Nekromanti Viktigaste valfrågan för er?

[Spitfire]

Jag har hört argumentet att "röstar ni på X så är det en icke-röst, bättre att lägga den så att den gör någon nytta" förr.

Jag känner inte igen att jag har använt det där argumentet.

Inte direkt kanske, din kommentar att "min generation röstar på PP av resignation" är så negativt värdeladdad att det var så jag tolkade dig.

Resignation är att man ger upp, att man inte längre bryr sig och att man då höftar i väg sin röst lite hipp som happ. Alltså i det närmaste slänger bort den.
Det var kanske inte det du ville ha sagt, men det var så det lät.

 

[Vitulv]

Vilken tam poäng. Jag tror inte forumet glömt händelserna kring den klimatdemonstration jag deltog i för ett halvår sedan. Det är bra att miljöfrågan har lyfts fram, men det har inte hindrat deltagare att gömma sig bakom resignerade förklaringsmodeller som ofta inte sträcker sig längre än open source och kverulans.

Du lyckas knappast läsa mitt inlägg som jag läser andras, det är bara som du tror. I försöket gör du enbart ett spektakel av dig själv.

För det första finns det ingen anledning att bli elak, det tycker jag inte att jag gjort mig förtjänt av. Jag har måhända missförstått ditt inlägg (mycket möjligt, t.o.m med tanke på att jag t.ex. inte förstår fraser som "har inte hindrat deltagare att gömma sig bakom resignerade förklaringsmodeller som ofta inte sträcker sig längre än open source och kverulans") men se det inte som att jag angrep vare sig dig eller dina ståndpunkter.

Jag håller liksom med dig om de frågor du tog upp, jag tycker att de är jätteviktiga, särskilt att rättsystemet måste skifta fokus från förövare till offer.

Jag gjorde en ärlig tolkning av ditt inlägg, och jag skrev dessutom att jag inte trodde du sket i klimatfrågor, utan använde det bara som ett exempel på att det är svårt att brinna för allt när man tillfrågas om vilken fråga (obs singularis) man tycker är viktigast.

Fiendeskapet i ditt svar klarar jag mig bra utan, tack.

 

[Bunny]

Dessutom, om man ska vara krass, så verkar inget av de partier som har chans att ta sig in i riksdagen ha något annat än en läpparnas bekännelse vad gäller att faktiskt göra något åt det Bearnie nämner... Jag blir lite nyfiken på vilket parti han tycker man ska rösta på.

Läpparnas bekännelse är ett hårt omdöme, som jag inte är säker på att jag håller med om. Men även utanför riksdagen gör röster skillnad. Själv företräder jag ett parti som i princip driver en valrörelse på en nollbudget - allt behöver vara självfinansierande, att ha råd med nog med valsedlar är en utmaning. Det begränsar oss givetvis något oerhört jämte de partier du missförtroendeförklarar, men även om vi misslyckas att nå riksdagen kommer 1% eller 2,5% av rösterna göra stor skillnad för vår möjlighet att påverka framöver eftersom vi då mottar partistöd.

Ovanstående går, om man så vill, att ha i åtanke. Utöver det vill jag inte peka ut någon riktning åt er, eller använda tråden i vår valrörelse. Det är betydligt bättre att ni själva söker upp information och tar ställning.

 

[Bunny]

För det första finns det ingen anledning att bli elak, det tycker jag inte att jag gjort mig förtjänt av. Jag har måhända missförstått ditt inlägg (mycket möjligt, t.o.m med tanke på att jag t.ex. inte förstår fraser som "har inte hindrat deltagare att gömma sig bakom resignerade förklaringsmodeller som ofta inte sträcker sig längre än open source och kverulans") men se det inte som att jag angrep vare sig dig eller dina ståndpunkter.

Ålrajt, då gjorde jag ett misstag. Jag trodde du gjorde ditt bästa att förlöjliga mig.

Jag sällar mig till dem som vet med sig att begrepp som rättvisa och jämlikhet inte saknar innebörd, som anser att dessa begrepp är värda att ta ställning för i de val som står oss till buds. Rättvisa och jämlikhet ska inte vara ett privilegium, men det är vad vi tillåter det att bli om vi enbart utgår ifrån oss själva. Därför behövs samhällsanalys och ställningstaganden för de som är utsatta och förfördelade. De som resignerar från detta har gjort sig till en del av problemet.

