Search results

För att elektronisk musik är... taffligt och halvhjärtat. Det är som att spela rollspel via Skype. Visst, det blir en rollspelssession, men känslan saknas. :gremwink:

Indeed, så har vi ju den här filmen, Legion, som kryllar av dem. Här är trailern.

Hahaha! Måste erkänna det jag med. