Nekromanti Veckans hjälte: Dilba

[krank]

Att du inte får byta namn är antagligen för att det regelverk som finns tar hänsyn till att förnamn skall vara just förnamn och inte efternamn, sen att det är gammal lag och förordning, ja då är det tyvärr så och man kan inte annat göra än att de facto acceptera det. Välj dina strider som det heter men jag håller med om att det är lite unket och småpåveri att hålla på med namnstyrning i absurdum, lite smakdomare åt andra och det gillar jag inte så mycket.

Jag väljer i allra högsta grad mina strider. Däremot är det ett roligt exempel på ett regelverk som överhuvudtaget inte behövs.

Anledningen till att jag anser att lagboken så som den ser ut nu behöver byggas om från grunden, är för att den i såpass stor del består av specialregler, trams och prejudikat. En acceptabel lagbok ska vara tillräckligt lättläst och tydlig för att vem som helst ska kunna sätta sig in i den och få en god överskådlig överblick. Det går inte idag - ändå ska vi följa den. Det var t.ex inte förrän nyligen jag fick reda på att kollagekonst i praktiken är illegal om man inte inhämtar tillstånd från varje upphovsrättsägare till varje bild, oavsett det egna verkets verkhöjd eller del av bilden man använder.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.

Det här är den enda raden jag ser som säger något om samhällets normer. Resten handlar om sådant även jag skriver under på - individens okränkbarhet, demokratiska värderingar, etc. Jag tycker hemskt bra om demokrati. Jag anser däremot att kapitalistism kombinerat med parlamentarism inte egentligen kan kallas demokrati. Meningen som följer den ovan anger dessutom vilka värderingar den förvirrade själ som skrivit dokumentet tydligen anser att vårt samhälle vilar på (byt till "borde vila på" så skriver jag under).

Skämt åsido så har vi ett ifrågasättande idag som är ibland bortom sunt förnuft tycker jag. Att vara kritiskt granskande är absolut utmärkt, men att ifrågasätta bara för att, det blir rackarns tröttsamt efter ett tag.

"Sunt förnuft" ger jag inte mycket för. Det "sunda förnuftet" är bara summan av våra fördomar, var det någon som skrev. Däremot behöver vi lära oss att inte kritisera utan att inhämta argument för vår sak. Allmänt gnäll ger jag inte mycket för. Har man inga argument har man inte i en diskussion att göra överhuvudtaget. Om man däremot faktiskt kan argumentera för sin sak skiter jag egentligen i vad man tycker. Så länge man visar att man satt sig in i och funderat kring sin åsikt, liksom...

Naturligtvis finns det rötägg inom alla yrkesgrupper, det vore nonchalant att säga något annat.

Rötägg är däremot större problem ju mer makt de har - och polisen har som bekant våldsmonopolet, vilket inte är särdeles lite makt.

lika för alla.

Jag har inga tvivel alls om att du är en snäll, rättvis och trevlig polis. Däremot varierar graden av sådant med geografi, sociala cirklar, etc etc. Jag ifrågasätter som sagt inte existensen av rättrådiga och vettiga poliser - jag har rentav träffat en eller annan. Sedan har vi å andra sidan dels de som verkligen är rötägg, och sedan såna som tycker att det känns befogat att gå på piratkopierare istället för att utreda riktiga brott...

Oavsett så kan vi väl vara överens om att drogerna skapar problem.

Ett oreflekterat drogbruk skapar garanterat problem. Däremot har ju t.ex vissa hallucigena droger använts i allehanda religiösa sammanhang utan att just detta bruk lett till vidare ökning av våldsbrott.

Sedan tror jag att det är ett misstag att klumpa ihop alla droger. Att placera LSD och hasch i samma fack som kokain och crack (eller alkohol) är för mig obegripligt - "droger" är inte en enhetlig grupp, och då olika droger har vitt skiljda användningsområden och effekter har de också vitt skiljda effekter på olika typer av brottslighet.

Men det tror jag egentligen att du har koll på...

Så har jag inte uppfattat dig, men nu när du säger det så ber jag naturligtvis om ursäkt för min feltolkning.

Ah - jo, jag nämnde det i ett svar nånstans i tråden. Fast jag glömmer hela tiden att alla inte kör med platt trådvisning, så du kan mycket väl ha missat det... Nåja, no harm done.