 

[krank]

Jag sällar mig till dem som vet med sig att begrepp som rättvisa och jämlikhet inte saknar innebörd

Och att deras innebörder är de som du ger dem?

Överlag förstår jag inte riktigt vart du vill i den här tråden. Du vill skälla ut oss som har andra prioriteringar eller som i just den här diskussionen valt att fokusera på sådant just du tycker är oviktigt, så mycket har jag fattat. Jag ser däremot inte vad för konstruktivt du vill bidra med - du vräker ur dig ohövligheter utan att komma med några förslag eller alternativ. Jag förstår att du brinner för ditt engagemang - men det är en direkt förolämpning att du antar att alla som gjort andra, högst medvetna prioriteringar är "ignoranta" etc.


Jag röstade PP i förra valet. Varför? För att det var det enda parti jag hittade, som jag faktiskt kunde ställa mig bakom. Alliansens värdegrund kan jag inte alls ställa mig bakom, och sedan ganska länge köper i stort sett hela vänsterblocket exakt samma världsbild. Samtliga står och stampar och vill bevara status quo; man gafflar om småsaker, enstaka procent hit eller dit, och bråkar om toblerone eller vem som egentligen är skulden till den påhittade "krisen i skolan". Nu när vi har riktig blockpolitik, en process Alliansen påbörjade, så är det dessutom rätt konkret: En röst på något av högerpartierna är en röst på dem alla, samma sak i den såkallade vänstergruppen. Röstar jag på V, det enda (större) parti som visat minsta lilla samhällsförändrarvilja de senaste fyra åren, så röstar jag samtidigt på socialdemokraterna.

Så; jag har noll och intet förtroende för att något av de etablerade partierna vare sig vill eller kommer att genomföra en enda av de samhällsförändringar jag anser absolut nödvändiga för att klara klimatet, välfärden, rättssäkerheten, jämställdheten, tryggheten och allting annat fint och bra här i världen.

En röst på något av de etablerade partierna är en röst på status quo. Just då verkade det som att det fanns en chans - en liten, men ändå - att PP skulle kunna ta sig in i riksdagen.

Är PP's frågor viktigast? Njavars. Men; det spelar ingen roll om deras frågor var viktigast för de var det enda parti som faktiskt gav svar jag tyckte om. Jag tycker till exempel det är en oerhört viktig fråga att på allvar bekämpa miljöhotet, eller att dra ner på kommersialisering och sexualisering inom media, eller att reformera rättssamhället, eller förbättre och utöka hjälpen till fattiga länder... Men det finns inget parti som driver dessa frågor i enligt mig nödvändig riktning.

Att rösta PP handlade inte om att resignera. Det handlade om att rösta på det enda sätt mitt samvete tillät.

I år lutar det åt F! istället, eftersom de - liksom PP - har vettiga svar på många frågor. Är F!'s frågor viktigast? De är viktiga, men jag tycker inte att de är viktigast. Men det är skitsamma, för de besvarar frågorna på ett sätt jag till större delen kan köpa (även om jag är lite bekymrad över de antiinellektuella särartsfeministiska dragen inom delar av partiet). Och i år tror jag PP har lägre chans att ta sig in. Kan jag inte hjälpa till att få in någon av dem i riksdagen kan jag åtminstone rösta efter samvete.


Så; jag blir uppriktigt förbannad när du påstår att det är "ignorans" eller liknande som ligger bakom mitt röstande. Det är oerhört förolämpande.

 

[krank]

"Folk" tycks sakna ordentliga prioriteringar, och det stör mig. Prioriteringar är något man skaffar sig, aktivt, de kommer inte att falla någon i knät.

Filk har prioriteringar. De har till och med till större delen tänkt igenom dem, "skaffat sig" dem. Det är bara det, att deras slutsatser skiljer sig från dina.

 

[Vitulv]

För det första finns det ingen anledning att bli elak, det tycker jag inte att jag gjort mig förtjänt av. Jag har måhända missförstått ditt inlägg (mycket möjligt, t.o.m med tanke på att jag t.ex. inte förstår fraser som "har inte hindrat deltagare att gömma sig bakom resignerade förklaringsmodeller som ofta inte sträcker sig längre än open source och kverulans") men se det inte som att jag angrep vare sig dig eller dina ståndpunkter.

Ålrajt, då gjorde jag ett misstag. Jag trodde du gjorde ditt bästa att förlöjliga mig.

