Nekromanti Varför välja rollspel som kreativt uttryckssätt?

[Dilandau]

Apropå Kranks League of extraordinary ladies har en fundering återaktualiserats i mitt huvud. Varför just rollspel?

LoELadies är i praktiken fanfiction, på samma sätt som LoEGentlemen är det. Här finns den dock extra dimensionen att det kan ses som en spinnoff/hommage/pastisch på Gentlemen i sig.

Det är en superkul idé, inget snack om saken, och säkert skoj att spela. Men vad tjänar egentligen idén att ta sig formen av rollspel istället för säg en novell?

Jag har tänkt på detta flera gånger när jag läst spel på sistone. Varför är detta ett spel och inte något annat. Flera av Kranks tidigare spel känns till exempel - och detta menar jag som en stor komplimang - som att de skulle varit fetare som kortromaner än som rollspel. Och då är de ändå feta som rollspel.

Nu får Krank stå som exempel, men det handlar eg inte om honom. Varför är Mörk Borg ett spel och inte en poster? Ni fattar.

Jag förstår att man kan ha spel som go to-uttrycksform, men händer det inte att ni spelskapare anar att er idé skulle funka minst lika bra i något annat format?

 

[anth]

För att krank är en rollspelskonstruktör och inte en författare.
Det är lite som att försöka tänka sig hur tavlorna hade sett ut om Shakespeare hade varit målare. Eller hur musiken hade låtit om Picasso hade varit kompositör.

 

[ceruleanfive]

Det är en fråga som är väl värd att ställa sig!

Det finns ett bra avsnitt med Design Games där de pratar om just det här. "Varför är det ett spel och inte en bok eller en film?" "Varför är det ett rollspel och inte ett brädspel?" Etc.

För min del är det interaktiviteten och flexibiliteten som avgör. Vill jag att mottagare ska kunna påverka innehållet "fritt" kan rollspel vara ett bra alternativ. Vill man konsumera en färdig och specifik berättelse är böcker och filmer toppen. Vill man ha lite mer interaktivitet, men ändå inom hyfsat tighta ramar är ett datorspel utmärkt.

Jag tror dock att det som riskerar att avgöra är vad folk har för kompetenser och möjligheter. Det är hyfsat lätt att slänga ihop ett rollspel. Att filma en tv-serie eller utveckla ett datorspel kräver helt andra resurser. Det är egentligen ett ganska dåligt skäl att göra rollspel, men jag är övertygad om att det är en faktor som spelar in ibland.

En angränsande fråga som jag upplever ställs lite för sällan är: "Varför är det här ett rollspel snarare än ett scenario?" Visst kan man uppnå vissa nyanser och preferenser genom att designa sin egen regelmekanik, men ofta känns det som att det hade varit klokare att ta något färdigt och formulera sin idé som en modul istället.

Med ovan sagt, i slutändan tycker jag givetvis att man får göra som man vill. Känner man för att göra ett rollspel oavsett så är väl det i sin ordning – bara man inte förväntar sig att andra ska tycka att det är lika relevant och existensberättigat som man själv kanske känner.

 

[krank]

För att krank är en rollspelskonstruktör och inte en författare.

Ganska mycket det här, faktiskt.

Efter att ha gjort det här några år så har jag ändå byggt upp ett vad jag vill tänka mig helt OK skillset för att bygga rollspel. Jag håller på och jobbar på att bygga upp ett för att konstruera äventyr och kampanjer, även om det går trögt. Men jag har åtminstone ett slags grundförståelse för hur rollspel fungerar överlag, så när jag kommer på en idé är min första tanke alltid att göra ett rollspelsprojekt av det.

Jag har ingen aning om hur jag skulle kunna skriva Rotsystem eller något annat som en roman. Kanske kan vissa saker föras över – det iterativa arbetssättet där man spjälkar ut den övergripande strukturen först och sedan arbetar sig fraktalt ner till faktisk text anar jag skulle kunna funka rill exempel. Jag skulle säkert kunna klara av miljöbeskrivningar och en del personbeskrivningar. Men hur man bygger en text nån vill läsa? Med typ en handling? Och dialoger? Dialoger är ju supersvårt. Jag klarar knappt av det här med handling och dialoger när jag skriver korta stämningstexter och spelexempel, liksom. Tanken på att skriva en hel bok skrämmer mig.

EDIT: Men ja, det är klart jag tänker på det här. Klart jag ibland tänkt att More than Human skulle funka mycket bättre som serietidning till exempel. Null State som agent-tvserie.

Och ja, League of Extraordinary Ladies (eller vad nu det riktiga namnet blir om det ens blir något) är kanske det jag kommit på som funkar sämst som rollspel. Men jag kommer inte att kunna göra det som den serietidning det borde vara, eller ens kortroman eller serie noveller. Serier kostar skitmycket att producera om man inte kan rita själv (och jag kan inte rita själv), och jag kan som konstaterat ovan inte skriva handling och dialog bra nog för att skriva noveller eller romaner. LoeL borde vara något annat,men jag är en snickare med hammare i handen och då får det helt enkelt vara så att LoeL blir en spik, om ingen annan känner för att ta min grundidé och skriva verklighet av den i ett annat medium.

Skulle jag kunna öva upp mig inom ett nytt medium? Ja, det är väl klart. Men då tar den processen en massa tid också. Tid jag skulle kunna använda till att t.ex. skriva rollspel, och därmed befria mig från de idéer som anfaller mig.

 

[Svarte Faraonen]

Eftersom jag inte är intresserad av att fatta beslut om vad som kommer att hända. Jag tycker det är roligt att hitta på miljöer, personer, och så vidare, men att faktiskt leverera en handling tycker jag inte är så intressant, så då är det perfekt för mig att arbeta i ett medium där detta tillförs av andra.

 

[Mogger]

Varför just rollspel?

Varför inte?

Jag förstår inte frågan. På vilket sätt skulle spel bli bättre som novell? Noveller går ju inte att spela?

 

[Leon]

På vilket sätt skulle spel bli bättre som novell? Noveller går ju inte att spela?

Det skulle ju vara om man vill bestämma händelserna i förväg, i så fall

 

[Rymdhamster]

En jäkligt fin grej med rollspel är att det är en hobby där du kan uttrycka i princip vad det än är som du är bra på.

Är du fenomenal på att rita? Rita massa kartor, karaktärsporträtt och bilder på SLP:er och äventyrsplatser.

Är du en fena på att göra kartor? Gör kartor till alla dina scenarion!

Är du en fantastisk författare? Skriv stämningstexter och elaborata handouts!

Är du en riktigt bra layoutare? Gör sjukt snygga handouts =)

 

[entomophobiac]

En sak många saknar respekt inför är att alla former av hantverk är helt olika färdigheter. Inte bara rollspel vs romaner, utan även inom rollspel. Jämför att skriva regelsystem med att skriva spelledartips. Äventyr eller kampanjer. Realism eller rymdopera. Inte nog med det, utan olika genrer, olika stilar--allt kräver helt nya färdigheter hos dig som konstruktör.

Det är likadant oavsett vad du gör. Skräckfilm eller komedi. Tredjepersonsaction eller förstapersonspangpang. Narrativ design eller spelsystem. Hårdrockslåt eller dark ambient.

Så en sak som även har stor relevans här är att just den sorts rollspel krank gör--undersökande Christieinspirerat--även är det han råkar vara bra på och vill göra. De olika nyanserna som utforskas kommer ovanpå det.

Personligen tycker jag det märks när någon som är bra på X försöker göra Y. Som när Bungie efter säkert 10 år av Halo försökte göra games as a service med Destiny. Eller det (enligt mig urusla) Cthulhu Wars-brädspelet, av Call of Cthulhu-legenden Sandy Petersen.

Att lära sig skriva en roman, eller ens att skriva en kampanj när du är van att skriva grundböcker, det innebär att öva upp helt nya färdigheter. Och det är inte alltid vare sig roligt eller eftersträvansvärt. Snarare är det något som vi alla borde ha mer respekt för!

 

[entomophobiac]

Mitt egna svar på frågan om varför jag skriver rollspelsgrejer, som tar kolossalt med tid och som egentligen bara manifesterar sig i pdf:er ingen läser, är att jag tycker det är roligt! Och det utvecklar mig som konstruktör. Kanske vill jag göra produkter av det någon dag, men just nu har egentligen skapandet i sig ett självändamål.

 

[Vimes]

Jag instämmer i din utgångspunkt. Allt som oftast när jag läser om coola rollspelskoncept tänker jag att "det är synd att det bara blir ett rollspel av det här". Rotsystems värld känner jag har alla möjligheter i världen att vara en finfin bokserie till exempel. Men å andra sidan tror jag svaret är så enkelt som anth skriver ovan. Det blir rollspel av idéerna för att skaparna är rollspelskreatörer, helt enkelt.

 

[Rymdhamster]

Jag instämmer i din utgångspunkt. Allt som oftast när jag läser om coola rollspelskoncept tänker jag att "det är synd att det bara blir ett rollspel av det här". Rotsystems värld känner jag har alla möjligheter i världen att vara en finfin bokserie till exempel. Men å andra sidan tror jag svaret är så enkelt som anth skriver ovan. Det blir rollspel av idéerna för att skaparna är rollspelskreatörer, helt enkelt.

