåvor av spelet. Vampire är även ett spel med hög dos intriger och kanske det är en av orsakerna till att fungerar bra som lajvspel oxå. Så gillar du att skapa konspirationsintriger med olika fraktioner där du kan slänga in RPna i smeten så har du bra förutsättningar i Vampire. Tyvärr följer White Wolf en tråkig struktur i alla sina spel. Regelbok och en klase tilläggsböcker som går djupare i ett delämne. Allt för att SL skall bli fattigare. Jag själv saknar stora kampanjäventyr till White Wolfs produkter.

Som sagt. Båda spelen är mycket bra tycker jag. Det är två helt olika spelstilar enligt min åsikt och valet ligger nog egentligen hos dina spelare trots allt.

Slutligen måste jag även säga att om du köper det ena spelet idag så utesluter ju inte det att du kan köpa det andra spelet nästa månad...

 

[Rickard]

Hej och välkommen tillbaka till forumet. Jag vet inte om du vet om det, men det finns faktiskt fler skräckrollspel än de två populäraste; en del till och med på svenska.

Själv har jag skrivit Nattdjur, som följer Vampires anda, men endast är på två sidor. Har du en hel del fanasi så kanske det räcker. Stridssystemet skulle jag dock inte gjort så krångligt, om jag hade gjort det idag.

Sedan finns det ett Call of Cthulhu på svenska, fast med demoner istället för tentakelvarelser, och det är det svenska Bortom. Jag vet dock inte när det ska komma i tryck, så du får kanske vänta en stund.

/Han som kan säga att båda systemen har rejält enkla system

 

[Örnie_UBBT]

Ville bara påpeka att senaste CoC-utgåvan (och troligen den dessförinnan också, men jag minns inte riktigt) har ett riktigt bra avsnitt om om hur man både spelar och spelleder deckaräventyr, så _helt_ fritt från inspiration till äventyr/intriger etc är det ju inte. Nu kanske man inte tycker att deckaräventyr och skräckrollspel passar ihop, men ändå. Jag var i vart fall imponerad över att CoC också innehöll tips för _spelare_, något som det annars är skralt med i moderna rollspel (som i många fall verkar vara skrivna av spelledare, för spelledare, utan en tanke på att det faktiskt finns _spelare_ också...).

hälsar
Örnie

 

[Havoc]

Jag gillar nya World of Darkness och Vampire the Requiem. Systemet är förbättrat och det jag gillar mest med det är att det är ovanligt lätt att anpassa hur mycket man vill använda reglerna. Med grundreglerna kan du spela vilken skräck du vill och även om regelboken inte innehåller så mycket av specifik värld så har den en bra stämning och förutsättning för att skapa skräck.

Nya vampire har de flesta fördelarna med det gamla medan det gjort sig av med de flesta av problemen. Det är mer spel och mindre såpa för den som läser regelböckerna. Man får tillräckligt med material i grundboken för massor av spel och vill du ha tips på annorlunda uppläg kan jag verkligen rekommender tillbehöret Requiem Chronicler's Guide som går igenom kampanjvariationer av de mest skilda slag.

Jag har aldrig spelat C&C men en hel del lajv och friform som bygger på Lovecrafts verk. Trots att jag gillat dem alla så har jag aldrig kännt något behov av att köpa BRP och få veta att jag ska spela någon slags standardiserad occult investigator.

 

[Sanjuro]

"Trots att jag gillat dem alla så har jag aldrig kännt något behov av att köpa BRP och få veta att jag ska spela någon slags standardiserad occult investigator. "

Tja, där har du en skev uppfattning om vad BRP-systemet bibringar till CoC. De rollpersoner som jag har sett under åren har i regel varit allt annat än standardiserade. Därmed inte sagt att BRP-systemet är det bästa tänkbara, men något sådant bagage som du tillskriver det medför det icke.

 

[Havoc]

De var två helt separata påståenden. Min ovilja mot occult investigators har inget med BRP att göra.

 

[Torbjörn]

Har ofantligt mycket mer erfarenhet av CoC än Vampire (mycket ringa) så min åsikt haltar lite. Men ska du välja CoC så gör det för kampanjerna som finns utgivna. Det finns många att välja på och de är i regel mycket bra.

En annan fördel med CoC är att du lätt kan köpa äldre äventyr från det glada 80 talet och börja spela utan några nämnvärda modifikationer. CoC har inte förändrats genom åren och gamla äventyr funkar utmärkt fortfarande.

Torbjörn