Jag sällar mig till dem som vet med sig att begrepp som rättvisa och jämlikhet inte saknar innebörd, som anser att dessa begrepp är värda att ta ställning för i de val som står oss till buds. Rättvisa och jämlikhet ska inte vara ett privilegium, men det är vad vi tillåter det att bli om vi enbart utgår ifrån oss själva. Därför behövs samhällsanalys och ställningstaganden för de som är utsatta och förfördelade. De som resignerar från detta har gjort sig till en del av problemet.

Nej då, jag försökte inte förlöjliga någon. Däremot ville jag hyfsat försiktigt påpeka att du dels for fram lite ångvältsaktigt, att du lyckades förolämpa rätt många och att folk som har andra prioriteringar än du inte nödvändigtvis är vare sig dumma eller resignerade.

Men prioriteringar är alltid intressanta och sällan självklara. Jag tyckte att det var uppfriskande att höra Göran Hägglund säga att "frihet är viktigare än jämlikhet" (fritt citerat) angående föräldraledighet. Jag vet inte om jag håller med honom, men det är en tydlig prioritering jag kan förstå. Det är mycket värre med politiker som säger "mer åt alla", eftersom det är ett ställningstagande utan prioriteringar (och med all sannolikhet en omöjlig ekvation).

Det finns andra prioriteringar jag tycker är intressanta, t.ex. trygghet/integritet (om man t.ex. ser till övervakningssamhället) och välfärd/ekonomisk frihet.

I slutändan är ändå min åsikt att en politiker som har tydliga prioriteringar är ett långt bättre alternativ än den politiker som inte vågar prioritera. Även om jag inte håller med om personens ståndpunkter.

 

[Ymir]

Nej, jag brinner för många frågor. Jag tog upp två exempel på frågor som får det mesta i den här tråden att verka trivialt.

Hemlösheten som problem betraktat berör primärt 17 000 människor. Skatter som fråga betraktat berör primärt >8 miljoner människor.

Skolpolitiken berör också exponentiellt många fler än hemlösheten, dito upphovsrättfrågor, jämställdhetsfrågor, med mera.

Jag säger inte att vi inte ska göra något åt hemlösheten, och visst kan den sättas i ljuset av ett större samhällsproblem; bostadsmarknaden, vilket imo i grund och botten kokar ned till ekonomiska orättvisor ingrodda i hela systemet...

men att, som du gör, hävda att de flesta andra frågor i tråden är triviala i jämförelse...err...alltså, det är helt barockt. Vilka frågor är det som är så triviala i din mening?

- Ymir, undrar

 

[Vimes]

Jag sällar mig till dem som vet med sig att begrepp som rättvisa och jämlikhet inte saknar innebörd, som anser att dessa begrepp är värda att ta ställning för i de val som står oss till buds. Rättvisa och jämlikhet ska inte vara ett privilegium, men det är vad vi tillåter det att bli om vi enbart utgår ifrån oss själva. Därför behövs samhällsanalys och ställningstaganden för de som är utsatta och förfördelade. De som resignerar från detta har gjort sig till en del av problemet.

Jag förstår att "resignation" är ett viktigt begrepp i din politiska retorik, men jag förstår inte vad det är jag resignerar ifrån. Är det verkligen ett naturligt tillstånd att vilja låta sin moral vara gällande även för andra människor (andra människor som fristående subjekt och inte objekt inom din verklighetsuppfattning)?

Det är mycket möjligt att det är människans normaltillstånd att vara politisk, men jag tror att man bör akta sig för att förutsätta att alla människor är politiska, och att de som inte uppvisar ett politiskt förhållningssätt mot omvärlden har resignerat från sin roll som moralisk överhet.

Jag har inte resignerat, jag tror visst att det går att påverka - men jag vill inte göra det.

 

[Tibbelin]

Nej, jag brinner för många frågor. Jag tog upp två exempel på frågor som får det mesta i den här tråden att verka trivialt.

Trådens frågeställning löd: Viktigaste valfrågan för er?

Det är alltså upp till varje person om den vill att lyfta fram sin viktigaste fråga, misstaget du gjorde var att samtidigt anta att vi andra inte tänkt alls på de frågor just du tycker är viktiga. Du har ingen aning om det är vår näst viktigaste fråga eller något vi fullständigt skiter i.

