Nekromanti Varför bli bättre?

[zuntona]

En sak som slagit mig mer och mer på sista tiden är nästan alla rollspel innehåller ett element att rollpersoner ska bli bättre i sina egenskaper och färdigheter.

Men VARFÖR?

Det är så självklart i en del typer av spel att det kanske inte behöver ifrågasättas men spel som eftersträvar realism så är alltid karaktärerna balanserade mot varandra oavsett ålder från början och en skicklig krigare på 43 år blir helt plötsligt mycket bättre det året för då är han en rollperson. Jag ser inte riktigt poäng i det. Sen i spel som fokuserar på berättelsen blir det väl bara ett onödigt inslag.

Eftersom speltillverkare ändå kör på detta kanske någon skulle kunna förklara varför detta är viktigt del av spelen eller om det bara överlevt av gammal hävd.

 

[rjonas]

Jag fattar inte heller. Enligt min filosofi ska rollpersonerna ha 70% chans att lyckas med sina förstahandsfärdigheter. Helst vill man ju bara att spelet är lagom svårt.

Traditionellt i spelregler höjer man antingen färdigheterna och svårighetsgraden i samma takt eller så går man raskt från modstulen klåpare till arrogant überhjälte under kampanjens gång.

Vill man göra resan från grisodlare till halvgud så visar man det lika bra med motståndet som med siffror. I alla berättelser känns det helt naturligt att besegra vättarna/jawa först och draken/dödsstjärnan sist.

Varför göra sig besväret att höja siffror? Det finns olika sorters kul och just den sortens kul man får ut av att höja spelvärden kan man leva utan. Dessutom har xp-jägarna redan lämnat hobbyn för WoW.

 

[Storuggla]

"Men VARFÖR?"

Antagligen, och detta är min teori och gissning, är det för att det är en rest av Dungeons and Dragons första försök att skilda hjältearken, där man går från bonddräng till stor hjälte som dräper drakar.

Jag vill minnas att Traveller i sin första utgåva (innan regler kom i Mercenary (bok 4) ) fanns det inga regler för att avancera snabbt i färdighetsvärden, det tog år innan man höjde en färdighet. Det man istället skulle få var kontakter och förmåner i spelvärlden av sina äventyr - välvilliga personer som mindes en väl osv. Ganska sympatiskt.


Storuggla, jag kan minnas fel dock

 

[Rising]

Ja, det är helt idiotiskt.

I ett spel som D&D; fine. Där handlar progression om så mycket annat än om bara sifferhöjning; spelarna får fler resurser och förmågor - fler valmöjligheter och fler saker att administrera under deras rundor. Det gör att spelet blir mer utmanande allteftersom man spelar. Fullständigt logiskt och berättigat.

Men att höja egenskapsvärden i ett simulerande, trovärdigt system blir alltid rent parodiskt; där rollpersonerna antingen blir helt sanslöst mycket bättre efter bara ett par dagar, eller där utvecklingen är så finkornig att man ägnar sig åt en massa administration fullständigt i onödan, eftersom förändringarna knappt märks i spel.

Men vanor är svåra att bryta, och det här är en sådan där sak som jag upptäckt att det knappt är lönt att försöka göra något åt. Det är bara att rycka på axlarna och hålla god min medan man fyller i sina pilleplutt-xp. Fastän man innerst inne vet att vad man håller på med är idiotiskt.

 

[Craygh]

5 är större än 3, och ger en påtaglig känsla av utveckling till karaktären. Jag gillar det.

 

[Spitfire]

För några år sedan hade jag inget körkort. Man kan säga att jag hade rätt dåligt färdighetsvärde i Köra bil färdigheten. Jag var så dålig att jag behövde en lärare med att assistera mig.
Nu efter några år är jag betydligt bättre och kan köra bil alldeles själv. Jag är en duktig pojke, nästan vuxen skulle man kunna säga.

Ungefär samtidigt började jag träna Aikido, något jag håller på med än idag.
Om jag tränar mot någon som jag började samtidigt med, trots att de är 10-15 år yngre än jag, så kan de tillochmed vara bättre än jag.
Om jag tränar mot någon som är i min egen ålder fast började för några månader sedan så är jag helt klart bättre än dem.

I sanning.. varför blir rollpersoner bättre under spelets gång..?

