Re: Det kanske är ett skrivfel?
"Vi kan kalla den för "skräpversionen med pippel-poppel-papper", för det är det enda bestående intryck man får av den."
Klart det är en jämförelse du drar, du får ursäkta att jag trollar runt med orden lite ibland för att dölja dålig argumentationsteknik...
Men jag förstår fortfarande inte vad du är ute efter, vad som är allmängiltigt och inte bara privat i din bedömning. Det klagas på bokens layout och det har jag all förståelse för, men sedan är också ett vanligt argument att "det är ju ingenting nytt, det mesta är rakt av kopierat från de tidigare utgåvorna - till och med samma stavfel är kvar" (observera att jag inte har någon egen uppfattning om det alls). Så vad är så mycket sämre? Det borde om något vara
lika dåligt.
När det gäller förmedlingen kan jag inte dra någon jämförelse (men kan du det? Har du läst (hela/stora delar av) boken och har du möjligheten att bedömma den på samma sätt som 2:a utgåvan... den verkar ha haft ett ganska taskigt utgångsläge redan från början), men endast konstatera att jag själv inte hade problem att greppa Kults koncept, eller för den delen vilken stämning man är ute efter. Det ska väl sägas att jag hade kunskaper om gnosticism redan innan, samt hade läst ganska mycket om spelet på skräckforumet innan jag köpte det - det är något som helt klart kan ha påverkat min bedömning.
3:e utgåvan har vad jag förstår också den fördelen gentemot tidigare utgåvor att de samlat ett flertal moduler i en och samma bok. Där finns den allra mesta information man behöver, utan att behöva köpa till moduler. Jag tycker inte all denna information är bra, men den finns där och det underlättar. The Lie, The Rumours och The Truth är tre lika matiga kapitel som erbjuder så mycket mer än det mest basala man behöver för att spela - det kan jag enkelt se som en fördel för den oinsatte, även fast det (med rätta kanske) skrämmer bort de yngre och mindre läsvana. Det är ju verkligen inget spel för barnbokshyllorna.
Du säger att du inte lyckas bli ett dugg sugen på spelet, men har vid ett flertal tillfällen skrivit att Kult är bäst när det är nytt, när man upplever spelet för första gången, att du själv har hamnat i en situation där du och dina spelare vet för mycket osv. Jag tror verkligen inte att en sådan rollspelare ses som målgrupp för någon av spelen - det vore en extrem grad av
resignation.
"Men tja, det var förstås bara mina egna slutsatser."
Jag har svårt att förstå varför du slutar så här. Kanske du blir irriterad på mitt ifrågasättande, då du bara utgår från "dina egna slutsatser". Eller så försöker du med någon underlig metod hävda att trots att du försöker dra upp argument som är allmängiltiga, så håller de bara utifrån dig. Hur som heltst ett konstigt uttalande, men jag kanske tråkar ut dig - i så fall behöver du knappast svara på detta.
Jag har i alla fall fortsatt svårt att se hur någonting som är värdelöst för dig, i det här fallet behöver vara värdelöst för alla. Jag har inte svårt att se varför du tycker det du tycker och att
du ser spelet som det sämsta i din bokhylla är inget konstigt givet förutsättningarna.
)
