Ah, true. Jag tänkte inte så långt. =)
Självklart kan det vara omedvetet likväl som medvetet. Fast jag sade också något annat, som jag ändå tror kan vara möjligt, och det är att han kanske har bigger issues med sig själv än med kvinnor. Det kopplar ju iof ihop med hur han i så fall ser på...
Jo, säkerligen. Men vad jag menar är att det inte behöver vara utpräglat och medvetet. Han behöver ju liksom inte vara en kvinnohatare eller en patriarkatkåtis för det liksom. Han kanske helt enkelt är osäker på sig själv och inte riktigt vet sin relation till kvinnor. Jag menar, det kan trots...
Suveränt inlägg. Och det är precis det jag menar. Det är liksom det som blir komplext och förvirrande. Finns det någon mening med att jag göra något av läggning? Gör det någon skillnad om jag skriver homosexuell eller heterosexuell i beskrivningen? Förövrigt brukar jag aldrig skriva ned att...
Problemet behöver ju inte ligga i hans verkliga kvinnosyn. Det kanske bara handlar om vad han hellre gör och inte gör som spelledare. Det kan ju faktiskt vara så, vilket nämnts, att han tycker det är oerhört obekvämt att spela det andra könet.
Om jag ska se till mig själv, om jag går tillbaka...
Är talar sant och vist, det gör du. Möjligheten finns att det är jag som stressar mig själv bara för att jag vet hur mycket tid jag har för att nöjesläsa numera. Det jag behöver är en etablerad tanke om själva monsterna och deras värld och en rollperson som kan erbjuda just monstruösa egenskaper...
Setting spelar inte jättestor roll. Det fixar sig alltid. Det brukar gå att lösa själv. Jag behöver regler och fluff på en bra men enkel nivå. Därmed dissar jag Vampire för att det är så mycket fluff, som t.ex. alla klaner att hålla ordning på. Buffy dissar jag för att highschool-monster-slakt...
Jag får skitfina tips här men de är inte riktigt vad jag söker, tror jag...?
Edit: bra att du säger till, Ymir. Då ska jag göra det. =)
Därmed önskar jag tacka alla som svarat hittills, eftersom tipsen är jättebra. Jag ska ta vara på dem inför framtiden. Däremot bör jag klargöra min baktanke...
För easy going? Spelar man förresten inte Slayer i dem d v s "antimonster"?
... Hm, förövrigt vet jag inte om jag diggar highschool- och polotröja-approachen. Visst, fnitterkul på TV, men att lira monsterrpg med. Dunno. Jag blir skeptisk.
... Och nu har jag skrivit under min egen dödsdom antar...
Vilka finns?
Vilka rekommenderas?
Hurdana är de?
Osv.
Jag är alltså intresserad av rollspel där spelarna spelar vampyrer och liknande - fast främst vampyrer - som inte är The Masquerade eller Requiem. Sådana som är av lättare varianter, vilket vill säga mindre plugg och förberedelser, är extra...
Jag har tröttnat på XChat. Det känns så ineffektivt. Funktionerna är begränsade och ingenting görs snabbt och enkelt. Det kanske mest beror på vanan men Xchat har jag ändå använt ett år eller så nu. Jag kör helst gamla versioner av mIRC om sanningen ska fram. På laptoppen där jag har XP som OS...
Skitnajs initiativ. Speciellt eftersom jag som tänkt skriva ett barnrollspel helt plötsligt inte har tid för några projekt, knappt alls, känns det som.
Tummen upp!
Man funderar ut vad som skulle vara roligt att gestalta, varpå man frågar sig "Varför har den här personen blivit så och vad vill han/hon?" Sedan skriver man ned det och kör igång. Mer avancerat behöver det inte vara. Så gör i varje fall jag.
Förövrigt tycker jag inte man ska vara rädd för...
Urnajs! Killen hoppade av TV-spelsbranchen och rörmokeriet. För att överleva skaffade han två nya jobb och är numera alkoholiserad pizzabagare och taxichaffis. Eller tar jag fel nu?
Med andra ord är stämningen underbar! Skitfin bild. Jag ser de där halvljumna mysgubbarna, som sitter och dricker...
Hoppas detta håller i sig. För närvarande har jag tyvärr inte tid. Det finns allt för mycket att göra. Jag gjorde dock också ett återfall för ett tag sedan, att jag till och med såg till att köpa alla originalskivorna igen. ... Då ångrade jag bittert att jag sålde allt för ett tiotal år sedan...
Som sagt så har jag ingen vidare erfarenhet av Ajvide. Jag ställer mig dock aningen kritisk till att just staden som element skulle vara nödvändig för vardagskänslan. Det finns ju flera olika sorts vardagsidyller. Vardagskänslan kan lika gärna ta form i en storstad såsom en förort, eller på...
Vilket också är övergripande för de flesta vampyrberättelserna, tycker jag. I alla fall i rätt så många cases.
... Fast det gäller väl litteratur över lag, att det alltid finns en djupare aspekt till allting.
Det är nog det jag försöker säga, även om jag var lite klantig och bredde ut min tanke...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.