Search results

För egen del skulle jag nog gärna se att alla relevanta regler och stats fanns på rätt plats i äventyret så att jag som SL inte behövde använda grundboken alls (som då gärna får vara föredömligt kort). Av olika praktiska skäl är ju detta i princip inte möjligt.och då ser jag gärna referenser i...

Hm, tack för bra tankar. Så kan det få bli. Till slut tror jag mina spelare väljer den hårda vägen men då gör jag det lite svårare för dem. Karvosti vill jag dock hålla stängt så någon varning därifrån undviker jag. Är rädd häxornas passivitet framstår som väl underlig om de kan navigera sig...

Ja alltså säger SL "spela vad ni vill (inom systemet så klart)" så måste det finnas en tanke med det med. Att det är en set-up som verkligen bygger på det och där disparata RP kan bli en kul grej. Typ: starten är när RRna är på väg till straffkolonin. Däremot, "det är bra med en helare i...

Om jag måste välja skulle jag nog säga att setting har större påverkan på hur spelet blir än regelsystem. Båda spelar så klart roll men många mer generiska system funkar ok till de flesta sorters stilar. Mitt senaste personliga exempel är Oktoberlandet (som använder FATE) men som jag tror skulle...

Fast jag menar samma RP (de som inte dör) genom hela kampanjens nu, alltså Uppsala 1906-08.

En fundering som blev det oförutsedda resultatet av gårdagen: Marvello kom ju undan. Han bör rimligen söka sig tillbaka till ytan och eftersom han är rätt hård klarar han det nog (får väl slå en slumptärning). Hur som, vad gör han när han kommer upp? Jo, hämtar rimligen hjälp eftersom den finns...

Min tanke var annars att utgå från RPna i del 3 och låta deras berättelse utspela sig över längre tid, låta någon/några av dem vara barn till professorn, kompis till Erik etc. Men det föll på mängden jobb som sagt.

För övrigt hade det varit spännande om det hade varit möjligt att sätta ihop alla delarna till en helhet för en grupp RP. Hade väl krävt en del omkastningar av händelser och liknande. Ingen som försökt?

Ja alltså man ska verkligen inte överdriva betydelsen av mina regler. Som jag nämnde användes de i huvudsak inte under spel, men vår spelgrupp tyckte det förhöjde värdet av tex konfrontationen med Evert i del 1 genom att inte bara låta SL beskriva utfallet utan låta slumpen komma in. Det ger en...

Jag satte ihop egna på en sida, med lite inspiration från Cthulhu Dark och Svavelvinter. PM:ar dig mitt paket ikväll.

Jag håller inte helt med, även om reglerna måste vara väldigt enkla för att inte komma i vägen. Vi använde regler, men i praktiken bara för striderna och eftersom de hålls ganska öppna av spelkonstruktören (”här kan en RP dö om du vill...”) funkade det bra. Även om det inte blev många...

Den är skriven för upp till fem spelare. Den är dock hårt vriden mot sina förskrivna RP (konventsscenario från början) så vill man göra egna blir det ett styvt jobb för SL att lägga om (kanske omöjligt). Jag funderade på det men släppte idén ganska fort. Del 1 och 2 går möjligen att synka ihop...

Jo så tror jag nog att de flesta gör. Men för att återknyta till min grundpoäng behöver den samsyn som skapas på det viset fortfarande relateras till till vilken sorts scenario gruppen vill spela.

Så, show-down utanför Underporten RPna börjar undersöka porten, då dyker Argaton med alver i släptåg upp (som föreslås i boken) och försöker övertala dem att vända om. Tyckte det var en rimlig hållning för Argaton, även om det kan diskuteras. Medan RPna försöker övertala Argaton att de också...

Så är det. Upplever dock att med dem blir det sällan diskussion om dessa frågor. ”Varför sa du att vi borde lära oss simma, nu kan jag inte låta bli att köpa det” är ovanlig som invändning mot en set-up. Vi kan kalla dem följsamma spelare, sådana som alltid hittar en roll i det givna läget...

Och det är ju precis detta som bör undvikas. SL har självklart en viktig roll att förmedla förutsättningarna men spelarens lyhördhet om konceptet är lika viktig. Som SL vill jag bolla RPnas profiler och bakgrunder och som spelare vill jag få återkoppling på mina tankar innan jag bestämmer mig.

Ok, bra poäng även om jag kanske lägger det lika mycket på kampanjen/scenariot som på spelet i sig. Om vi ska spela ”Oktoberlandet” är det sannolikt en ingång för mer öppet RP-skapande än att spela ”Den sista najaden”. För övrigt: just behovet av Simma är väl precis en sådan grej som är det som...

Ok, de problemen finns men om gruppen gillar settingen blir det väl deras gemensamma ansvar att se igenom sådana oklarheter och hitta en fungerande väg? Oraklets fyra ögon skulle exempelvis kunna beskrivas som en fri sandlåda men givetvis funkar den inte att spela med RP som bränner Vox Ranzina...

Nu är väl tradspel inte bara gamla spel, eller? Kutulu är väl i högsta grad ett tradspel? Håller heller inte med om att moderna spel generellt är bättre på att förklara sina premisser. Vad ska man egentligen spela i Svavelvinter? Jag har inget givet svar på den frågan trots att jag spelat det...

Exakt, och det gör man/vi ju. Eller? Och om man inte gör det är det nödvändigtvis inte spelets eller spelstilens ”fel” att ens koncept inte flyger.