Hur ska man (eller ska man inte) inleda ett äventyr

[damogn]

Sen är det lite kul att något som skulle kunna passera i ett rollspel aldrig skulle fungera i verkligheten.
Hur hade man reagerat ifall det knackade på ens dörr och någon snubbe säger att han är ens syssling och att han letat upp en för att han har en karta till en farlig plats. Man hade inte packat ryggsäcken direkt...

 

[Sömniga Isaac]

Sen är det lite kul att något som skulle kunna passera i ett rollspel aldrig skulle fungera i verkligheten.
Hur hade man reagerat ifall det knackade på ens dörr och någon snubbe säger att han är ens syssling och att han letat upp en för att han har en karta till en farlig plats. Man hade inte packat ryggsäcken direkt...

Det är ju lite stående inom många former av berättande att vi är beredd att köpa ganska underliga premisser bara för att få ta del av berättelsen. Gäller såväl film, rollspel, litteratur som dramatik. Sen handlar det nog om genrer, vilket syns i tråden. Vad som flyger i ett rollspel, flyger inte i ett annat då förväntningarna är helt olika.

 

[Lemur]

Lyssnade precis på en podd av Michael Shea där han sa att om en spelare säger att hens RP inte vill ta sig an uppdraget så säger Michael "Okej, då går din RP sin väg. Nu kan du rulla fram en ny som vill ta sig an uppdraget."
Det var kul tycker jag.

 

[SpringandeKulle]

Lyssnade precis på en podd av Michael Shea där han sa att om en spelare säger att hens RP inte vill ta sig an uppdraget så säger Michael "Okej, då går din RP sin väg. Nu kan du rulla fram en ny som vill ta sig an uppdraget."
Det var kul tycker jag.

Låter som han då har ett exempel på hur ska man inte inleda ett äventyr ;-)

 

[clarence redd]

SL-tipsen är märkligt utspridda i Fate-boken, men de är väldigt bra. Här om story questions.

Edit: av en slump läste jag nyligen lite om tre-akt-struktur och där finns begreppet dramatic question vilket är mycket likt story questions i Fate. Bara en kul parantes.

Bra länkar! Men oväntat med ja/nej-frågor som story questions. I solospel används iofs ja/nej-frågor ihop med oraklet, så det fungerar uppenbarligen med rätt typ av frågor.

 

[Genesis]

Du befinner dig i mitten av 90-talet i en lägenhet i Tyskland. De gulnade strukturtapeterna har börjat flagna i hörnen och i vasken ute i köket ligger en hög med smutsig disk. Du sitter i lederhosen och nätbrynja på en gammal, sliten soffa och på tv:n framför dig visas en repris av en gammal Schlagerfestivalsfinal. Vad gör du?

 

[Man Mountainman]

Tänk dig att du har ett vanligt gammaldags rollspelsäventyr, där rollpersonerna får ett specifikt uppdrag som de ska utföra. Genom åren har det skrivits ett otal olika varianter på hur det ska gå till -- en del bra, andra mindre bra. Ofta känns det som att orsaken till att nya varianter uppstår är att äventyrsskribenten vill vara lite mer originell än att sätta en gubbe i med ett uppdrag i hörnet på det lokala värdshuset.

Så vad har ni sett för bra eller dåliga inledningar, och hur skulle ni vilja att ett äventyr startar?

Själv känner jag idag att jag upplever det som 100 % meningslöst att spela ut delen när rollpersonerna får uppdraget, och framför allt att konstruera det på ett sådant sätt att det är möjligt för rollpersonerna att "missa" äventyret. Så istället för en man på värdshuset som vill sälja en skattkarta, en förhandling och bla bla bla så ska äventyret börja när rollpersonerna har skattkartan i handen och har bestämt sig för att följa den. Alla vet ju ändå att det är därför vi har samlats.

Den mest tveksamma äventyrsstarten jag kan påminna mig är äventyret som inleds med att rollpersonerna ska besöka en bekant som visar sig vara bortrest. På hans dörr sitter en lapp där det står: "Jag har rest till [platsnamn]. Följ INTE efter mig!"