Sen finns det ju inget som hindrar, om man har en författare på lut, att man närmar sig sagda rollspelskonstruktör med ett förslag =)

Både Warhammer och Dungeons and Dragons har ju många, många, (många...) romaner och noveller kopplade till sig.

 

[Zire]

Deltagande skulle jag säga.

Våran feta Järn-kampanj var så sjuk bra, en otrolig berättelse! Den skulle kunna bli en roman! ...tänkte jag för ett år sedan när vi spelade ut den. Den var mer underhållande för oss än GoT!

När jag läser igenom krönikorna ett år senare så inser jag att den för någon annan inte är särskilt bra. Lite konstiga vändningar, karaktärer som etablerades och råkade dö, o.s.v. Den är ju fortfarande fantastisk i mitt huvud (och de andras deltagande hoppas jag), men det var någonting med själva spelandet som gjorde det, inte berättelsen i sig. Jag tror att det är för att vi skapade upplevelsen tillsammans.

 

[krank]

Ja, jag skulle gärna se en Rotsystem-bokserie.

Men... Jag har sett hur det kan gå när rollspelsmakare försöker skriva roman. Det blir i de flesta fall om inte dåligt, så åtminstone sämre romaner än de skriver rollspel. Just för att, som vi väl är några som nämnt nu, det är helt olika skill sets =)

Men om någon som är en bättre och mer van romanförfattare än mig vill skriva i mina världar — kör! =)

 

[God45]

Jag är både en författare (Köp mina böcker! Köp dem!!! https://www.drivethrufiction.com/product/274777/Morkerblandad?term=Mörkerblän ) och en speldesigner. Vissa saker fungerar bäst som rollspel och vissa som böcker. Om det intressantaste är frågor som kan svaras på på olika sätt är nästan alltid rollspel bättre som medium. Är problem lösande det intressanta är rollspel nästan alltid bättre som medium. Är djupa karaktärer eller filosofiska poänger det viktiga är nästan alltid böcker bättre.

Exempel. The Martian är den värsta boken som någonsin skrivits för den handlar bara om att göra val och lösa problem. Det är inte intressant att se någon annan göra sina läxor och inte heller att se dem försöka överleva på Mars. Valen hade kunnat vara intressanta ifall inte karaktärerna var papperstunna och deras beslutsprocess är tråkig.

The Martian hade varit grymt som rollspel! Planera hur man ska prioritera för att överleva, fatta svåra beslut och sedan genomföra dem? Fantastiskt material för rollspel!

Exempel 2, den Svarta Madonnan kampanjen har fantastiska budskap, metaforer och en jättebra handling! Hade varit en magiskt bra bok eller tv-serie. Är skit som rollspel eftersom spelarna får få problem att faktiskt lösa och har få val.

 

[Cybot]

Exempel. The Martian är den värsta boken som någonsin skrivits för den handlar bara om att göra val och lösa problem. Det är inte intressant att se någon annan göra sina läxor och inte heller att se dem försöka överleva på Mars. Valen hade kunnat vara intressanta ifall inte karaktärerna var papperstunna och deras beslutsprocess är tråkig.

...tyckte faktiskt om The Martian men tror inte att den hade fungerat som rollspel för att den hade krävt för mycket av spelarna. Det är för hård sci fi.

 

[entomophobiac]

Det är för hård sci fi.

Jag måste av princip tycka illa om det här påståendet. Är det något som saknas i rollspel så är det hård scifi!

 

[Cybot]

Jag måste av princip tycka illa om det här påståendet. Är det något som saknas i rollspel så är det hård scifi!

Grejen är dock att hård sci fi kräver informerade spelare. Man måste vara medveten om alla möjligheter. Så hård sci fi survival är en genre som jag tror är för jobbig om man inte råkar spela ett par sessioner med några snubbar från NASAs Martian Mission eller nått,.

 

[God45]

...tyckte faktiskt om The Martian men tror inte att den hade fungerat som rollspel för att den hade krävt för mycket av spelarna. Det är för hård sci fi.

Mitt hat för The Martian är svart och hårt som gammalt öronvax. Att jag en gång var i ett socialt sammanhang där man skulle ta med en text som betydde mycket för en och ett monster läste ur skiten i 20 minuter har inte gjort det bättre.

Jag tror det funkar som rollspel om man tar ner valen på en ”Ett par i taget” nivå så att spelarna lär sig under kampanjen. Spelledaren måste kunna saker men spelarna kan bara dyka upp och vara noggrana med att lyssna och anteckna.

 

[pappa]

Varför är Mörk Borg ett spel och inte en poster?

För att vi tror helt enkelt att det kommer att bli det bästa svenska (och engelska) dark osr-spelet någonsin. Det är just spelet vi vill åt, inte bara ytan. Men det är en intressant frågeställning. Och det ingår också en poster i spelet om du backar kickstartern