 

[krank]

Men att höja egenskapsvärden i ett simulerande, trovärdigt system blir alltid rent parodiskt; där rollpersonerna antingen blir helt sanslöst mycket bättre efter bara ett par dagar, eller där utvecklingen är så finkornig att man ägnar sig åt en massa administration fullständigt i onödan, eftersom förändringarna knappt märks i spel.

Ett annat alternativ är att ge erf sällan. Jag använder ett väldigt grovmaskigt system i min superhjältekampanj, men jag ger väldigt sällan erf, så utvecklingen sker ändå långsamt. Och systemet är ändå finmaskigt nog för att man ska slippa "pling! nu blev du bättre"- grejen.



En del brukar dilla om att det blir karaktärsutveckling. I call bullshit. Det finns andra, bättre sätt att utveckla sin rollperson. Personlighetsmässigt, till exempel.


Ett annat alternativ, om man nu vill ha möjlighet till förändring, är ju att helt enkelt få flytta pluppar, så att säga. Om man bedömer efter ett halvår i kampanjtid att ens rollperson tränat hårt och borde ha blivit bättre på nåt, så får man prioritera om. För det är vad rollpersonen gjort: Hen har prioriterat om.

 

[Markehed]

Ett annat alternativ, om man nu vill ha möjlighet till förändring, är ju att helt enkelt få flytta pluppar, så att säga. Om man bedömer efter ett halvår i kampanjtid att ens rollperson tränat hårt och borde ha blivit bättre på nåt, så får man prioritera om. För det är vad rollpersonen gjort: Hen har prioriterat om.

Jag gillar dit alternativ här. Rollpersoner behöver inte alls förbättras men det de mår bra av att förändras. Att bara flytta om pluppar känns lite väl crude (det vara väl bara ett målande exempel) men med ett system som är designat runt förändring av karaktärer kan det vara riktigt skoj. Solar System med sina nycklar är det jag kommer på i första hand.

 

[Rickard]

En del brukar dilla om att det blir karaktärsutveckling. I call bullshit. Det finns andra, bättre sätt att utveckla sin rollperson. Personlighetsmässigt, till exempel.

Kan man sätta personlighetsförändringen i ett system? Typ att det finns någon struktur över hur den kan förändras?

/Han som skulle vilja skriva ett regelsystem som är fritt från regelmekanik

 

[krank]

Jag gillar dit alternativ här. Rollpersoner behöver inte alls förbättras men det de mår bra av att förändras. Att bara flytta om pluppar känns lite väl crude (det vara väl bara ett målande exempel) men med ett system som är designat runt förändring av karaktärer kan det vara riktigt skoj. Solar System med sina nycklar är det jag kommer på i första hand.

Det var ett ganska konkret exempel. Jag tycker inte om detaljerade, styrande regelsystem.

 

[krank]

Kan man sätta personlighetsförändringen i ett system? Typ att det finns någon struktur över hur den kan förändras?

Det kan man säkert, om man vill.


//Krank, vill inte

 

[Svarte Faraonen]

En del brukar dilla om att det blir karaktärsutveckling. I call bullshit. Det finns andra, bättre sätt att utveckla sin rollperson. Personlighetsmässigt, till exempel.

Kan man sätta personlighetsförändringen i ett system? Typ att det finns någon struktur över hur den kan förändras?

/Han som skulle vilja skriva ett regelsystem som är fritt från regelmekanik

Pendragon gör det med sina karaktärsdragsregler. Spelarna uppmuntras att använda sina karaktärsdrag för att motivera rollen, och spelledaren uppmuntras att testa rollpersonernas karaktärsdrag. Båda användningsområdena påverkar hur rollpersonen utvecklas.

 

[Markehed]

Jag gillar dit alternativ här. Rollpersoner behöver inte alls förbättras men det de mår bra av att förändras. Att bara flytta om pluppar känns lite väl crude (det vara väl bara ett målande exempel) men med ett system som är designat runt förändring av karaktärer kan det vara riktigt skoj. Solar System med sina nycklar är det jag kommer på i första hand.

Det var ett ganska konkret exempel. Jag tycker inte om detaljerade, styrande regelsystem.

Personligen gillar jag fascistiska spel som säger åt en vad jag ska göra. Så länge jag inte behöver sköta reglerna som spelledare.

 

[Mogger]

Det finns lite olika poänger med det här:

Det är kul
Ja, det vet vi ju alla. Det är kul med belöningar. Att bli bättre är roligt.

