anth
Vetefan
Tigermannen, svensk översättning från 1979
Original: The Stars My Destination av Alfred Bester från 1956 (den gavs först ut under namnet "Tiger, Tiger!").
I tråden: "Tipsa mig om en bra science fictionbok" tipsade jag om Tigermannen.
Tipsa mig om en bra science fictionbok
Hej! Eftersom det postas friskt i fantasybok-tråden så lånar jag idén. Min favoritgenre att läsa är science fiction. Jag är en stor fan av klassiker som Isaac Asimov, Robert A. Heinlein, Jules Verne och Philip K. Dick. Jag har dock svårt att hitta ny science fiction att läsa. Många av de...
www.rollspel.nu
Eftersom det var väldigt länge sedan jag läste den tänkte jag läsa om den för att se om den var så bra som jag mindes.
Jag läste den någon gång på 1980-talet efter att ha lånat den i skolbiblioteket.
Jag köpte den sedan på något antikvariat runt år 2000.
Efter att ha rotat i bokhyllan en stund hittade jag den till slut.
Observera att jag läst en översättning från 1979. Det engelska originalet lär ha skrivits om, så min kritik kanske inte är giltig om man köper boken på engelska idag.
Författaren Alfred Bester räknas som en av grundarna till modern Science Fiction och Tigermannen finns med på många 10-i-top-SF-listor.
Boken utspelas c:a 400 år in i framtiden (jag hittade årtalet 2436 i boken) och människan har koloniserat solsystemet.
Jorden, månen, venus och mars kallas de Inre planeterna (IP).
Jupiters, saturnus och neptunus månar kallas de yttre satelliterna (YS).
Och givetvis har det brutit ut ett krig mellan IP och YS: världskrigens tid är över, planetkrigens tid är här!
Gully Foyle is my name
Terra is my nation
Deep space is my dwelling place
The stars my destination
Huvudpersonen är Gully Foyle, en dumslö rymdmekaniker som är den ende överlevande på rymdkryssaren Nomad, ett skepp från jorden som blivit vrak efter att ha beskjutits av YS.
Han har överlevt nästan ett halvår på vraket genom att leva på plundrade konserver och syrgasbehållare när rädddningen kommer.
Han ser rymdskeppet Vorga och skjuter iväg alla nödraketer och nödsignaler han hittar tills Vorga närmar sig, men det drar vidare och lämnar honom att dö i rymden.
Nu händer något med Gully. istället för att ge upp förvandlas han till en hämndmaskin, ett mänskligt monster som bokstavligen går över lik för att hämnas på Vorga som övergav honom.
Han gör det som tidigare var omöjligt: han läser på, reparerar vraket och tar sig tillbaka jorden.
På väg till jorden skaffar han sig en tatuering, i ansiktet som maorierna brukar ha, det gör att han liknar en tiger.
Väl på jorden blir han snart solsystemets mest jagade man, inte bara på grund av sina vansinniga handlingar i jakt på hämnd, utan även för vissa hemligheter som fanns på Nomad. Några av jordens mäktigaste män börjar intressera sig för honom och till slut har han hela mänslighetens överlevnad i sina händer. Kan han ge upp sina hämndplaner för att rädda mänskligheten?
Oavsett vad man tycker om boken så måste jag säga att det märks att den skrevs 1956 och översattes 1979.
Få av dåtidens SF-romaner var några litterära mästerverk, istället ligger behållningen i de fantastiska berättelserna om framtiden som kittlar sinnet och den dolda dåtida samhällskritiken som ofta finns i beskrivningen av framtiden.
Språket känns taffligt, lite vad man kan förvänta sig i en serietidning för ungdomar på 1950-talet, inte i en vuxenroman.
En sak som retade mig något oerhört var att en person i boken konsekvent beskrivs som "negerflickan". Jag trodde inte att jag var så PK, men tydligen är jag det.
En annan sak som stör är när nutidens teknik redan sprungit om framtidsvisionerna om 25:e århundradet. Jag förstår att boken skrevs innan den första transistorradion (som kom 1957), men det känns ändå fånigt när de beskriver bordstelefoner och faxmaskiner. Eller som när de beskriver androider med stålansikten när dagens androider ser betydligt mänskligare ut.
Är boken läsvärd?
Ja, jag tycker det. Men man måste förstå att den är över 60 år gammal.
Huvudpersonen är en riktig anti-hjälte, vilket jag tycker om.
Det är en väldigt spännande bok utan någon död minut.
Den beskriver ett fascinerande framtidssamhälle som kommer att älskas av alla som tycker om SF.
Även om den inte åldrats med all värdighet i behåll måste den fortfarande räknas som en SF-klassiker.