Såklart. Det gäller ju även en del Sinkadusomslag o.dyl. Men nog fan hade Khelataar lättklädda tjejer på sina omslag. Bruden på boxen är lättklädd, stenhård och naturligtvis aningen sexistisk. Att hon har en 80s gympa-body på sig är ju rätt talande. Så att försöka förneka det är ju bara fånigt. Men samtidigt behöver vi kanske inte heller dra så stora växlar på det. Det var en annan tid.
Ja, bara för att det finns en helt begriplig anledning betyder det ju inte att det inte var så.
En intressant följdfråga är ju hur mycket spelet skulle sålt om det hade handlat mer om omslaget, förstås.Koppling till spelet? Begränsad. Men det spelade ingen roll.
Det sålde väl slut såvitt jag förstod?
Ett sätt att få sånna förmågor skulle kunna vara att ingå pakter med andeväsen. Ungefär som i Travellers on a Red Road.
Det har du helt rätt i.
Såvitt jag förstår wrnu rätt kommer den svenska marknaden för grisodling aldrig att bli mättad
Det är väl detta som till 95% ligger bakom att vi diskuterar denna tråd.Ni får inte glömma bort tidsandan. Luis Royos omslag gjorde många saker "rätt".
- Det lockade övretonårskillar genom att vara mer erotiskt än något annat omslag för en svensk rollspelsprodukt (jag skulle inte bli förvånad om spelet sålde säkert 50% fler ex bara pga omslaget.
- Omslagen var (utöver de erotiska inslagen) tekniskt snygga och välgjorda.
- Musiktidningen OKEJ hade börjat visa topless-brudar som Samantha Fox och Sabrina, till samma målgrupp. K gav ytterligare ursäkter till att ha erotiskta motiv hemma, med ursäkten att det var ett rollspel, och inte en porrblaska.
- Erotik/porr var inte speciellt lättillgängligt för denna hormonstinna målgrupp. En tid före Internet.
- Vi är i det tidiga skedet av 90-talet, eran med tidsskrifter som Slitz och Café, där "glamourmodeller" blev det nya heta.
- Det blev sällan rabalder över nakenhet i allmänhet.
Ett genidrag från ett marknadsföringsperspektiv. Nog för att det diskuteras på ett forum nu, över 30 år (!) senare.
Koppling till spelet? Begränsad. Men det spelade ingen roll.
”För att kunna kasta den här besvärjelsen måste båda dina föräldrar ha dött en våldsam död, eller i samband med att du kastar besvärjelsen drabbas av detta öde. Du kan låta dig adopteras för att kasta besvärjelsen igen.”
”Den här eldbesvärjelsen kan bara kastas av en magiker som överlevt en tredje gradens brännskada. Att inkludera sig själv i effektarean räknas.”
Jäpp.
Snyggt! Fast går det inte att strömlinjeforma ytterligare:
Jag tänker mig att ett nytt Khelataar skulle kunna vara 1) mer lättillgängligt än Eon med sina hundratals sidor spelvärld, 2) inte bygga på BRP som Järn gör och 3) ha en mindre polerad visuell stil. Mer blod, svett och vin.
Snyggt strömlinjat!
Jo, och om man utför sin ritual i en stencirkel, på en av de extra magiska dagarna, eller i sin helgedom så blir det permanenta offret någåt mindre brutalt.
Det är det ingen som försökt göra, såvitt jag kan se. Jag antar att du syftar på FB-posten i inlägget du citerar:
snabbare än vad? Jo, men en av orsakerna till att det inte trycktes upp fler ex torde ju vara för att Lancelot konkade inom loppet av två år...?