Som anarkist och pacifist tror jag inte att man kan uppnå ett fungerande samhälle med hjälp av våldsmedel (våld föder våld). "The means are the end", som någon skrev. Det jag vill se är med andra ord en gradvis förändring av människans kultur, bort från vissa saker och mot andra. Och jag tror att vi redan rör oss i rätt riktning. I slutänden tror jag mest att det finns två möjligheter: Antingen når vi det jag ser som idealsamhället, eller så tar vi kål på varandra. Jag tror på det första, och arbetar så gott jag kan för att uppnå det.

 

[Brixton]

Hjälte? Att säga sånt där till flygplatskontrollanter är ungefär lika konstruktivt som att skämta med svenska poliser om Malexander eller psyksjuka.. men det finns ju såna som tycker det är kul också.

 

[walium]

Professionalism

Många yrkesgrupper inom den offentliga sektorn utför besvärliga och oftast ganska otacksamma arbetsuppgifter. De vill bara utföra sitt arbete och har inte alltid något eget ansvar för eller inflytande över alla konstiga direktiv ovanifrån.

Samtidigt så är de små kuggar i en stor maskin och kommer ofta att få utgöra ansiktet utåt för många organisationer och myndigheter. Jag kommer i min roll som lärare möta missnöjda och gnälliga elever oavsett hur bra som jag undervisar och oavsett hur många andra elever som älskar mig. Samma öde drabbar även polis, tulltjänstemän, socialsekreterare, flygplatspersonal och så vidare. Och även byråkrater gör allt som oftast fel vilket kan få riktigt allvarliga konsekvenser i värsta fall.

Men hur ska man då bemöta dessa motgångar?

Det är här som jag tycker att yrkesprofessionalismen kommer in. Man ska inte bemöta gnäll, tjafs, klagomål etc med eget gnällande och tjafsande eller inställningen att "jag är polis/lärare/socialsekreterare och har därför alltid rätt". Jag vill påstå att det är tämligen enkelt att klargöra huruvida klagomålet är seriöst och välgrundat eller bara rent trams. Oavsett så ska man bemöta det på ett korrekt, påläst och distanserat sätt, reda ut missförstånd och förklara sin egen ståndpunkt, inom rimliga gränser naturligtvis. Du kommer ju ändå att möta dessa människor i din yrkesroll och inte som privatperson. Varför inte satsa på att själv framstå som den vuxna parten istället för att ge fler skäl till att klaga eller ösa vatten över någons kvarn? Det finns lagar, riktlinjer och regler som styr över offentliga tjänstemäns yrkesutövning att hänvisa till.

Oavsett Dilbas avsikt med att provocera så kommer det sannolikt bara att drabba henne själv, förutsatt att flygplatspersonalen uppfört sig korrekt.

 

[cogitare]

Samhället, poliser och annat.

Återigen med dessa historiska jämförelser...

Jag skulle säga att Ryssland, Kuba och Kina är i allra högsta grad aktuella jämförelser. Eller?

Jag är emot regler jag inte haft något att säga till om.

Då tror jag du kommer få det tufft här i livet För det är ganska få tillfällen man får att vara med och diktera eller påverka de regler som gäller för en själv. Inte när du spelar fotboll i ett knattelag eller vilka anställningsvillkor du har på arbetsplatsen du jobbar på eller exakt vilka lagar och förordningar som finns i samhället. Om alla skulle göra sina egna lagar och regler skulle det nog bli ganska ohållbart i längden!

I dagsläget? Att poliser påtvingas att inte få jobba särdeles länge utan tvingas ut i verkligheten emellanåt så att de inte vänjer sig vid sitt legala våldsmonopol. Exempelvis. Tillsättning av poliser via demokratiska val.

Jag kan tycka att poliser som jobbar mot/med väldigt starkt brottsliga element (t.ex. piket-styrkan i Malmö) borde ha någon form av maxgräns på antalet år man får jobba där innan man måste göra något annat inom polisen. Annars är risken för avtrubbning väldigt stor. Att välja poliser tror jag är dåligt men kanske framför allt alltför komplext och krångligt.

