Search results

Detta händer mig jämt som spelledare! Mina spelare blir sjukt misstänksamma mot nästan alla SLP, trots att de inte har något att dölja. Deras bias gör att de anar ulvar där det bara finns får.

Mutant 89 var mitt första rollspel! Minns våra drömmar om koola rollpersoner och om hur slumpmomentet alltid satte krokben för det. Första smaken på hur rollspel är roligare i teorin än i verkligheten!

Och grod fortsättning!

Insåg nyligen en rätt stor spelarsynd hos mig som dyker upp då och då - att jag gärna sitter och analyserar spelet medan vi spelar det, eller efteråt. Kanske nämner att ”oj, den där kraften är ju helt onödig” eller ”fasen vad pilligt det är med resursmarkörer”, osv. Speciellt när tärningarna...

Honestly, from my point of view that isn’t really a big concern, since the new game is (at least to my tastes) so far improved both in rules and writing that I would almost never recommend a new player to get the old modules. Rather give them the groundwork and tools to extend the worldbuilding...

Se Oskyldig Ut to the rescue yet again! 😇

Den mest klassiska av alla duos! https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/FatAndSkinny

Inte bara skall man minnas gestaltningen, man ska också komma ihåg hur man gjorde den! Minns en skurkkaraktär jag var väldigt nöjd med, men hade supersvårt att iklä mig rösten andra gången hon dök upp. Fick förklara det som att hon var morgontrött och inte fått sin kaffe än!

Musiken från The Witcher spelen brukar gå varm!

Jag kan också bli rätt sur om någon annan spelare börjar inkräkta på ”min” nisch, eftersom det är roligare när alla behöver varandras hjälp istället för att klara alla problem själva. En klassiker är när min rollperson gör något användbart, och sessionen efteråt har alla andra spelare köpt...

Det görs ganska många roliga utmaningar på detta forum. Kanske kan de grupperas ihop med ett prefix för att stå ut från andra diskussionstrådar?

Skriv in minst en sak på hexen som är på gränsen till en annan hex, och låt någon spela ut som Carcassonne? :D

Åh, sådana här hexlekar spelade jag jämt på /tg/ förr! Superkul. Hoppas det går vägen!

Jag har gjort det där en bunt gånger, för att sedan lite pinsamt säga till spelgruppen ”jag vet inte riktigt vad jag rullade för där” och får rulla om med mer definierade resultat!

Lustigt nog tycker jag enorm kvantitet också kan ge liknande effekt! Dvs att man har dussintals karaktärer som ganska snabbt växlas mellan, i stil med Love Actually.

Du är välkommen att komma och titta och coacha någon gång när ni spelar, för jag kan med stor erfarenhet säga att det är problematiskt/svårt! ”Klipp lite” kräver en viss färdighet och fingertoppskänsla. Även om du är duktig på det kan det ändå finnas de som kämpar för att få integrationen att...

På trådens ämne så spelade jag Shinobigami inatt. Det är väldigt likt Fiasco i att en spelare i taget är ”scenspelaren”, och väljer hur deras scen ska gå till. I praktiken finns bara några få val att göra på vad scenen ”går ut” på, där de huvudsakliga är att lista ut någons hemlighet, spåra upp...

Problemet är att då måste vi välja vilken rollpersons vilja som är viktigast, eller som vi väljer att fokusera på, och lösa hur de interagerar scentidsmässigt. För att inte tala om att hitta på en vilja som ger intressant motstånd! Detta är inte det lättaste, tycker jag, efter att ofta...

Jag skulle vilja göra en snabb invändning här - förutsägbarhet behöver inte göra en historia tråkig. Tvärtom är det en stomme vi hänger upp mycket annat på. En given Bondfilm, Lupin III-film, eller myt om Tor och Loke, följer alla ganska standard mallar, men är ändå intressanta att höra. (Kanske...

I min erfarenhet hänger just det där mer på återberättarens karisma och berättarteknik - även den bästa bok eller rollspelskampanj blir lätt urtråkig att lyssna på när man bara rapar upp handlingen, som många gör. Om jag tex sålde synopsisen till några av mina upplevda kampanjer till Coen...