Berätta för mig om Mutant Chronicles
- Thread starter Gerkub
- Start date
Den diskussionen var nog svår att undvika oavsett
Jag minns det där. Det var rätt trist att uppleva, men också därför som jag blir så glad när jag läser om alla som har goda minnen av MC.
Det var samtidigt det som gjorde att jag fick viss distans till kritik som levereras i ett hyperboliskt tonläge. För hur jag än vred och vände på det så visste jag att det fanns rollspel som var sämre än MC, t.ex. Cyborg Commando och Synnibarr. Eller ja, jag uppfattade i alla fall att de var sämre ...
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Vi ska också komma ihåg att man "skulle" hata DnD också, och det är fortfarande världens största rollspel. Mutant Chronicles är i gott sällskap.
Var det här första riktiga Edition Wars-grejen i svensk rollspelshistoria? Jag vet ju att en hel del var sura på att nån version av DoD införde typ spelvärld och sådär (DoD '91?), men Chronopia/Chronicles verkar ju vara den första som gjorde folk riktigt sådär super-arga.
Lite som typ en del verkade vara på D&D4 till exempel…
(Jag kan tycka att det inte är riktigt sunt att bli så arg över spel, men uppenbarligen finns det många som inte håller med mig… Överlag har jag svårt att förstå vinsten med att investera så mycket känslor att man blir superarg när något inte går precis som man vill, framför allt när det gäller typ hobbygrejer, musik, film etc)
Hmmmm jag minns faktiskt inte. Kanske Mutant vs. Nya Mutant var det första "bråket"?
Leon
Leo carcion
- Joined
- 8 Mar 2004
- Messages
- 6,970
EDD mot DoD91 också, som jag minns det. Eller det kanske inte är "bråk" så mycket som att folk hade åsikter om vilken de föredrog.
Tror det är ganska naturligt och oundvikligt när man byter genre på ett etablerat spel. Det betyder inte att kritiken var berättigad, bara att man kan förstå att de som trodde de beställde pizza och fick hamburgare serverat reagerar. Men det känns ju väldigt onödigt och orättvist för den som precis levererat en gedigen rollspelsprodukt och så blir folk sura bara för att det inte är cyberpunk med mutanter...
Tror det är ganska naturligt och oundvikligt när man byter genre på ett etablerat spel. Det betyder inte att kritiken var berättigad, bara att man kan förstå att de som trodde de beställde pizza och fick hamburgare serverat reagerar. Men det känns ju väldigt onödigt och orättvist för den som precis levererat en gedigen rollspelsprodukt och så blir folk sura bara för att det inte är cyberpunk med mutanter...
Jag vill minnas att någon (Krister Sundelin? Åke Rosenius?) skrev något inlägg här för kanske 20 år sedan om hur den största beefen på åttiotalet var mellan de lite äldre som spelade RIKTIGA (dvs engelskspråkiga) rollspel och småbarnen som spelade de svenska rollspelen från Ä-spel.
Kanske kan leta fram inlägget sen, men vill minnas någon anekdot om ett konvent där det på auktionen dök upp ett ex av DoD: Expert, att det blev helt tyst i salen när utroparen frågade ”är det någon här som spelar svenska spel?” och att boxen till slut köptes för en spottstyver och eldades upp under ceremoniella former.
Needless to say var det nog nästan uteslutande de Ä-spelande kobolderna som, när de själva hunnit komma till övre tonåren, tyckte att MC var värdelöst.
Oldtimer
Slava Ukraini!
Det var onekligen lite brist på intresse när svenska rollspel från Äventyrsspel började dyka upp på auktionen på GothCon. De som gick på GothCon på den tiden var lite äldre och spelade AD&D, Runequest, Traveller eller liknande. Så att folk inte bjöd över varandra på ett DoD: Expert är inte förvånande.
Men folk har alltid tjafsat om sina favoriter. I min barndom på 60-talet tjafsade vi om The Monkees mot The Beatles.
De rollspelen har jag inte hört talas om?I min barndom på 60-talet tjafsade vi om The Monkees mot The Beatles.
Jag ser andra spel citeras som influenser på Mutant Chronicles hela tiden, men alla de du nämner här är i sin tur direkt baserade på litterära verk som till exempel Dune, Neuromancer, Elric och så vidare. Vad annat än rollspel lästes det som bidrog med inspiration?
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,560
Rik ja, och jag skrev inte motsatsen. Långvarig nja. Tre år, som ju Äventyrsspel aktivt arbetade med, är ur mitt perspektiv (och det minns jag att jag tyckte då med) ganska kort. Det ska rätt mycket till för att även en hängiven spelare ska kunna konsumera och därmed köpa (även om de inte behöver hänga ihop) den mängden moduler under tre jämför med sig det dubbla. Sen hur utfallet blir kommersiellt är ju något annat - sen nedan
.Jag tycker nog dels att den trenden har funnits länge, sedan 00-talet, och inte är något nytt så. Med en massa undantag så klart. Jag tror de förslagen gör de för att bygga sina varumärken och därmed en stabil bas av spelare och i förlängningen för att öka sin lönsamhet.