Jag vet ärligt talat inte. Jag är dock inte så mycket för det där med att man skulle vara tvungen att veta hur ett problem ska lösas för att få påpeka att det finns ett problem.

Fast man bör ha ganska välgrundande tankar och åsiker om det man klagar om och någon form av tanke på hur det kan/bör fixas eller bättras på för annars uppfattas man lätt mest som gnällig...

C.

 

[cogitare]

Instämmer i Marcos *applåder*.

Du sade/skrev mycket som jag gärna velat förmedla men inte riktigt fått till att formulera.

Tack!

C.

 

[cogitare]

Skolan

Jag anser att största problemet är att barn tillåts valfrihet i för stor grad för tidigt - den typen av beslut skall fattas av föräldrarna då det är deras ansvar att ta hand om barnen till syvende och sist.

Detta är helt rätt. Jag upplever som småbarnsförälder och när jag har jobbat extra i skolor för några år sedan att barn nu för tiden har alldeles för mycket att säga till om. I just lärares fall så bakbinder det dem oerhört. Mer om detta nedan gällande lärare och deras möjlighet att tillrättavisa elever.

Dessutom råder någon form av uppfattning att man inte skall lita på uppfostran och disciplin och ansvar. Jag förespråkar absolut inte aga eller liknande, men föräldrar, och andra som ofta interagerar med ungdomar - som lärare, borde få stödet och verktygen att tillrättavisa och sätta gränser.

Här har skolan ett extremt problem som jag ser det. Jag har två föräldrar som varit lärare i 30-35 år så jag har god insikt i skolan och hur den har förändrats. Eller i varje fall hur elever och deras inställning har förändrats. Borta är all form av respekt för vuxna eller lärare. Barn lär sig snabbt att lärare inte kan göra annat än att "säga till på skarpen" men de kan fortsätta leva rövare och förstöra hela lektioner och tom. hota lärare eller ta till våld mot dem mer eller mindre obestraffat.

Skulle en lärare handgripligen avlägnsna (och nu menar jag inte slå ner e.dyl. utan ta tag i armen och föra ut från klassrummet) så kan han kallt räkna med en jävligt ilsken förälder på tråden som minst och en polisanmälan som mest. Inte en kul situation.

C.

 

[cogitare]

Mer skola

Problemet innebär ju att det riskerar att leda till ett ytterligare förstärkt klassamhälle, en återgång till den gamla skolan där "arbetarklass" fick lära sig det man behövde veta för att sköta sitt arbete och vara en god patriot, medan överklassens barn fick lära sig de teoretiska kunskaper som krävs för att komma in på högre poster och aktivt delta i styrandet av landet (antingen som politiker, tjänsteman eller direktör).

Skit i snacket om klassamhälle. Det viktiga är ju att folk utbildar sig till det de är bra på och att elever känner att de vet vilka val de har. Väljer man då att gå en mer teoretiskt utbildning framför en utbildning som är yrkesinriktad så har det väl att göra med preferenser och inte något klassamhälle? I Sverige är det ju faktiskt så att praktiskt taget vem som helst, fattig eller rik, kan läsa på universitet/högskola.

Alla behövs både akademikerna och fabriksarbetarna! Och de som finns mittemellan.

C.

 

[krank]

Re: Skolan

Borta är all form av respekt för vuxna eller lärare.

Man ska inte respektera folk pga bara deras ålder eller yrke. Ska läraren ha respekt så får läraren helt enkelt förtjäna den respekten. Precis som alla andra.

Därmed inte sagt att man inte borde ha en grundläggande respekt för alla människor - men den ska inte ha något att göra med vare sig ålder eller yrkesroll.

 

[krank]

Re: Mer skola

Skit i snacket om klassamhälle.

Nej, det tänker jag inte göra. Så länge det finns skillnader i makt beroende på ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital kommer jag att fortsätta med "snacket" om klassamhället.

Det viktiga är ju att folk utbildar sig till det de är bra på och att elever känner att de vet vilka val de har. Väljer man då att gå en mer teoretiskt utbildning framför en utbildning som är yrkesinriktad så har det väl att göra med preferenser och inte något klassamhälle? I Sverige är det ju faktiskt så att praktiskt taget vem som helst, fattig eller rik, kan läsa på universitet/högskola.

