Nekromanti Vampire Sucks

[sluper]

Läste igenom inlägget precis under det här och kände igen mig alltför väl, men jag skulle vilja bredda diskussionen lite genom att delge er mina erfarenheter av World of "Darkness"

Jag vet inte varför men av någon anledning så är WoD spelarna (inte alla, men väldigt många), tämligen inskränkta i sin syn på rollspel. Att föreslå att något annat spel, till sxempel ett skräckspel med skräck i, skulle vara värt att prova är som förgjort. De är övertygade om att ha hittat det ultimata rollspelet och vill inte ens pröva något annat (kanske är de rädda för att inse att de har gjort av med alldeles för mycket pengar på ett spel som, jämfört med andra skräckspel, kanske inte var så bra ändå?)

Vidare så verkar WoD spelarna vara de mest aggresiva rollspelare som jag träffat på. Så fort jag (som är friformsfantast) uttrycker mig negativt om de kilovis med tärningar som regelsystemet innebär, så väcks upprörda känslor. Om jag dessutom säger som det är, att jag inte alls uppskattar World of Darkness, ja då blir stämningen genast i det närmaste hotfull.

Tro mig, jag har försökt. Först spelade jag Vampire ett stort antal gånger (så här i efterhand alldeles för många). Jag gav det chans på chans på chans, men då jag insåg att jag egentligen bara haft roligt en enda spelträff av drygt 30 (och jag spelade överlag med bra SLs och med flera spelgrupper), så började jag SLa istället för att försöka göra nå't vettigt av det. Men hur lätt är det att överraska spelare som inte bara vet betydligt mer om kampanjvärlden än mig själv, utan vet ALLT? Jag försökte infoga lite nya element, men fick då veta exakt hur saker och ting fungerade och att mitt förslag alltså var omöjligt eftersom klan A inte hunde alliera sig med klan B på grund av orsak C. "Och vänta nu... för att klara det där så måste malkaven ha fortitude och hur tycker du att det skulle ha gått till?" Kunde de fråga och då gav jag upp.

Men jag ville ge det hela en chans till, så jag började lajva. Men hur kul är det när alla allianser avgörs utanför lajvet på stadens gotiskaste café och den som bjuder spelledningen på mest fika får flest fördelar. Jag har undersökt saken och från säkra källor i olika städer fått reda på att så funkar lajven på ett flertal ställen i landet.

Jag säger inte att alla WoD spelare är såhär, men jag kan inte bortse från att väldigt många är så. Oavsett om jag är på hemmaplan, på min studieort eller på konvent.

Kan någon bekräfta eller avliva mina fördomar?

/sluper *som inser vilka oerhörda mängder med verbalt pisk han riskerar, men som ändå tycker att det är värt det om en enda förtappad själ kan räddas ur white-wolf träsket"

 

[Vindhand]

Vampires Suck

Vidare så verkar WoD spelarna vara de mest aggresiva rollspelare som jag träffat på. Så fort jag (som är friformsfantast) uttrycker mig negativt om de kilovis med tärningar som regelsystemet innebär, så väcks upprörda känslor. Om jag dessutom säger som det är, att jag inte alls uppskattar World of Darkness, ja då blir stämningen genast i det närmaste hotfull.

Det är inget som är specifikt för vampire vad jag märkt... De flesta större spel har bland sina användare vissa aggressiva försvarare... Försök prata med en D&D-fantast om det orealistiska (och stämningsförstörande) i den stora mängden HP.
Det är nog på hela taget rätt vanligt att ha starka känslor för sitt favorit-rollspel... därav upprördheten när DoD6 kallas för en D&D-klon eller Eon kallas långsamt och överdetaljerat.

Men hur lätt är det att överraska spelare som inte bara vet betydligt mer om kampanjvärlden än mig själv, utan vet ALLT?

Detta sammanfattar rätt bra varför jag inte spelar Vampire. Det finns allt för ofta någon i spelgruppen som råpluggat alla detaljer de kommit över och gladeligen vräker ur sig dessa i tid och otid. Det finns ingen mystik, ingen överrasking och därför väldigt lite spelglädje.

Däremot finner jag stort nöje i att i andra spel använda vampyrer som inte alls passar in i WoD-mallen... spelare som är WoD-indoktrinerade får då en chans att ompröva sina fördomar en del... I lördags hade vi t.ex den maffiga slutstriden mot en grupp vampyrer i vår In Nomine kampanj, med mycket goda resultat

 

[Largoi]

Som SL har man ju möjligheten att ändra på precis allt i spelvärlden och allt vad regler heter, vill ni inte använda alla regler så "fuck 'em" använd dom inte, och om någon lustig liten filur påpekar att Brujah och Ventrue hatar varandra jätte mycket, då kan SL helt enkelt påpeka att Nej det gör dom inte, vill seda spelarna disskutera det kan man ju helt enkelt förklara för dom att regel 1 i rollspel är att det är spelledaren betämmer och att han alltid med absolut inga undantag har rätt och aldrig fel, spelarna ska helt enkelt inte disskutera med en SL

Jag är nog gud iallafall, när man tänker efter...

 

[Stolpmeister]

JA! Nu ska du piskas! *klatsch* Ner på knä och kyss din Storytellers läderstövlar! *klatsch* Spring genast ut och hämta bägare fyllda till brädden med blod för offer på White Wolfs altare! *klatsch* Dina surt förvärvade pengar ska gå till Vampire-böcker, bylsiga poet-skjortor, läderbyxor, Marilyn Manson-CDs och vodka-drinkar på dåligt upplysta goth-klubbar! *klatsch*

Skämt åsido.

Jag är WoD-spelare, men utanför min spelgrupp har jag träffat extremt lite WoD-spelare, och min erfarenhet av att verkligen diskutera WoD med WoD-spelare är begränsat till White Wolfs egna forum. Jag har förmodligen slängt bort alldeles för mycket pengar på Vampire, men jag tycker att det är ett bra spel - mitt favoritspel, tom. Så sluper, jag ber om ursäkt om du tycker att jag reagerade "upprört" eller "hotfullt" på Sabbat-posten här under. En så kort och nedslående post väcker känslor (det här är MYCKET bättre .

"Så fort jag (som är friformsfantast) uttrycker mig negativt om de kilovis med tärningar som regelsystemet innebär, så väcks upprörda känslor."

Det här rimmar illa med allt prat om "Storytelling" och "The Golden Rule" (regeln att ta bort alla regler) i White Wolfs spel. Jag trodde WW var känt för en mer tillbakalutad attityd mot reglerna. Det finns märkliga människor.

"hur lätt är det att överraska spelare som inte bara vet betydligt mer om kampanjvärlden än mig själv, utan vet ALLT?"

Det här gäller för flera spel. Jag har haft samma problem ett par gånger sedan mina spelare började läsa på, men det slås lätt ned med två argument: "Jag är SL - jag är Gud, hör mina ord: det här är MIN World of Darkness." Och även om du håller dig helt och hållet till den officiella kampanjvärlden så kan spelarna inte känna till de privata anteckningarna du använder för dina äventyr. Dessutom är "klan A inte hunde alliera sig med klan B på grund av orsak C" bara dravel - alla klaner kan alliera sig med alla (men det är mer TROLIGT att vissa klaner allierar sig med vissa).

/Diomedes - som trivs alldeles utmärkt här nere i träsket så länge som inga andra av de ovan nämnda alligatorerna simmar förbi

 

[MidNight]

Så här är det..

