Filmer du sett om och fått en ny positiv uppfattning

[Gabrielle de Bourg]

Jag såg ganska nyligen om Gudfadern-filmerna och reviderade mina åsikter lite grand. Det finns en ganska väletablerad och vida accepterad kvailitetsordning som de tre delarna placeras i. Tvåan är bäst, sedan ettan som är bra den med och trean är kass bortom vett och sans. Jag har alltid hållit med om den. Inte heller ändrades den direkt av att jag såg dem igen. Men skillnaderna mellan delarna ändrades en del.

Nej, den allmänt accepterade åsikten är att ettan är bäst – eller i alla fall mer klassisk. Det är den som ligger på andraplats på IMDB Top 250 och kom på 21 plats i Sight & Sounds senaste lista över Bästa filmer (Sight & Sounds lista är det som anses som filmsnobbarnas bibel över de bästa filmerna) och är på andraplats efter Citizen Kane av USAs bästa filmer hos AFI (Amerikanska Filminstitutet).

Diskursen är mer att tvåan är likvärdig eller kanske bättre än den första – den ligger på tredjeplats på IMDB, plats 31 hos Sight & Sound och 32 plats hos AFI.

(Obs, ja, det här är bara filmvetaren i mig som vill påpeka detta för att faktakorrigera och det är verkligen petitesser, förlåt för det)

Personligen har jag flippat mellan del 1 och 2, men i nuvarande stund är del 1 favoriten.

Del 3 har fått ett uppsving i omdöme på senare tid, till den nivån att Coppola i dagarna släppt en omklippt version av den. Den är inte i närheten lika stark som de två första, men inte alls så dålig som popkulturella minnet vill utmåla den.

 

[Daniel]

Enligt nån sorts undersökning är Gudfadern den film som allra flest ljuger om att ha sett*, och enligt en annan undersökning är det även den film som svenskar oftast ljuger om att ha som sin favoritfilm**.

* https://www.theguardian.com/film/2011/apr/21/the-godfather-lies-films-poll

** https://www.dagensanalys.se/vi-ljuger-om-filmerna-vi-ser/

 

[Lukas]

En modern kulturell remake jag verkligen gillade var The Girl with the Dragon Tattoo, där jag tycker Finchers film var överlägsen det svenska originalet. Självklart var det ju häftigt att den svenska var en sådan hit och den hade en del moment som var häftiga, men för mig var den alltid lite fast i "det svenska kriminalhålet" och kändes oftast bara som en lite mer unik Beck-film.

Finchers remake å andra sidan var typisk Fincher. Supertight (på gott och ont) och mycket mer skrämmande och klaustrofobisk.

Dammit du tog mitt svar jag var på väg att skriva i tråden.
Jag är genuint lite ledsen att vi inte fick se Finchers tolkning av Luftslottet som sprängdes.

 

[Vimes]

Enligt nån sorts undersökning är Gudfadern den film som allra flest ljuger om att ha sett*, och enligt en annan undersökning är det även den film som svenskar oftast ljuger om att ha som sin favoritfilm**.

* https://www.theguardian.com/film/2011/apr/21/the-godfather-lies-films-poll

** https://www.dagensanalys.se/vi-ljuger-om-filmerna-vi-ser/

Jag har inte sett någon Gudfaderfilm! Eller jag tror jag sett några scener ur någon av dem, men det var så tråkigt så jag slutade titta.

 

[Khan]

Del 3 har fått ett uppsving i omdöme på senare tid, till den nivån att Coppola i dagarna släppt en omklippt version av den. Den är inte i närheten lika stark som de två första, men inte alls så dålig som popkulturella minnet vill utmåla den.

När jag var ung och försökte bli filmsnobb var det Gudfadern 3 som var min favorit. Jag älskade den unga hetsiga Andy Garcia, och den gamla trötta Michael Corleone framför allt, även om många andra också var fantastiska.

Men med åren har jag ändrat uppfattning och sänkt den, och höjt de andra två. Trean är helt enkelt inte lika tajt som de första två. Men jag blir förtörnad varje gång någon säger att den är dålig. Det är fortfarande en 9/10 för mig. Det är bara det att de andra två ligger på 9,5/10. Att vara sämre jämfört med de första säger ingenting, eftersom de är så förbannat bra. Gudfadern 3 är fortfarande hästlängder före 99,9% av resten av världens filmer. Punkt.

 

[Dr_Dängrot]

Nu kanske jag hädar men jag har alltid upplevt gudfadern som ganska tråkig och smått pretentiös även om jag tycker att det är helt ok filmer . Jag har alltid föredragit Scorceses Goodfellas eller De Palmas Scarface och Carlitos way framför Gudfadern när det kommer till maffiafilmer

 

[Khan]

Nu kanske jag hädar men jag har alltid upplevt gudfadern som ganska tråkig och smått pretentiös även om jag tycker att det är helt ok filmer . Jag har alltid föredragit Scorceses Goodfellas eller De Palmas Scarface och Carlitos way framför Gudfadern när det kommer till maffiafilmer

Säger varken bu eller bä där, de har för olika känsla. Som skillnaden på Sergio Leones långsamma Once upon a time in the West kontra den actionfyllda Silverado med snärtiga replikskiften. Båda är tekniskt sett western, liksom.

Med det sagt tycker jag nog att Casino är Scorseses bästa maffiafilm. En film som känns närmast bortglömd idag.

 

[Gabrielle de Bourg]

Nu kanske jag hädar men jag har alltid upplevt gudfadern som ganska tråkig och smått pretentiös även om jag tycker att det är helt ok filmer . Jag har alltid föredragit Scorceses Goodfellas eller De Palmas Scarface och Carlitos way framför Gudfadern när det kommer till maffiafilmer

Det pretentiösa svaret, men det är eftersom Gudfadern egentligen inte är maffia-filmer. De är filmer en om en familj som är en del av maffian, men framförallt handlar det om familjernas egna relationer, mellan Vito och hans barn, Michael och hans bröder och hustru och tillslut, mellan Michael och hans barn. Vilket är varför jag älskar dem så enormt mycket.

Och vill också säga att jag tycker att Gudfadern III är en enormt bra film, dock var det ett bra tag sedan jag såg den. Den har lite samma problem som Toy Story 4; det är svårt att bara vara väldigt bra när filmerna du stor emot är bäst.