Jag är otroligt påläst när det gäller till exempel hemlösheten och vet att en del av "problemet" är att det finns personer som faktiskt inte vill ha ett fast hem. De vill leva i sin "frihet", vad de hellre efterfrågar är bra ställen att gå in och värma sig på och få mat på än att faktiskt ha ett fast hem. Så jag vet att man kan inte tvinga på folket något de inte vill ha.

Till exempel som att många politiker vill lagstadga om exakt hur föräldraförsäkringen ska utformas trots att föräldrar runt om i landet ropar efter egetbestämmande. Hur ska den ekvationen egentligen gå ihop?

Men för mig personligen (som inte är hemlös, inte är förälder etc) så kommer fortfarande skattefrågan i topp. Skillnaden är den att jag tycker inte andra personer har felaktiga prioritet bara för att de inte anser att det är den viktigaste valfrågan.

 

[Bunny]

Jag sällar mig till dem som vet med sig att begrepp som rättvisa och jämlikhet inte saknar innebörd

Och att deras innebörder är de som du ger dem?

Nej, jag tror det är viktigt att lägga en personlig innebörd i sådana begrepp, inte sluta sig till att de saknar innebörd och därför är oviktiga. Det senare är direkt nihilistiskt.

Överlag förstår jag inte riktigt vart du vill i den här tråden. Du vill skälla ut oss som har andra prioriteringar eller som i just den här diskussionen valt att fokusera på sådant just du tycker är oviktigt, så mycket har jag fattat.

Då har du missuppfattat. Jag har inga problem med att "ni" har andra prioriteringar, bara att ganska många av trådens deltagare saknar eller har ganska intetsägande prioriteringar. Det reagerade jag på, eftersom jag tyckte det var oroväckande.

Jag trivs också ganska dåligt i sällskap med indignerat navelskåderi, jag vill ha mer värderingar och mer affektion.

Jag ser däremot inte vad för konstruktivt du vill bidra med - du vräker ur dig ohövligheter utan att komma med några förslag eller alternativ.

Ohövligheterna kommer sig av att jag inte kan komma på några värdeneutrala ord på vad jag vill uttrycka.

Jag förstår att du brinner för ditt engagemang - men det är en direkt förolämpning att du antar att alla som gjort andra, högst medvetna prioriteringar är "ignoranta" etc.

Jag tycker du antar väl mycket om vad jag antar, faktiskt. Jag skriver inte under på det där det minsta.

Är PP's frågor viktigast? Njavars. Men; det spelar ingen roll om deras frågor var viktigast för de var det enda parti som faktiskt gav svar jag tyckte om. Jag tycker till exempel det är en oerhört viktig fråga att på allvar bekämpa miljöhotet, eller att dra ner på kommersialisering och sexualisering inom media, eller att reformera rättssamhället, eller förbättre och utöka hjälpen till fattiga länder... Men det finns inget parti som driver dessa frågor i enligt mig nödvändig riktning.

Som jag skrev: Att detta problem har fler dimensioner än den individuella är jag medveten om, men det är just den dimensionen jag konfronteras av här.

Den politiska diskussionen har drabbats svårt av samförståndspolitiken som råder inom blocken. Vår röst kan inte förändra det avtal som redan gjorts. Jag motsätter mig starkt den politiska kohandel som pågår.

(även om jag är lite bekymrad över de antiinellektuella särartsfeministiska dragen inom delar av partiet)

Jag känner faktiskt inte till de dragen. Handen på hjärtat.

Så; jag blir uppriktigt förbannad när du påstår att det är "ignorans" eller liknande som ligger bakom mitt röstande. Det är oerhört förolämpande.

Gör du dig till personlig måltavla för en serie ganska generellt hållna omdömen så skulle jag vilja säga att skulden inte helt är min.

 

[Bunny]

"Folk" tycks sakna ordentliga prioriteringar, och det stör mig. Prioriteringar är något man skaffar sig, aktivt, de kommer inte att falla någon i knät.

Filk har prioriteringar. De har till och med till större delen tänkt igenom dem, "skaffat sig" dem. Det är bara det, att deras slutsatser skiljer sig från dina.

Kan du inte bara släppa den attityden att jag försöker klanka ner på alla dem som inte håller med mig, för det stämmer verkligen inte.