Ett av de första spel jag började spela "på riktigt" var just V:tM. Efter det började jag spelleda det. Och en hel radda andra spel i WoD-serien.
Enligt mig själv så har jag väl inte blivit allt för inskränkt i min syn på rollspel. Jag spelar (+spelleder) allt ifrån Tribe8, WoD, Kult till ArM, In Nomine och L5R, så där blir det nog ett litet hål i "De är övertygade om att ha hittat det ultimata rollspelet och vill inte ens pröva något annat".
För den delen anser jag inte att WoD är "det ultimata rollspelet" - det har en hel del flaws. (nej, o, nej - till och med min vokabulär är smittad av WW..)

Ang. "Så fort jag (som är friformsfantast) uttrycker mig negativt om de kilovis med tärningar som regelsystemet innebär, så väcks upprörda känslor.", så kan jag inte påstå att jag är särskilt säker på definitionerna kring SL:armetoder, men jag vet att WoD's regler, för mig, är tämligen obrukbara. (det funkar helt enkelt inte med sättet jag SL:er.)

Så här långt håller jag inte med dig. Men däremot, när det gäller "agressiva spelare", "spelare som vet mer än SL och hela tiden ska påtala vad som är rätt/fel" och "Jag säger inte att alla WoD spelare är såhär, men jag kan inte bortse från att väldigt många är så", så måste jag (tyvärr) hålla med dig.

WoD är som en stor uppsamlingsplats för regelfixerade superhjältewannabees som tror att allt är toppen om man är Vampyr (t.ex.) - vilket det inte är. Det enda dom ser i spelet är en chans att få utöva brutalt övervåld med övernaturliga inslag mot de stackars försvarslösa människorna.. (lite väl hårt kanske..)
Nåväl, jag föreslår följande åtgärder för SL:are som drabbats av besserwisser- eller superherospelare;
1, slå hål på all deras kunskap. vänd ut och in på WoD och gör det till det du vill. se till att de förstår att deras kunskap inte är vitten värt.
2, bestraffa på lämpligt sätt dessa spelare; ge dem t.ex. för varje gång de påpekar ett 'fel' för dig (typ: "för att klara det där så måste malkaven ha fortitude och hur tycker du att det skulle ha gått till?") minus i exp. points eller rent utav avdrag i värdena eller mindre chans att lyckas i deras nästa handling.
3, skaffa nya spelare.

//MiDNiGHT. - spelare ska INTE nosa i SL's papper!

[color:blue]"Cry HAVOC! And let slip the dogs of war!"</font color=blue>

 

[entomophobiac]

För min del började det med en handfull intressanta och givande scenarion. Dessa spelades med enbart 1st edition boken och inte minsta tillstymmelse till moduler, något som bidrog till en fullständig frihet. I efterhand kan jag säga att efter den korta perioden har V:tM bara blivit tråkigare och tråkigare när mer och mer givits ut och byggt på den redan överfyllda världen. I dagsläget vet jag inte ens hur mycket böcker det finns, till skillnad från tidigare då jag kunde rada upp åtminstone hälften på rak arm.

Idag måste jag tyvärr hålla med rubriken på det här inlägget, även om Vampire: The Dark Ages fortfarande är bland de bättre böcker som givits ut de senaste åren.

Bojkotta WoD !

 

[Bela]

"Vidare så verkar WoD spelarna vara de mest aggresiva rollspelare som jag träffat på. Så fort jag (som är friformsfantast) uttrycker mig negativt om de kilovis med tärningar som regelsystemet innebär, så väcks upprörda känslor. Om jag dessutom säger som det är, att jag inte alls uppskattar World of Darkness, ja då blir stämningen genast i det närmaste hotfull."

Jag har inte möt någon som blir aggresiv när någon annan kritiserar WoD. Däremot så har jag träffat en del WoD spelare som gnäller på Eons alla tärningar och Ob slag. Trots att WoD använder mer tärningar än Eon, och också har ob slag.