Människor skapas av sin kontext. Med andra ord, den som växer upp i ett arbetarklasshem kommer att formas av sin omgivning till en viss sorts kultur, en viss sorts människa. "Preferenser" formas av samhället. Det är hemskt poppis bland vissa människor att överhuvudtaget inte låtsas om att folk formas av sin uppväxt. Man antar bara att folk från ingenstans fått vissa preferenser och åsikter - vartifrån människor får dessa åsikter betraktas som irrelevant. Jag håller absolut inte med.

I Sverige, liksom i de flesta länder, föds människor i allra högsta grad olika. Alla har inte samma förutsättningar, vilket också, såklart, påverkar hur stor chans olika människor har att kunna söka till högskola etc.

Växer man upp i ett socialt sammanhang som föraktar kunskap eller lärande eller läsande, så kommer man med ganska stor risk själv att anamma liknande ideal.

 

[krank]

Re: Samhället, poliser och annat.

Jag skulle säga att Ryssland, Kuba och Kina är i allra högsta grad aktuella jämförelser. Eller?

Absolut. Vad vill du ha sagt med jämförelsen? Att det finns ställen där det är sämre? Det har jag aldrig sagt emot. Vi rör oss i rätt riktning. Men oavsett om det är fågelbajs eller en stor hög elefantexkrement så är det fortfarande inte särdeles gott att äta. Om du pissar lite i ett glas och mycket i det andra, och tvingar mig att välja vilket jag ska dricka ur, så visst - jag väljer det med lite piss. Däremot menar jag att idealet är ett glas ingen pissat i, och att vi inte ska nöja oss med som det är just nu, eftersom det vi har just nu likförbaskat är ett nedpissat glas.

För det är ganska få tillfällen man får att vara med och diktera eller påverka de regler som gäller för en själv.

Jodå, jag vet. Och det är fördjävligt.

Om alla skulle göra sina egna lagar och regler skulle det nog bli ganska ohållbart i längden!

Nu missar du poängen - när sade jag att var och en skulle göra sina egna regler? Vad jag är ute efter är regelverk jag själv kan ta ställning till och ha en realistisk möjlighet att påverka, och som dessutom är såpass överskådligt att jag faktiskt kan ha en chans att veta huruvida något jag gör bryter mot reglerna eller inte - något som verkligen inte är fallet med dagens lagbok.

Vad gäller anställningsvilkor etc - självklart kommer jag att engagera mig i facket, och självklart kommer jag att försöka säga emot om jag ser något på min arbetsplats som är kasst. Tyvärr håller vi ju på att skapa ett samhälle där man fåre välja mellan jobb eller total misärfattigdom, vilket gör att man inte alltid kommer att våga säga till om missförhållanden etc.

Jag tar ställning till mina anställningsvillkor när jag väljer att skriva på anställningskontraktet, förresten.

Fast man bör ha ganska välgrundande tankar och åsiker om det man klagar om och någon form av tanke på hur det kan/bör fixas eller bättras på för annars uppfattas man lätt mest som gnällig...

Så om man inte håller med dig, så är ens tankar dåliga?

Och nej, jag anser itne att man behöver ha någon färdig lösning för att kunna kritisera. Kritik behövs - mot allt. Allting behöver granskas, allting behöver kritiseras. Alltid.

 

[cogitare]

Re: Samhället, poliser och annat.

Så om man inte håller med dig, så är ens tankar dåliga?

Du har uppfattat helt rätt Fast så klart inte. Jag är van vid att folk inte håller med mig. Men de bör ha välgrundade argument för varför de tycker och tänker något. Särskilt om det är kritik man kommer med. Annars, som sagt, så uppfattas det lätt som gnäll.

Och nej, jag anser itne att man behöver ha någon färdig lösning för att kunna kritisera. Kritik behövs - mot allt. Allting behöver granskas, allting behöver kritiseras. Alltid.

Kritik utan eget ställningstagande eller förslag på lösning är i mina ögon gnäll. Om man sedan lindar in det i stora ord eller politiska ord så är det avancerat gnällande.

Lite hårddraget kanske men mina tankar ligger definitivt i linje med detta.

C.

 

[krank]

Re: Samhället, poliser och annat.