 

[Bunny]

Nej då, jag försökte inte förlöjliga någon. Däremot ville jag hyfsat försiktigt påpeka att du dels for fram lite ångvältsaktigt, att du lyckades förolämpa rätt många och att folk som har andra prioriteringar än du inte nödvändigtvis är vare sig dumma eller resignerade.

Som jag just skrev till krank så har ni gjort ett felslut. Jag reagerade på de allt mer cyniska svaren och griniga gliringarna. Låter man sedan detta ta plats som sin viktigaste valfråga så kallar jag det resignation.

Dum har jag inte kallat någon.

I slutändan är ändå min åsikt att en politiker som har tydliga prioriteringar är ett långt bättre alternativ än den politiker som inte vågar prioritera. Även om jag inte håller med om personens ståndpunkter.

Jag håller med, men är inte den senare kategorin lite av en myt?

 

[Bunny]

Jag förstår att "resignation" är ett viktigt begrepp i din politiska retorik.

Det tror jag faktiskt inte. Det har mest känts som en angelägen benämning i den här tråden.

Är det verkligen ett naturligt tillstånd att vilja låta sin moral vara gällande även för andra människor (andra människor som fristående subjekt och inte objekt inom din verklighetsuppfattning)?

Det är mycket möjligt att det är människans normaltillstånd att vara politisk, men jag tror att man bör akta sig för att förutsätta att alla människor är politiska, och att de som inte uppvisar ett politiskt förhållningssätt mot omvärlden har resignerat från sin roll som moralisk överhet.

Jag har inte resignerat, jag tror visst att det går att påverka - men jag vill inte göra det.

Alltså, Vimes, du gör givetvis alldeles rätt. Utifrån din värdegrund ska du naturligtvis inte rösta på något parti, och om du sedan blank- eller soffröstar lägger jag ingen som helst värdering i. Jag tänker dock fortsätta att utgå från att de människor jag kommer i kontakt med faktiskt vill, tills de själva har fått bevisa motsatsen.

 

[Tibbelin]

Jag skulle gärna vilja förtydliga en sak, jag tycker det är hur underbart som helst att folk har andra politiska prioriteringar än jag. För det innebär att frågor som jag tycker är viktiga men inte hinner/orkar/har möjlighet att engagera mig i också lyfts fram.

För handen på hjärtat, vem har egentligen energi att lägga tid och kraft på allt man tycker är viktigt?

 

[Bunny]

Hemlösheten som problem betraktat berör primärt 17 000 människor. Skatter som fråga betraktat berör primärt >8 miljoner människor.

Skolpolitiken berör också exponentiellt många fler än hemlösheten, dito upphovsrättfrågor, jämställdhetsfrågor, med mera.

Varför är inte hemlösheten en jämställdhetsfråga? Hemlösa far illa, hemlösa kvinnor far väldigt illa - tro inte att problematiken saknar en genusaspekt.

Och sedan: Tycker du på allvar att politik ska prioriteras utifrån den ordning du presenterar här? 17000 är en väldigt hög siffra för en så utsatt grupp, men istället ska vi leta efter minsta gemensamma nämnare för alla medborgare?

men att, som du gör, hävda att de flesta andra frågor i tråden är triviala i jämförelse...err...alltså, det är helt barockt. Vilka frågor är det som är så triviala i din mening?

Varför skulle det vara barockt? Det är ett omdöme som jag står för. Läs igenom tråden igen och bedöm själv.

 

[Bunny]

Jag är otroligt påläst när det gäller till exempel hemlösheten och vet att en del av "problemet" är att det finns personer som faktiskt inte vill ha ett fast hem. De vill leva i sin "frihet", vad de hellre efterfrågar är bra ställen att gå in och värma sig på och få mat på än att faktiskt ha ett fast hem. Så jag vet att man kan inte tvinga på folket något de inte vill ha.

Jag har ingen aning om hur påläst du är, men alldeles oavsett är det inte någon garant för vettiga slutsatser.

Hur många av dessa 17000 tror du ärligt talat har valt sin position, som har en bostad som väntar på dem bara de väljer det, som inte önskar att saker och ting vore annorlunda? I min värld finns det en strukturell aspekt på varje samhällsproblem, men den måste du glömt eller gömt undan någonstans. Det är mig främmande att tvinga på en hemlös något den inte vill ha, men att utifrån en handfull Paradis-Oskar-karaktärer sluta sig till att hemlösa inte vill ha bostad är antingen okunnigt eller förljuget. Gå och konfrontera en hemlös med den bilden, vet jag - jag ger dig en 20:17000 chans, give or take, att denne håller med.

