Rising
Vila i frid
Re: "Oss" och "de"
"Så, vilka metoder brukar du använda för att få spelvärldar att bli mindre "vi och de"-iga och mer intressanta?"
Det kanske var ett olyckligt ordval, en del rollspel mår bra av att ha "vi" och "de" (Wow, he´s evolving!) och de skulle definitivt inte bli mer intressanta om man tog bort polariseringen. Vem vill vara en Shoggoth, liksom? Och jag tänker då inte låta någon spelare få gestalta ett dväljeting i mitt egna rollspel Eskapix! De är "de" och skall så förbli.
Nå, jag har iaf lekt med tanken på ett "vi och de"-löst rollspel där man verkligen tar konceptet till dess yttersta spets. Där det inte skall finnas några eller någon som man inte får gestalta som rollperson. Där alltså inget är förbjudet. Tänk dig att få vara Darth Vader i Star Wars om du vill... Det skulle nog inte gå, men i min spelvärld skulle alltså inget vara omöjligt.
En sådan spelvärld måste vara:
Civiliserad och högutvecklad:
för annars kommer vanliga djur att få ta rollen som "de". Spelet kommer alltså inte vara byggt för äventyr i vildmarken bland farliga djur.
Nivålös:
och då menar jag att det inte ska vara så att alla rollpersoner får som bäst vara pluttinutti-generationens vampyrer medan spelledaren kan stoppa in värsta übergrevarna med oändligt mycket bättre spelvärlden som fiender i äventyret.
Vanliga rollspel har ett sorts barnsligt hierarkiskt system där några få individer är suveränt bra och det finns massor med alldagliga loosers i botten, men i mitt spel skulle det alltså finnas en nivå med sådana som är bra (och de är alla överlag ungefär lika bra = precis som i vår verklighet, alltså (enligt mig)) och några få individer som har haft otur här i livet, som kanske har sämre spelvärlden (men som är roliga att gestalta ändå).
Inspirerande ur alla perspektiv:
Det ska inte vara ett spel där man antas vara de allierade och skall spöa skiten ur axelmakterna, utan spelvärldens konflikter skall beskrivas från båda hållen. Man skall komma med flera inspirerande förslag på vilka äventyrare man skall kunna skapa i spelet, oavsett om man vill vara en alv eller en orch, och spelvärlden i sig ska vara byggd så att ingen folkgrupp på ett markant sätt utstötts av de resterande. Man ska möjliggöra och inspirera spelarna till att utforska alla möjliga alternativ till rollpersoner som står till buds.
/Rising
som passar på att säga att det här inte är punkter som framtidens rollspel -måste- ha för att vara spelbara eller något sånt. Det är bara ett alternativt sätt att skriva rollspel på. Jag kommer även fortsättningsvis tycka att de är kul med rollspel som fungerar som vanligt.
"Så, vilka metoder brukar du använda för att få spelvärldar att bli mindre "vi och de"-iga och mer intressanta?"
Det kanske var ett olyckligt ordval, en del rollspel mår bra av att ha "vi" och "de" (Wow, he´s evolving!) och de skulle definitivt inte bli mer intressanta om man tog bort polariseringen. Vem vill vara en Shoggoth, liksom? Och jag tänker då inte låta någon spelare få gestalta ett dväljeting i mitt egna rollspel Eskapix! De är "de" och skall så förbli.
Nå, jag har iaf lekt med tanken på ett "vi och de"-löst rollspel där man verkligen tar konceptet till dess yttersta spets. Där det inte skall finnas några eller någon som man inte får gestalta som rollperson. Där alltså inget är förbjudet. Tänk dig att få vara Darth Vader i Star Wars om du vill... Det skulle nog inte gå, men i min spelvärld skulle alltså inget vara omöjligt.
En sådan spelvärld måste vara:
Civiliserad och högutvecklad:
för annars kommer vanliga djur att få ta rollen som "de". Spelet kommer alltså inte vara byggt för äventyr i vildmarken bland farliga djur.
Nivålös:
och då menar jag att det inte ska vara så att alla rollpersoner får som bäst vara pluttinutti-generationens vampyrer medan spelledaren kan stoppa in värsta übergrevarna med oändligt mycket bättre spelvärlden som fiender i äventyret.
Vanliga rollspel har ett sorts barnsligt hierarkiskt system där några få individer är suveränt bra och det finns massor med alldagliga loosers i botten, men i mitt spel skulle det alltså finnas en nivå med sådana som är bra (och de är alla överlag ungefär lika bra = precis som i vår verklighet, alltså (enligt mig)) och några få individer som har haft otur här i livet, som kanske har sämre spelvärlden (men som är roliga att gestalta ändå).
Inspirerande ur alla perspektiv:
Det ska inte vara ett spel där man antas vara de allierade och skall spöa skiten ur axelmakterna, utan spelvärldens konflikter skall beskrivas från båda hållen. Man skall komma med flera inspirerande förslag på vilka äventyrare man skall kunna skapa i spelet, oavsett om man vill vara en alv eller en orch, och spelvärlden i sig ska vara byggd så att ingen folkgrupp på ett markant sätt utstötts av de resterande. Man ska möjliggöra och inspirera spelarna till att utforska alla möjliga alternativ till rollpersoner som står till buds.
/Rising
som passar på att säga att det här inte är punkter som framtidens rollspel -måste- ha för att vara spelbara eller något sånt. Det är bara ett alternativt sätt att skriva rollspel på. Jag kommer även fortsättningsvis tycka att de är kul med rollspel som fungerar som vanligt.
)
)