Kritik utan eget ställningstagande

Om man har argument för sin kritik (dvs inte "jag tycker poliser är dumma" utan "jag tycker att poliser är dumma för att", för att dra ett extremt exempel), så har man väl tagit ställning?

Vad gäller lösning så är jag övertygad om att om tillräckligt många människor ser problemet i något, så kommer någon av dem förr eller senare att komma på en lösning. Om däremot allihop går omkring och tror att allt är bra och OK (iaf fram tills dess att de själva drabbas), då skapas ina lösningar.

Sålunda är min lösning inte så mycket en direkt som en indirekt lösning; men å andra sidan anser jag inte att det finns något som är såpass perfekt att det inte går att kritisera.

I mina ögon blir det "gnälL" först när man inte har några argument.

 

[cogitare]

Re: Skolan

Därmed inte sagt att man inte borde ha en grundläggande respekt för alla människor - men den ska inte ha något att göra med vare sig ålder eller yrkesroll.

Om man nu skall ha respekt för alla människor så innefattar ju detta poliser, lärare och alla andra.

Och jag tycker nog att man bör visa lite extra respekt för de som är lite äldre. Inte urskiljningslöst så klart, även äldre personer har dåliga dagar eller är idioter. Men som någon lite grundläggande måttstock tycker jag inte det är direkt förkastligt.

Observera att jag INTE rör mig i absoluter här. Dvs. man skall inte dyrka folk pga. av ålder eller yrke eller av annat skäl. Men vissa yrken för med sig viss respekt (t.ex. polis i min värld), men även vissa personer i kraft av sin personlighet eller kompetens för med sig respekt.

C.

 

[cogitare]

Re: Mer skola

Växer man upp i ett socialt sammanhang som föraktar kunskap eller lärande eller läsande, så kommer man med ganska stor risk själv att anamma liknande ideal.

Den viktiga frasen här är "ganska stor risk". För säger du att det definitivt är så att någon som är uppfödd i en "arbetarfamilj" kommer välja ett "arbetaryrke" eller någon född i en "adademikerfamilj" kommer välja ett akademiskt yrke så är du helt fel på det är jag rädd.

Det finns, säkerligen, lika många exempel på folk som gått emot sin uppfostran i val av yrke som det finns exempel på de som följer i sina föräldrars (eller i sin uppfostrans) fotspår.

C.

 

[krank]

Re: Skolan

Om man nu skall ha respekt för alla människor så innefattar ju detta poliser, lärare och alla andra.

Ja, självklart. Det jag har problem med är folk som inbillar sig att de pga sin yrkesroll automatiskt ska ha viss respekt - att man ska lite på dem mer än på andra, etc.

Men vissa yrken för med sig viss respekt (t.ex. polis i min värld), men även vissa personer i kraft av sin personlighet eller kompetens för med sig respekt.

Yrken - nej, inte i min värld. En polis är bara en vanlig människa i uniform, och bör som sådan respekteras - men att vederbörande ska ha rätt att åtnjuta mer respekt än någon annan? Nej, då är vi i lita-på-auktoriteter-fällan, och dit vill jag definitivt inte.

Personlighet och kompetens - som sagt, vissa människor förtjänar mer respekt. För att t.ex ett klassrum ska fungera behöver eleverna respektera lärarens kompetens - med andra ord inte "yrkesrollen lärare" utan "individens bevisade kompetens".

 

[krank]

Re: Mer skola

Den viktiga frasen här är "ganska stor risk". För säger du att det definitivt är så att någon som är uppfödd i en "arbetarfamilj" kommer välja ett "arbetaryrke" eller någon född i en "adademikerfamilj" kommer välja ett akademiskt yrke så är du helt fel på det är jag rädd.

Det var därför jag skrev "ganska stor risk". Tack vara det kulturutbyte som sker i och med att vi idag inte segregerar över- och underklasser lika mycket som förut, och i och med att alla elever garanteras viss likartad grundutbildning, så skapas förutsättningarna för ansdra influenser än de från den egna klassen.

Det finns, säkerligen, lika många exempel på folk som gått emot sin uppfostran i val av yrke som det finns exempel på de som följer i sina föräldrars (eller i sin uppfostrans) fotspår.

