Vill alla ha splatbooks och expansioner igen?

[zo0ok]

• WotC gör det, för om du lägger in regler spelarna behöver i en modul så finns det en anledning även för dem att köpa modulen, istället för bara SL. Helt enkelt att göra varje släppt bok så attraktiv som möjligt för så stor del av kundbasen som möjligt.
• Och anledningen till att många av spelarna vill ha dessa moduler är för att grundklasserna i stort sett saknar val möjligheter.

...noterar att WotC blev så rika på Magic the Gathering att de kunde köpa TSR/D&D och investera massor i ett spel som var på väg utför. Hur ser affärsmodellen för Magic ut? (jämför med 2 punkter ovan). Det här är inte enda likheterna med Magic som uppstått i D&D efter WotC övertagande. Jag är inte positiv.

När det gäller spaltbooks så är jag ambivalent. När jag sitter rationellt och tänker på det, så tänker jag att: nej, jag behöver bara grundreglerna, det är inte reglerna och komplexiteten det handlar om utan berättelsen och rollspelandet. Men när jag har ett spel, och det finns en splatbook, så vill jag ofta ha den.

Jag tänker å ena sidan på Dungeon Crawl Classics som är extremt tydligt med att huvudboken är "allt". Det behövs inga expansioner (det finns såklart äventyr/scenarier).

Jag tänker å andra sidan på Pendragon där det finns tilläggsböcker för allt möjligt. Ofta mer avancerade regelsystem som ersätter de enkla reglerna i grundboken.

 

[Lemur]

Om jag får önska vill jag ha en regelbok som innehåller allt jag behöver i regelväg. Sen vill jag bara ha en massa äventyr.

När/om jag spelar DnD 5e så är det bara players handbook som gäller, inga regler från extraböcker är relevanta.

 

[Genesis]

Jag vill ju såklart bara ha en bok. Om det finns äventyr eller splattböcker publicerade (eller ens skrivna) är jag garanterat inte intresserad. Eller fan, jag vill ju inte ens ha en bok. Ge mig ett taffligt layoutat Word-dokument så kör vi!

Men folk som jag köper ju liksom inte rollspel, så det är ju inte så konstigt att företagen inte riktar sig mot mig. Det är ju de som gillar expansioner man vill nå till, för de köper ju mer.

 

[zo0ok]

Jag måste bara undra... är det här egentligen flera frågor:

1) Vill man ha en massiv regelbok med allt?
2) Gillar man uppdelning (i spelarens/spelledarens/monster, eller regler/magi, osv)
3) Vill man nödvändigtvis ha "allt" när man köper spelet (man kanske inte är intresserad av magi, eller monster, eller man kanske vill ha en extra bok "för spelare")

Jag föredrar kanske att ha flera tunnare böcker framför en jättebok. Problemet med extra-böcker är väl ofta deras överlapp med grundboken, och eventuell power-creep.

 

[entomophobiac]

1) Vill man ha en massiv regelbok med allt?

Jag vill rösta 1A - en liten regelbok med allt.

 

[Lemur]

Jag vill rösta 1A - en liten regelbok med allt.

Medhåll! På 200 sidor ska du banne mig kunna få med alla viktiga regler, och lite fina bilder därtill.

 

[krank]

Jag vill rösta 1A - en liten regelbok med allt.

Jag också! Jag ser gärna fler böcker utöver grundboken, men fler regler behöver jag ju verkligen inte. Generellt behöver jag inte mer värld heller – om inte det nya världsgrejset är väldigt välanpassat för att användas i spel. I många spel känns det mer som att författarna fastnat i själva världsbygget och hur roligt det är att hitta på grejer. Det är väl kul kanske, men för mig leder det bara till Eclipse Phase – spelvärlden jag i princip gett upp på trots att jag verkligen gillar premisserna. För mycket skit att hålla reda på, helt enkelt.

Så jag vill se en hyfsat tunn grundregel/världsbok som innehåller allt man behöver för att spela. Och sedan gärna lite schyssta äventyr och kampanjer som man kan slita ut ryggraden på och göra om till något spelbart.

 

[Bifur]

Det säger ju sig självt att om spelet är tänkt att stå helt på egna ben behövs inga expansioner, åt något håll. I övrigt:

• Jag slipper helst regelexpansioner. Jag kan leva med dem, speciellt när de kommer med annat material, men de är inget som säljer i sig.
• Äventyr och setting har jag generellt inget emot så länge det ryms i spelet (se ovan).

 

[zo0ok]

Jag vill rösta 1A - en liten regelbok med allt.

Everything should be made as simple as possible, but not simpler. /Einstein

Men OM du har rätt, 1A är vad man vill ha... så vill man ju kanske ha splatbooks efter hand. Som kompletterar på ett genomtänkt och bra sätt.
Annars blir man ju sittande med massa utskrivna A4-ark från här och där, som inte är integrerade på ett bra sätt.

 

[entomophobiac]

Men OM du har rätt, 1A är vad man vill ha... så vill man ju kanske ha splatbooks efter hand. Som kompletterar på ett genomtänkt och bra sätt.
Annars blir man ju sittande med massa utskrivna A4-ark från här och där, som inte är integrerade på ett bra sätt.

Jag vill inte ha splatbooks generellt. Även om jag fortfarande minns den rena närmast tårögda glädjen i att sprätta plasten på en ny megakorpbok till Mutant Chronicles och spana in hur en gjorde mäktigare gubbar än i förra megakorpboken!