"Jag försökte infoga lite nya element, men fick då veta exakt hur saker och ting fungerade och att mitt förslag alltså var omöjligt eftersom klan A inte hunde alliera sig med klan B på grund av orsak C. "Och vänta nu... för att klara det där så måste malkaven ha fortitude och hur tycker du att det skulle ha gått till?" Kunde de fråga och då gav jag upp."

Min egen (begränsade) erfarenhet som SL i Vampire the Dark Age är att om någon spelare säger "Har du tänkt på att den disciplinen inte är en klan disciplin för den vampyren.". Så är det bara att säga "Ja" och spela på. Men alla kanske inte har lika tur med spelgruppen.




Bela

 

[Stolpmeister]

Precis. Om en Besserwisser sitter och säger att "De där två kan inte samarbeta för de är Brujah och Ventrue/Lasombra och Ventrue/Assamite och Tremere/Tzimisce och Tremere/Gangrel och Ravnos". Jomen, tydligen kan de det. Det är en vanlig fördom i World of Darkness att alla dessa klaner "ligger i fejd" och att de därför inte har någon möjlighet att samarbeta och det kanske t.o.m. stämmer för det mesta, men individer ur klanerna kan ha all anledning att samarbeta. Det är inte så att fejderna är GENETISKA - de är sociala, och är därför föremål för tolkning och förändring.

 

[Stolpmeister]

Själv anser jag att VtDA (grundboken) bleknar i jämnförelse med Vampire Revised, även om supplementen till VtDA håller hög klass nuförtiden (Ashen Knight, Ashen Thief... bra grejer som dessutom enkelt kan intressera spelare av fantasy-rollspel som söker en mera mörk, medeltida stämningen).

Det HAR getts ut mycket böcker till WoD, men ända sedan Vampire Revised släppts så har iallafall Vampire- och Werewolf-linjerna hållit hög klass.

Jag menar... skulle ni säga "bojkott!" om Riotminds gav ut ett välskrivet supplement till DoD varje/varannan månad?

 

[Stolpmeister]

Jag tror att ni alla...

Skulle må bra av att läsa hur WoD-utvecklarna själva tycker att deras rollspel ska se ut.

Gå in på www.white-wolf.com, "About Us", "Submissions" och "Game Writer Guidelines".

Kanske blir ni förvånade.

Kanske inte.

 

[Wille]

Jag vet inte varför men av någon anledning så är WoD spelarna (inte alla, men väldigt många), tämligen inskränkta i sin syn på rollspel. Att föreslå att något annat spel, till sxempel ett skräckspel med skräck i, skulle vara värt att prova är som förgjort. De är övertygade om att ha hittat det ultimata rollspelet och vill inte ens pröva något annat (kanske är de rädda för att inse att de har gjort av med alldeles för mycket pengar på ett spel som, jämfört med andra skräckspel, kanske inte var så bra ändå?)

Håller med. Det beror nog på att många, framförallt tjejer, har startat med Vampire. Däremot kan inte jag säga att jag håller med dig i övrigt. Iof spelar inte jag Vampire som rent skräckspel. Då hade jag kunnat spelat CoC.

Vidare så verkar WoD spelarna vara de mest aggresiva rollspelare som jag träffat på. Så fort jag (som är friformsfantast) uttrycker mig negativt om de kilovis med tärningar som regelsystemet innebär, så väcks upprörda känslor. Om jag dessutom säger som det är, att jag inte alls uppskattar World of Darkness, ja då blir stämningen genast i det närmaste hotfull.