Inte lika många. Fler, säkerligen, än det var för 30, 50 eller 70 år sedan - men fortfarande såpass få att det ändå är något påtagligt häftigt när någon gör en "klassresa". Statistiskt sett kan man se att de flesta som läser på högskola t.ex har akademikerbakgrund och att de flesta som anammar mera praktiska yrken kommer ur arbetarfamiljer.

 

[Joakim_UBBT]

Re: Skolan

Ja, självklart. Det jag har problem med är folk som inbillar sig att de pga sin yrkesroll automatiskt ska ha viss respekt - att man ska lite på dem mer än på andra, etc.

Men om det i yrkesrollen ingår ett högre mått av trovärdighet?

Du måste förstå, hur svårt det än kan kännas att polisen oftast har en högre trovärdighet i våra domstolar. Varför, jo för de har ingen vinning av att 'sätta dit' någon. Den person som försöker undkomma straff har däremot allt att vinna på att inte säga som det är, ljuga, mörka, hitta på osv.

Jag LOVAR dig att den snabbast i världen tömmer din lägenhet är en brandman i full mundering. Om det knackar på och han säger
Ut för fan !!!
Då är du ute innan du ens hunnit säga 'kritisk granskning'

Varför skulle du sätta större tilltro till honom än någon annan som säger åt dig att lämna din lägenhet? Jo för det ingår i hans yrkesroll att ha en hög trovärdighet när det gäller att precisera faror.

Jag skulle på en olycksplats ex. ALDRIG göra något som brandförmannen inte godkänt, just för att jag vill inte se ut som en lammkotlett innan jag ska åka hem för dagen.

En läkare som säger att du ska göra på ett visst sätt har en förbannat mycket högre trovärdighet än vad någon på ett 0770-nummer a' la Tarotkort har angående min hälsa.

Om vi tar trovärdighet från 'misstänkta' då.
En nersprayad busskur, två misstänkta.
1) En kille i baggyjeans, huvtröja, taggad på halsen, ryggsäck 15-20 år
2) En kille i kostym, portfölj, tunnhårig, kasse från systembolaget, 59-65 år.

En av männen på platsen har gjort det, vem skulle du visistera först ? [Jag har facit]

Gilla läget Krank, vissa situationer och vissa yrken HAR högre trovärdighet, det går inte att få fram någon universial rättvisa om alla lika värde.

 

[krank]

Re: Skolan

Men om det i yrkesrollen ingår ett högre mått av trovärdighet?

Det har jag inte stött på hittills...

Du måste förstå, hur svårt det än kan kännas att polisen oftast har en högre trovärdighet i våra domstolar. Varför, jo för de har ingen vinning av att 'sätta dit' någon. Den person som försöker undkomma straff har däremot allt att vinna på att inte säga som det är, ljuga, mörka, hitta på osv.

Det där låter som en oerhört idealiserad bild av poliskåren. Poliser är också människor - och människor gör fel. Vad mera är, så tenderar människor att forma grupper, som om man inte är riktigt jädra försiktig kommer att utvecklas till "negativa gemenskaper", dvs sådana där man håller varandra bakom ryggen för att skydda gruppen och för att skydda gruppens medlemmar.

Poliser har en högre trovärdighet eftersom folk gått på fiktionen att poliser med automatik skulle bli bättre människor. Jag har tillräckligt många kamrater med oförtjänta blåmärken och liknande för att tycka mig ha ganska god grund för att påstå att den fikytionen helt enkelt är just det - inte sann.


Jag litar på en brandmans kompetens.
Jag litar på en läkares kompetens, någorlunda (om något verkar skevt - och vi har en del lurendrejare i landet - så kan jag alltid testa en annan läkare för en "second opinion").
Jag litar också på polisers kompetens.

Vad jag inte litar på är deras opartiskhet.

Gilla läget Krank, vissa situationer och vissa yrken HAR högre trovärdighet, det går inte att få fram någon universial rättvisa om alla lika värde.

