En sak som slagit mig mer och mer på sista tiden är nästan alla rollspel innehåller ett element att rollpersoner ska bli bättre i sina egenskaper och färdigheter.
Men VARFÖR?
Det är så självklart i en del typer av spel att det kanske inte behöver ifrågasättas men spel som eftersträvar realism så är alltid karaktärerna balanserade mot varandra oavsett ålder från början och en skicklig krigare på 43 år blir helt plötsligt mycket bättre det året för då är han en rollperson. Jag ser inte riktigt poäng i det. Sen i spel som fokuserar på berättelsen blir det väl bara ett onödigt inslag.
Eftersom speltillverkare ändå kör på detta kanske någon skulle kunna förklara varför detta är viktigt del av spelen eller om det bara överlevt av gammal hävd.
Men VARFÖR?
Det är så självklart i en del typer av spel att det kanske inte behöver ifrågasättas men spel som eftersträvar realism så är alltid karaktärerna balanserade mot varandra oavsett ålder från början och en skicklig krigare på 43 år blir helt plötsligt mycket bättre det året för då är han en rollperson. Jag ser inte riktigt poäng i det. Sen i spel som fokuserar på berättelsen blir det väl bara ett onödigt inslag.
Eftersom speltillverkare ändå kör på detta kanske någon skulle kunna förklara varför detta är viktigt del av spelen eller om det bara överlevt av gammal hävd.