Regelsystemet är uselt och bör bearbetas. Däremot att stämningen och "världen" skulle vara dålig.? Näää. I min mening är den överlägsen (men kanske inte som skräckspel)
Aggressiv stämning? Kanske det. Men skriv ngt negativt om Eon och deras regelfanatiker i Eonforumet så får du se på varma karameller /images/icons/wink.gif

Tro mig, jag har försökt. Först spelade jag Vampire ett stort antal gånger (så här i efterhand alldeles för många). Jag gav det chans på chans på chans, men då jag insåg att jag egentligen bara haft roligt en enda spelträff av drygt 30 (och jag spelade överlag med bra SLs och med flera spelgrupper), så började jag SLa istället för att försöka göra nå't vettigt av det. Men hur lätt är det att överraska spelare som inte bara vet betydligt mer om kampanjvärlden än mig själv, utan vet ALLT? Jag försökte infoga lite nya element, men fick då veta exakt hur saker och ting fungerade och att mitt förslag alltså var omöjligt eftersom klan A inte hunde alliera sig med klan B på grund av orsak C. "Och vänta nu... för att klara det där så måste malkaven ha fortitude och hur tycker du att det skulle ha gått till?" Kunde de fråga och då gav jag upp.

Inget snokande i SLs böcker. Absolut förbjudet..Sådans spelare är hopplöst. Vi är 2 som alternerar i min gupp med oliks spel men en av dem har spellett Vampire. Denna person sade till en spelare som klagande: Det kanske inte går i denna SLs värld!!

Men jag ville ge det hela en chans till, så jag började lajva. Men hur kul är det när alla allianser avgörs utanför lajvet på stadens gotiskaste café och den som bjuder spelledningen på mest fika får flest fördelar. Jag har undersökt saken och från säkra källor i olika städer fått reda på att så funkar lajven på ett flertal ställen i landet.

Tänker inte uttala mig. Spelar inte Lajv.

sluper *som inser vilka oerhörda mängder med verbalt pisk han riskerar, men som ändå tycker att det är värt det om en enda förtappad själ kan räddas ur white-wolf träsket"

Jag tror du kommer undan. Som du sade tidigare vill inte många WoD spelare beblanda sig med oss andra.. De är nog inte på detta forum.

För mig är det redan försent. Vet mängder med sämre spel...

Wille



Allt du inte gillar kan du göra om!

 

[sluper]

Det där med storytelling och gyllene regeln är ju något som tas upp i de flesta spelsystem. Men det är verkligen inget jag i första hand förknippar med White-Wolf. Samtliga WoD spelare jag stött på (och nu menar jag, verkligen samtliga) har haft rediga problem när de inser att jag inte kommer att använda mig av reglerna i särskilt stor utsträckning.

Men jag tror att jag svävar ut från problemets kärna här. Såhär tror jag att jag menar. Det som till sist ställer till problem är det faktum att alla kan allt om spelvärlden. Det är därför ganska svårt att lägga in saker som kräver en viss modifiering av den världsbild som presenteras i world of darkness. Visst kan jag säga att det här är MIN WoD, men det gör sällan spelarna gladare.

En till grej jag kom att tänka på nu och som egentligen inte har med just ditt inlägg att göra (men jag misstänker att du kan ge ett vettigare svar på den frågan än någon annan jag talat om saken med).
I vad ligger skräckmomentet i WoD?, åtminstone om man talar om Vtm & Vtda. När jag spelade vampire blev jag aldrig någonsin skrämd, rädd eller obehalig till mods (till skillnad från KULT och CoC som får mig att nervöst se över axeln varje gång jag går hem efter en spelträff). Och som SL är det helt kört att skrämma spelarna. Det spelar lixom ingen roll vad man slänger in, spelarna vet direkt att det tex är en mage med en viss förmåga som ligger bakom. Visst. RPna kanske blir skraja, men om spelarna inte ens höjer på ögonbrynet så är det ju inget värt. Om jag hittar på egna prylar (har hänt ett flertal gånger) så blir det som sagt muttranden och irriterade harklingar.

Min personliga teori är att WW har förstört för sig själva genom att helt demystifiera vampyrismen. Se bara på de synnerligen noggranna beskrivningarna av de olika diciplinerna. De scenarion som jag kommit i kontakt med har för det mesta lika gärna kunnat utspela sig dagtid mellan rivaliserande politiska fraktioner i någon godtycklig miljö. Visst, intriger är bra. Men spelar man ett spel som vill vara ett skräckspel förväntar i alla fall jag mig lite mer. Skräck till att börja med.