Har och har... Det är bara en fråga om vad man ger. Brandmän och läkare har inte våldsmonopol, deras uppgift är inte att stänga ner allt som skapar obalans eller obehag för "samhället" (i förlängningen överklassen). Visst, det finns massor av ställen där t.ex mina och överklassens intressen går ihop - jag vill inte heller se våltäkter, misshandlar, grova stölder, etc. Däremot finns det ett antal ställen där mina intressen inte alls går samman med överklassen - som vart och under vilka former man ska få demonstrera, eller vilken typ av konst jag ska få göra, eller vilken kultur jag ska få tillgång till oavsett ekonomisk status.

Så visst - på vissa områden har jag inga problem alls med polisen. De får gärna gå efter våldtäktsmän och andra riktiga brottslingar, det rör mig inte i ryggen. Ger det dem större trovärdighet i mina ögon? Inte en chans. De är fortfarande människor, och människor är aldrig, någonsin, objektiva. Människor har åsikter, tanker, drifter - som formats av deras kulturella sammanhang.

Jag litar inte en sekund på att polismakten skulle skydda mina intressen, annat än som sekundäreffekt av att de skyddar överklassens motsvarande intressen.

 

[Joakim_UBBT]

Re: Skolan

Så visst - på vissa områden har jag inga problem alls med polisen. De får gärna gå efter våldtäktsmän och andra riktiga brottslingar, det rör mig inte i ryggen. Ger det dem större trovärdighet i mina ögon? Inte en chans. De är fortfarande människor, och människor är aldrig, någonsin, objektiva. Människor har åsikter, tanker, drifter - som formats av deras kulturella sammanhang.

Jag litar inte en sekund på att polismakten skulle skydda mina intressen, annat än som sekundäreffekt av att de skyddar överklassens motsvarande intressen.

Jösses amalia...

Du tror verkligen på att det finns en överklass som jag skyddar mer än vad jag skyddar dina rättigheter ?

Jag blir så inni h*vete less på sånt här trams. Majoriteten av de människor som jag skyddar och håller under armarna tillhör definitivt inte överklassen.

Så otroligt pompöst uttalande att jag på något sätt skulle värdera andra människor högre. När man kliver in och grottar i människors missär så spelar det ingen roll vilken kvalitet det är på skeden de har i mun, blod och hjärna har ser likandant ut från alla oavsett vem.

Sen det här gnället om att polisen ska jaga fildelare och hindra dig från att demonstrera. De lagar som finns är för att skydda upphovsmakarna, sen kan vi i oändlighet diskutera vem som ska tjäna vad, men jag tror att även du skulle vilja få lön för din möda utan att folk kom och snodde ifrån dig.

Demonstrationsrätt är starkt knuten till våra grundlagar och vi får inte förhindra våra medborgare annat än i undantag. De gånger som demonstrationer stoppas är för att de blir farliga för liv, hälsa och egendom.

De som i dagsläget har svårast att förstå detta är hör och häpna vänsterradikala som då ibland svarar med ohörsamhet och våld.

Jag struntar fullständig om du är med i en 1%-klubb, hyllar Mao eller visar hur högt hunden kan hoppa, använder du våld som medel för att uppnå ett mål så SKALL du stoppas obenhörligen och med full kraft.

 

[cogitare]

Klasser

Fler, säkerligen, än det var för 30, 50 eller 70 år sedan - men fortfarande såpass få att det ändå är något påtagligt häftigt när någon gör en "klassresa".

Så upplever inte jag det. Och det är inte en "klassresa" att börja plugga på universitet om din farsa och morsa jobbar på fabriksgolvet på Tetrapak eller Scania. Det är något som folk gör hela tiden? Som sagt så har alla ett val att utbilda sig vidare eller inte. Du får betala en 4%-ig "akademikerskatt" till CSN (om du nu inte råkar har asrika päron) men det hindrar INGEN från att söka sig vidare efter gymnasiet. Det som sätter begränsningarna är dina egna ambitioner och vad du vill göra under ditt yrkesverksamma liv.

Det är inte finare eller bättre att ha en akademisk utbildning (något som många akademiker har mycket svårt för har jag upptäckt). Alla behövs. Folket som städar på din arbetsplats, folket som lägger asfalt på vägarna och folket som forskar om hur man botar cancer. Det har inte med klass att göra!

Och om inte jag minns fel så har det under senare år kommit rapporter om att *för* många söker och går på högskola/universitet. Dvs. det finns inte sysselsättning för alla akademiker som pumpas ut från högskolor/universitet.

C.