I en pågående kampanj kan det väl finnas skäl att spela ut hur rollpersonerna får uppdraget, till exempel om man vill lansera uppdragsgivaren som en återkommande SLP eller knyta uppdraget till någon mer övergripande händelseutveckling i kampanjen.

I ett one-shot, däremot, försöker jag följa principen att placera inledningen så långt in i händelseutvecklingen som möjligt.

 

[damogn]

Du är inloggad på rollspel.nu och hittar en tråd kallad "Hur ska man (eller ska man inte) inleda ett äventyr". Alla har fel. Vad gör du?

 

[Quadrante]

Call-to-action som uppmaning är egentligen fel, det ska presenteras så att spelare ”känner att de måste göra nåt” även om de inte direkt uppmanas till det.

 

[Badmojo]

I det gamla Sinkadusäventyret ‘Spökgeneralen’ av Gunilla J och Michael P, (jag gillar skarpt scenariot!) så börjar det med att spelgruppen får ett uppdrag av sin länsherre, dit en flyende pojk från grannlänet har sökt hjälp.

Traditionell tråkstart.

Jag har spellett det så att spelargruppen såklart först bevittnar ett överfall mot pojken av hyrda mördare, när han är på flykt till länsherren. Direkt igång med aktionen, särskilt om råskinnen ber spelgruppen att inte lägga sig i saker…

 

[Mogger]

Du befinner dig i mitten av 90-talet i en lägenhet i Tyskland. De gulnade strukturtapeterna har börjat flagna i hörnen och i vasken ute i köket ligger en hög med smutsig disk. Du sitter i lederhosen och nätbrynja på en gammal, sliten soffa och på tv:n framför dig visas en repris av en gammal Schlagerfestivalsfinal. Vad gör du?

"Inget"

 

[Franz]

När vi var tonåringar i min gamla spelgrupp och en kille skulle spelleda oss för första gången hade han läst någonstans att de bästa inledningarna var när man på ett oväntat sätt fångade spelarnas uppmärksamhet. Så det första som hände när vi satte oss vid spelbordet var att han dunkade näven i bordet och vrålade:

- GARDOOOM!!! DET ÖSER NER!!!

Vi satt som stora frågetecken i några sekunder och sedan utspelade sig ungefär följande konversation:

- Va?
- Vaddå, ”va”?
- Jag fattar noll, vad öser ner?
- Regnet såklart!
- Hur skulle vi veta det?
- Det måste ni väl fatta?!
- Hur då?!
- Jag sa ju ”Gardoom”!
- Vad fan betyder ”Gardoom”!
- Att det åskar såklart!
- Åska låter väl inte ”Gardoom”?!
- Nähä, tala om hur åska låter då!
- Inte ”Gardooom” i alla fall!
- Jaja, skit samma! Vad gör ni?
- Vaddå ”gör”?!
- Ja, vad gör era rollpersoner?
- Hur ska vi veta det? Vi vet ju inte mer än att det regnar, och att åskan av någon sjuk anledning låter ”Gardoom”!
- Fy faaan vad ni är taskiga!!!!

Spelledaren lämnade spelbordet i vredesmod och cyklade hem, och det dröjde några månader innan han ville spela med oss igen. Nu i retrospekt var det dock kanske inte bara inledningen som var usel, utan även vår grälsjuka reaktion på den.

 

[Quadrante]

"Inget"

Det är lite det som är problemet med call-to-action men svårt att undvika helt (nejjagvillintesvar).

 

[Genesis]

"Inget"

Du har just spelat Soffan, av allas vår egen @Stövelkatten. Tack för en kul omgång! Det var länge sedan vi fick chansen att spela tillsammans.

 

[Gamiel]

The Prancing Pony Has Much to Answer For – DORK TOWER 1.11.16 – Dork Tower

 

[JohanL]

Jag var lite nöjd med öppningen att RuneQuest-rollpersonerna hittar sin flock kor... med blodiga mular efter att de dödat och ätit herden. Något är extremt fel.