Till sist... Bylsiga poetskjortor, tänkte inte på det förut men när du säger det så är den typen av klädesplagg ganska så vanlig bland WoDare

 

[Örnie_UBBT]

>> I efterhand kan jag säga att efter den korta perioden har V:tM bara blivit tråkigare och tråkigare när mer och mer givits ut och byggt på den redan överfyllda världen.

Är det rent generellt kanske bättre med rollspel där man bara släpper grundregelboken och inga supplement?

mvh
Örnie

 

[Weatherman]

Men om spelarna kan mycket om världen och SL har bestämt sig för att förändra den tycker jag att det är viktigt att han berättar om sina förändringar INNAN man börjar spela. Kan bli ganska svårt för spelarna att sätta sig in i världen om de tror att deras karaktär av naturen ogillar den och den klanen och så förklarar SL att han har fel. Jag anser att det är viktigt att spelarna + SL är samkörda på hur världen fungerar, ANNARS kan man få griniga spelare...

/weatherman - en fin kille

 

[Stolpmeister]

Du har helt rätt, spelledaren måste informera spelare som är kunniga om världen om eventuella förändringar innan de börjar skapa rollpersoner och innan de börjar spela. SL måste också berätta hur mycket den nyskapade karaktären vet om den här världen som spelaren vet så mycket om.

Däremot finns det inga karaktärer som "av naturen" ogillar olika klaner. Han kan ha taskiga erfarenheter av dem eller så kan han ha gått på sin klans propaganda om deras fejd-motståndare, men fejderna är som jag nämner i en annan post ABSOLUT INTE GENETISKA.

Om man nu tar en "clan emnity"-flaw, så är det SLs plikt att fråga: "Jaha, varför?" precis som det är SLs plikt att fråga samma sak till någon som slagit fram "baneman" i DoD.

 

[Blasphemy]

Jag är faktiskt tvungen att bekräfta dina fördomar.. Särskilt då det gäller vid de tillfällen man har något att säga om regelsystemet... Det blir nästan lynchstämmning.. (inte David Lynch stämmning)..
Fast det finns säkert någon normal W o D spelare där ute, eller?

Only dead fish float with the stream.

 

[Blasphemy]

Håller med fullt ut...
Vampyren har ingen mysitk över sig.. Världen har ingen mystik över sig.. Allt är en plastig fasad.. Nä blaj..


Only dead fish float with the stream.

 

[Stolpmeister]

"Det där med storytelling och gyllene regeln är ju något som tas upp i de flesta spelsystem."

Rätta mig om jag har fel, men jag tror att det var WW som först införde ordet "Storytelling" i rollspelssammanhang. Jag är medveten om att Gyllene Regler och Ändra Vad Du Vill existerar i (nästan) alla rollspel, men på något sätt förknippar jag friform starkare med WoD än med exempelvis DoD.

"Det som till sist ställer till problem är det faktum att alla kan allt om spelvärlden. Det är därför ganska svårt att lägga in saker som kräver en viss modifiering av den världsbild som presenteras i world of darkness."

Tja, det är en rätt frän spelvärld och WoD-böcker är inte brännmärkta som många andra rollspel med "spelledarens bok!! läs inte!!" Då är det kanske svårt att hindra att folk läser böckerna eller att de har gjort det i andra grupper. När jag spelar (alltså till skillnad från spelleder) Vampire önskar jag ibland att jag inte kunde så mycket om spelvärlden för att få ut lite mer mystik ur det, men jag vet inte... folk kanske inte tänker så? Man är mer bekväm med den spelvärld man känner till, så slipper man bli överraskad och skrämd. Men varför skulle man spela skräckrollspel överhuvudtaget isåfall? Människor är märkliga.