Det är nödvändigt
Du kan inte döda draken om du inte lär dig Fist of Fire.

Det ger intressanta val
Men bara om du spelar Burning Wheel som via erfarenhetssystemet lockar spelaren att göra val hon annars inte skulle.

Det är realistiskt
Jag är bättre på Skate 2 idag än vad jag var igår, för jag tränade hela kvällen.
-----------

De flesta spel i min bokhylla saknar regler för det här dock. Och du har helt rätt i att de flesta som har regler för det här antingen har regler som suger eller som kan strykas helt.

 

[hakanlo]

Jag minns många spelare och tillfällen för vilka och där den stund när man får spendera sina xp/ep/whateverp är spelets stora högtid. Just det att det för många helt enkelt är ett kul knep och knåp är väl en faktor.

På lite annan nivå handlar det nog om utveckling. Man vill att karaktärer och spelande ska utvecklas, och så länge en karaktär beskrivs av siffror som representerar värden i hur bra de är, ligger det nära till hands att uveckling sker i termer av dessa siffror. Dessutom tror jag nog att men helst vill ha utveckling "framåt", mot något "bättre", "högre".

För spel som "fokuserar på berättelsen" blir då frågan hur man representerar utveckling. Räcker det med berättelsen i sig, att man där bygger kontakter, minnen, osv? Kanske skulle det vara bra med en konkretisering i form av en annotation av något slag.

För övrigt känns det som att utveckling i bemärkelsen "förändring" skulle vara intressantare, snarare än i bemärkelsen "förbättring". (Själv försökte jag komma åt detta genom ett system där man efter varje scenario fick både nackdelspoäng och fördelspoäng - ju mer avancerat scenario, desto mer av vardera; vid framgångsrikt spel en smula mer fördelspoäng, i vissa fall tvärtom. Dessa var man tvungen att spendera i något så när enlighet med berättelsens innehåll. Gick sådär.)

 

[Ram]

En del brukar dilla om att det blir karaktärsutveckling. I call bullshit. Det finns andra, bättre sätt att utveckla sin rollperson. Personlighetsmässigt, till exempel.

I see your bullshit and raise you elephantshit. Det kan absolut vara karaktärsutveckling. Bara för att vissa tycker att det finns bättre sätt att göra det så betyder det inte att det inte är det. Det är bara en av flera tillgängliga metoder.

Frågan är vilken roll det spelar för karaktärens spelare. Om denne upplever det som att det utvecklar karaktären så gör det det.

 

[Christoffer]

I Traveller har man ju också färdighetsvärden på 1, 2 och om man är gud och overkligt bäst, 3.

 

[rjonas]

Han som skulle vilja skriva ett regelsystem som är fritt från regelmekanik

I Arkham Horror, brädspelet, flyttar man ovaler på en skala som visar

Smyga <-> Snabbhet.

I det spelet kan man anpassa sin figur efter sin spelstil och önskad taktik. Kul idé men jag tyckte att det var meningslöst i spel. Det gav mig ingen extra inblick. Men det kanske fungerar för dig?

 

[Mekanurg]

En sak som slagit mig mer och mer på sista tiden är nästan alla rollspel innehåller ett element att rollpersoner ska bli bättre i sina egenskaper och färdigheter.

Men VARFÖR?

Det är så självklart i en del typer av spel att det kanske inte behöver ifrågasättas men spel som eftersträvar realism så är alltid karaktärerna balanserade mot varandra oavsett ålder från början och en skicklig krigare på 43 år blir helt plötsligt mycket bättre det året för då är han en rollperson. Jag ser inte riktigt poäng i det. Sen i spel som fokuserar på berättelsen blir det väl bara ett onödigt inslag.

Eftersom speltillverkare ändå kör på detta kanske någon skulle kunna förklara varför detta är viktigt del av spelen eller om det bara överlevt av gammal hävd.

Jag har alltid med sådana regler för enligt min erfarenhet tycker spelarna att det är roligt att kunna förbättra sina spelarroller. Ge kunden vad kunden vill ha.

 

[Mekanurg]

I Traveller har man ju också färdighetsvärden på 1, 2 och om man är gud och overkligt bäst, 3.

I min Classic Traveller-kampanj spelad (1978-82) hade kapten von Richthofen (sic!) Pilot-6. En av galaxens flygaräss. En annan spelarroll hade Pistol-5 och tävlade om guldmedaljen i imperiemästerskapen.