 

[Tibbelin]

Jag är otroligt påläst när det gäller till exempel hemlösheten och vet att en del av "problemet" är att det finns personer som faktiskt inte vill ha ett fast hem. De vill leva i sin "frihet", vad de hellre efterfrågar är bra ställen att gå in och värma sig på och få mat på än att faktiskt ha ett fast hem. Så jag vet att man kan inte tvinga på folket något de inte vill ha.

Jag har ingen aning om hur påläst du är, men alldeles oavsett är det inte någon garant för vettiga slutsatser.

Hur många av dessa 17000 tror du ärligt talat har valt sin position, som har en bostad som väntar på dem bara de väljer det, som inte önskar att saker och ting vore annorlunda? I min värld finns det en strukturell aspekt på varje samhällsproblem, men den måste du glömt eller gömt undan någonstans. Det är mig främmande att tvinga på en hemlös något den inte vill ha, men att utifrån en handfull Paradis-Oskar-karaktärer sluta sig till att hemlösa inte vill ha bostad är antingen okunnigt eller förljuget. Gå och konfrontera en hemlös med den bilden, vet jag - jag ger dig en 20:17000 chans, give or take, att denne håller med.

För att ha varit en som klagat om att han blivit missförstådd så är du rätt duktig på att läsa vad du vill själv.

Jag sa att en del av problemet är att alla som är hemlösa inte aktivt längtar efter en fast tillvaro. Jag sa inte att alla hemlösa lever någon slags Paradis-Oskar-tillvaro (för övrigt hade Paradis-Oskar ett fast hem att återvända till så han som exempel för din sak är nog inte det bästa).

Men faktum kvarstår, oavsett hur personer hamnat i hemlöshet så är det inte alla som vill därifrån, tanken på en instängd tillvaro skrämmer dem. Men givetvis finns det personer som vill bort från hemlöshet, något annat har jag heller inte påstått.

Det som irriterar mig är dock ditt öppna förakt gentemot personer som inte har enligt ditt tycke "tillräckligt viktiga" frågor som sin viktigaste valfråga. Acceptera att vi har olika prioritet helt enkelt.

Och istället för att sitta här och tjöta om hemlösheten och den hemska situationen i Sverige så kanske det är dags att bege sig ut på gatorna och mer direkt hjälpa de hemlösa. Eftersom ingen av oss här har tillräckligt bra prioritet så får du antagligen ut mer av den handlingen än vad den här diskussionen någonsin kan ge.

 

[krank]

Gör du dig till personlig måltavla för en serie ganska generellt hållna omdömen så skulle jag vilja säga att skulden inte helt är min.

Jag vill gärna veta hur jag, en av de som tidigare röstat och antagligen i framtiden kommer att rösta på Piratpartiet, och som till hör "generationen" som röstat fram piratpartiet till EU-parlamentet, ska förhålla mig till det här:

Istället för att skaffa sig sådan röstar min generation fram Piratpartiets resignation till nedladdningsklientens inbillade frihet.

...utom som en förolämpning.

 

[Ymir]

Tycker du på allvar att politik ska prioriteras utifrån den ordning du presenterar här?

Nej, men jag tycker det är fullt rimligt och försvarbart att folk betraktar skattepolitik som en viktig fråga, precis som du betraktar hemlösheten som en, mycket pga de rent kvantitativa skäl jag tog upp.

Varför skulle det vara barockt? Det är ett omdöme som jag står för. Läs igenom tråden igen och bedöm själv.

Jag undrade vilka frågor det är du anser triviala. Just de jag tog upp, som många i tråden pratat om, är mycket stora, breda och ständigt aktuella frågor som helt rimligen berör väldigt väldigt väldigt många människor, och att betrakta dem som triviala i jämförelse med mer nischade frågor som hemlöshet och våldtäktsjuridik ter sig i mina ögon just...barockt. Men det är kanske helt andra frågor du syftade på?

Vilka hjärtefrågor man har är ett helt personligt val, och förnuftet rår bara delvis över vad man känner att man brinner för. När det kommer till diskussion om specifika politiker är det givetvis helt rimligt att ha åsikter om deras val av hjärtefrågor, men jag känner tex inget vidare behov av att legitimera varför jag personligen brinner för drogpolitik-frågor. I just do.

- Ymir, hävdar