"Visst kan jag säga att det här är MIN WoD, men det gör sällan spelarna gladare."

Tuff skit. Informera spelarna innan att med dig som SL kommer WoD att genomgå några förändringar och innebära en lite annan spelstil. Om de inte tycker om det så behöver de inte vara med. Det låter kanske hårt, men det är den enda lösningen jag ser för sådana trångsynta människor.

"Vill ni bli överraskade? Vill ni bli skrämda? Då känner jag, personligen, som SL, att den här världen inte duger - jag tänker ändra lite på den. Vill ni fortfarande vara med?".

En SL jag spelade med en gång i tiden gjorde grova ändringar i Ereb för att han inte tyckte sig kunna få med tillräckligt mycket episka moment. Då KUNDE ingen Ereb, så det är svårt att jämnföra, men iallafall hade vi kul.

"En till grej jag kom att tänka på nu och som egentligen inte har med just ditt inlägg att göra (men jag misstänker att du kan ge ett vettigare svar på den frågan än någon annan jag talat om saken med)."

HAH! Om du kände mig skulle du nog vara av en annan åsikt. Skämt åsido - man tackar.

"I vad ligger skräckmomentet i WoD?"

Herregud, vilken fråga. Det finns så många möjligheter. Jag har beskrivit det personliga skräck-momentet i Vampire i Werewolf-tråden här under... och skräck-momentet i Werewolf i samma tråd. Kolla på mina och Vildhands diskusioner, där står det mesta. För att fortsätta därifrån med ett par exempel på de YTTRE skräckmomentet i Vampire...

Gehenna - vampyrer av närmast gudalik kraft är påväg upp för att sluka dig. Man ger spelarna drömmar, visioner och avspeglingar av domedagen själv.

Elders (eller Äldsten, som jag brukar säga) - depraverade, omänskliga SAKER... som är vad rollpersonerna kommer att bli om de lever lika länge som dem.

Transylvanska krigsherrar med kraften att ändra formen på kött och ben med bara en beröring, manipulatörer som kan få dig att dansa som en marionettdocka med ett par ord, deras mörka bröder som framkallar levande mörker (men ändå inte riktigt levande mörker, utan någonting annat, någonting onämnbart) ur en annan dimension, sekter tillägnade störtandet av Gud och upphöjandet av vampyrer till änglar... WoD ger rikligt med substans för allt detta, och säd till nya idéer.

Intriger ger upphov till skräck, särskilt i Vampire - de föder paranoia, misstro, tvekan, och framförallt möjligheter att slänga bort sina skrupler och släppa fram det där MONSTRET du har i huvudet ännu lite till.

För övrigt tycker jag att det är aningen lättare att skrämmas i VtDA. Men bara lite.

"Till sist... Bylsiga poetskjortor, tänkte inte på det förut men när du säger det så är den typen av klädesplagg ganska så vanlig bland WoDare "

Gör de det? De skamlösa gotharna!! De borde skämmas. *stoppar in sina lackbyxor och svarta sidenskjortor längre in i garderoben*


Tillägg: Jag bifogar J. Achillis personliga syn på skräck-elementet.

"Vampire is about normal people who have been Embraced into a World of Darkness and turned into predatory monsters. It is a game of horror, of both the internal and external varieties. Each vampire is only half man -- the other half is a ravenous, bloodthirsty Beast. Vampires' worlds fall apart: Mortals they love die, things they held dear now linger out of reach, they prey upon what they once were. They have been utterly cursed. To ease the pain -- or to escape what they have become -- they pretend to be mortal. They place elaborate social rules and grand Jyhads before themselves, hoping to divert their attention from their own bestial natures. They cling desperately to the vestiges of their humanity. Their unlives are tragic, doomed attempts to stave off the unnatural forces that lurk within them all."<P ID="edit"><FONT SIZE=-1><EM>Edited by Diomedes on 2001-01-24 22:13.</EM></FONT></P>

 

[Vindhand]

Rädslan för det okända

Är i min erfarenhet en av de effektivaste i rollspel. Om spelarna är osäkra på vad som de har emot sig och vad den kan göra är det rätt lätt att skrämma folk med små medel (och då talar jag om skräck som drabbar även spelarna). Det är här WoD brister, eftersom hårdpluggande spelare är så vanligt.