Vad jämför du med då? Inte med de flesta spel, antar jag, för de flesta har ju betydligt kortare utgivning. Är det D&D helt enkelt?
För egen del betraktar jag definitivt tre år som ganska lång tid. Jämfört då med normen, så att säga.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,560
Inte D&D, även om det givetvis platsar. Kanske Call of Cthulhu? Men också Eon. MUA. Riotminds DoD. Vampire på 90-talet (tror jag, kan vara fel). Star Wars D6.
Men, ok, jag kan tänka mig att de allra flesta spel över rollspelshistorien antagligen bara ger ut en enda grej. Så jämfört med det är ju tre år länge, men jämfört med spel som håller i över tid med samma modell (även om det kommer nya regelversioner) är det ganska kort, i mina ögon.
William Gibson, som nämnt. Michael Moorcock. Clive Barker. George Orwell, Alistair Maclean, för min del alltså.
Stenis läste mycket manga och kollade mycket anime, men exakt vad vete fan.
Snabb koll: M:UA gavs visserlige ut under en sexårsperiod snarare än treårsperiod, men samma mängd böcker vad jag kan se (14). Så ungefär likvärdig mängd material med andra ord.
Riotminds bytte version av DoD 2000 (första utgåvan), 2003 och 2006. Men visst, det var väl mer eller mindre samma värld även om saker och ting inte var så kompatibla mellan versionerna. Jag får det iaf till c:a 18 olika böcker, c:a 2000-2007. Plus något slags senkommen jubileumsutgåva.
Eon verkar vara det exempel som finns på svenska spel som faktiskt haft en ordentlig utgivning över lång tid. Och i antal böcker, alltså mängd tillgängligt material, verkar MC stå sig ganska hyfsat. Så också M2089.
För egen del har jag full förståelse för att man inte ids krysta fram oändligt med material till ett spel. Vissa spelidéer håller helt enkelt inte för att man ska kunna producera kvalitetsmaterial i tiotals år.
Men absolut. Är man sådan att man bara vill spela ett enda spel och göra det i dussintals år så blir ju tre år och fjorton böcker inte tillräckligt, så är det ju. Jag vet inte om jag tycker det sättet att spela är absolut bättre, men ändå. Jag fattar.
(Jag skriver alltså inte detta för att tjafsa emot; jag blev nyfiken på hur det faktiskt sett ut. Jag tror det är lätt att få en känsla av hur utgivning sett ut utan att den känslan kanske stämmer. På samma sätt som många fått känslan att MC bara var strid och stora axelskydd)
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,560
Och jag pratar inte bara om utgivning utan varumärkesbyggande/spelarbasbyggande genom utgivning över tid. Det vill säga, jag tror att MUA på det viset, i svensk kontext, skapade ett starkare varumärke under sina sex år än vad MC gjorde med samma mängd böcker. (Sen hade de olika förutsättningar i övrigt och det säger inget om hur varumärkena står sig mot varandra idag, nu när båda är nedlagda.) Ur den synvinkeln kan en långsammare utgivningstakt av samma mängd material rent av vara att föredra.
Min mer generella poäng är nog närmast att det är svårare att skapa en stark bas spelare som knyter an till ditt spel om man lägger ner efter tre år än om man inte gör det. Och att Äventyrsspel i allmänhet inte prioriterade det värdet i sin utgivning..
Ja jag tänker att sensmoralen med denna historia är:Men folk har alltid tjafsat om sina favoriter. I min barndom på 60-talet tjafsade vi om The Monkees mot The Beatles.
1. 16-åringar har väldigt starka åsikter om saker som rör deras favoritområde, tänker att de vet allt och blir orimligt kritiska när något kommer som inte är ”rätt”.
2. Allvetande 16-åringars kritik är sällan värd att ta på jättestort allvar.
Gerkub
Gelékub
- Joined
- 8 Mar 2021
- Messages
- 1,483
Läste ni också Yukio Mishima och lyssnade på Bauhaus?
Mogger
Hipsteranka
Kan sälla mig till skaran som gillade MC. Jag köpte alla* böcker och läste med glädje. Vi spelade inte spelet så mycket. Minns egentligen bara att @afUttermark körde en liten kampanj där vi spelade någon slags specialstyrka i Luna som var ihopsatt av folk från megakorparna (jag fick spela Capitol fast jag helst ville spela Bauhaus/Imperial).
Att rulla fram "gubbar" minns jag som väldigt roligt!
*Edit: Ok, jag köpte inte alla böcker. Jag snodde uppenbarligen några av @afUttermark med, men jag vet att jag köpte några böcker iaf!
Last edited: