Ram said:
Spelar folk så här undantaget i spel där det är tradition?
Jag skulle nog säga "nja." Oftast är det ju flera olika saker som spelar in i beslutet att inte fly eller ge sig. Möjliga orsaker kan vara: viljan att vara häftig, underliga föreställningar om vad mod är, felaktig förståelse för sannolikhet, lojalitet till andra spelare, ovilja att sabotera en story, en bild av karaktären som någon med obändig vilja, önskan att vinna, etc etc.
Hos vissa spelare finns inte problemet med dödsspiral överhuvudtaget. Spelare är ju inte robotar, och människor tänker på olika sätt. Vissa ger sig aldrig, oavsett vilka karaktärer de spelar, andra ger sig inte i strider alls och tycker heller inte att den väpnade konflikten i rollspelet är rolig eller intressant.
Jag tänker mig att i den här tråden talar vi specifikt om de spelare som faktiskt har en tendens att hamna i dödsspiraler. De som aldrig hamnar där är ju inte en del av problematiken i tråden.
God45 said:
Det är ok om man känner för att spela en fegis antar jag.
Eller om man bara inte vill spela en karikatyr av en actionhjälte. Vissa rollspel, och vissa spelgrupper, föredrar att spela så nära realism som de kan komma. Mänsklig psykologi innefattar ofta flyktbeteende, och vill man ha variation och nyanser i karaktären inkluderar man lätt sådana nackdelar. Därtill är människor i regel ovilliga att döda andra människor, även i krig. Det mänskliga psyket mår inte alls bra av dödandet, och om man låter det reflekteras i spelet leder det till karaktärer som ger upp, som gråter ibland, som drabbas av panik eller fobier, som bygger upp fördomar, som vägrar avrätta fiender, etcetera.