 

[zo0ok]

Medhåll! På 200 sidor ska du banne mig kunna få med alla viktiga regler, och lite fina bilder därtill.

200 sidor är en massiv bok! När jag började spela rollspel så var böckerna inte ens 100 sidor, typ.

DoD-87 var 80 sidor. Monsterboken var 100 sidor.
D&D Spelarens Handbok var 64 sidor, och Spelledarens Handbok 52.
Snygga bilder i allihop!

 

[krank]

Jag vill inte ha splatbooks generellt. Även om jag fortfarande minns den rena närmast tårögda glädjen i att sprätta plasten på en ny megakorpbok till Mutant Chronicles och spana in hur en gjorde mäktigare gubbar än i förra megakorpboken!

Jag gillade också megakorpböckerna – men nog mest för att de lade till mer lore och detaljer om megakorparna. Jag tror för övrigt att Cybertronicboken är mitt första minne av att bli riktigt besviken på att ett rollspel vägrar tala om Vad Som Är Sant.

De där mäktiga gubbarna… Jag var alltid en skitdålig optare. Det där gjorde resten av spelgruppen så mycket bättre än mig, och jag fastnade aldrig riktigt för det. Vilket ledde till att mina MC-gobbos alltid var sämre än deras, och aldrig någonsin sådär coola som de var i mitt huvud när jag skapade dem…

 

[zo0ok]

Jag vill inte ha splatbooks generellt.

Men föredrar du en överlastad enda tjock huvudregelbok?

Jag tycker problemet med splatbooks är att de liksom mer är efterhandskonstruktioner, än att speldesignern från början tänkte i moduler man kan kompettera med.

 

[entomophobiac]

Vilket ledde till att mina MC-gobbos alltid var sämre än deras, och aldrig någonsin sådär coola som de var i mitt huvud när jag skapade dem…

MC led ju stenhårt av det klassiska splatbookfenomenet, som var att det zenaste typ alltid var det bästa.

 

[Lemur]

200 sidor är en massiv bok! När jag började spela rollspel så var böckerna inte ens 100 sidor, typ.

DoD-87 var 80 sidor. Monsterboken var 100 sidor.
D&D Spelarens Handbok var 64 sidor, och Spelledarens Handbok 52.
Snygga bilder i allihop!

Ja, det är ännu bättre såklart. Men 200 sidor är ändå passerbart, tycker jag, om allt man behöver är med

 

[krank]

Men föredrar du en överlastad enda tjock huvudregelbok?

Jag tycker att det verkar konstigt att ha "tjock huvudregelbok" och "tunn huvudregelbok plus en massa splatbooks" som enda huvudalternativ. Det förutsätter väl att man någonstans vill ha en himla massa regler och att enda frågan är hur man ska sprida ut dem? =)

 

[entomophobiac]

Men föredrar du en överlastad enda tjock huvudregelbok?

Nej, en tunn regelbok utformad som verktygslåda och sen inga eller extremt specifika splatbooks.

 

[krank]

MC led ju stenhårt av det klassiska splatbookfenomenet, som var att det zenaste typ alltid var det bästa.

Ja, det blev jag snabbt varse =) När Mishimaboken väl kom så blev det ju plötsligt helt värdelöst att spela något annat, till exempel. Dessa Ki-krafter och magiska svärd…

Själv lyckades jag inte ens opta en Algeoth-kättare ordentligt, så kass var jag.

Men ja, eskaleringen mellan splatbooks var klart märkbar. Jag undrar hur det ser ut i Modiphius' expansionsböcker? De hade ju iaf i teorin bättre möjligheter att planera hela linjen i ett svep…

(Det här påminner mig för övrigt av någon anledning om scenen i Wreck-it Ralph där alla ondingarna sitter och har gruppterapi. Tydligen var det väldigt viktigt för vissa rättighetsinnehavare att deras skurk inte var kortare än de andras, varför alla de licensierade skurkarna är precis lika långa… Jag vet inte varför jag kom att tänka på det, så jag släpper det OT-spåret nu).

 

[zo0ok]

Jag tycker att det verkar konstigt att ha "tjock huvudregelbok" och "tunn huvudregelbok plus en massa splatbooks" som enda huvudalternativ. Det förutsätter väl att man någonstans vill ha en himla massa regler och att enda frågan är hur man ska sprida ut dem? =)

Men jag tänker (utifrån DoD-87 som liksom är referensspelet för alla här) att regelboken är perfekt (bortsett från att reglerna inte är det, men det är en annan sak). Men jag hade inte tyckt det var konstigt att komplettera spelet med:

- Monsterboken (100s)
- Boken om präster och deras formler (40s)
- Boken om orientaliska yrken (30s, ninjor och så)
- Magiboken
- Boken om grottor, fällor och dess invånare
- Boken om magiska föremål
- Boken om riddare, torneringar, fältslag och borgar

 

[krank]

200 sidor är en massiv bok! När jag började spela rollspel så var böckerna inte ens 100 sidor, typ.

DoD-87 var 80 sidor. Monsterboken var 100 sidor.
D&D Spelarens Handbok var 64 sidor, och Spelledarens Handbok 52.
Snygga bilder i allihop!

200 sidor regler är massivt, det håller jag med om. 100 sidor monster-stats tycker jag iofs också är massivt, men jag tänker att det funkar om det är tänkt att man ska hålla på och interagera mycket med monster och det är en viktig del i spelandet att det finns variation där.