Den skräck Vampire siktar på ("personal gothic horror") är en rollspelad skräck... genom att leva sig in i personen så kan man få en bild av hur det skulle kännas att hålla på att förlora sin mänsklighet... Det är inte en lika _påtaglig_ skräck som i t.ex Kult eller CoC där man behöver vara rädd för sitt liv och sin mentala hälsa rätt regelbundet...
Långsiktig abstrakt rädsla är mycket lättare att förlika sig med än akut påtaglig sådan.

Det är tråkigt att det i Vampire (eftersom man är så övermäktig) krävs riktigt episka saker för att vara så värst hotfulla. Man behöver ta i med Gehenna, Elders eller något annat maffigt och sedan se till att spelarna förstår någorlunda vad de är utsatta för... Detta är i.a.f. min erfarenhet av WoD; Ibland kommer det något som faktiskt kan hota en och då måste SL gripa in och förklara detta för att hela gruppen inte skall bli reducerade en våt fläck... fiasko.

Det jag vill ha är sådant som skrämmer spelarna utan att för den skull vara så övermäktigt att de inte har en chans att klara sig. Hur man uppnår denna kombination utan rädslan för det okända förstår jag inte.

"Vampire is about normal people who have been Embraced into a World of Darkness and turned into predatory monsters. It is a game of horror, of both the internal and external varieties. Each vampire is only half man -- the other half is a ravenous, bloodthirsty Beast. Vampires' worlds fall apart: Mortals they love die, things they held dear now linger out of reach, they prey upon what they once were. They have been utterly cursed. To ease the pain -- or to escape what they have become -- they pretend to be mortal. They place elaborate social rules and grand Jyhads before themselves, hoping to divert their attention from their own bestial natures. They cling desperately to the vestiges of their humanity. Their unlives are tragic, doomed attempts to stave off the unnatural forces that lurk within them all."

Jag skulle inte kalla detta för skräck. Det är ångest eller obehag.

 

[Darth Apoc]

Jag är en nybliven VtM spelare... Och min syn på spelet är att det är ett fruktansvärt bra spel... I våran grupp är det förmodligen jag som 'vet' mest fakta om det som står i boken men har låtit detta reflekteras i karaktären... dock klagar jag inte på min SL om han gör någe fel... (dock brukar han fråga mig om han är lite osäker, ytterst sällan) Våran SL har nyligen sett problemet med att vissa av vampyrerna i gruppen utnyttjade sina krafter i onödan... Dock började SL leka med humanity och då slutade övervåldet.
Ett annat problem var att samma personer sen började bli vapenfixerade... men det löste våran SL genom att tvinga dem att skjuta sig ut och bli beskjutna så de tappade vapnen de hann bära med sig...(jag hade flytt fältet innan) En annan sak SL gör är att ändra på världen... lägga till nya moment... (dessutom så skaffade han sig lite böcker som beskrev saker som inte ens jag visste vad som stod i...)

Och det där med att WoD spelare blir aggressiva när du kritiserar spelen är förståeligt /images/icons/smile.gif...
det är ju så bra/images/icons/smile.gif
Men jag gillar många spel...
EON,DoD,WoD,N2 ETC....
Det är Spelaren som gör spelet bra/dåligt... Tycker man inte om världen så är det inte kul att spela det spelet....
Men Vampire som skräckrollspel är kanske inte helt rätt tror jag iaf...
Detta är dock min åsikt i saken...

//Gunnar
(btw... Vi blir INTE aggressiva när folk kritiserar WoD...)

Watashi aku ryuujin desu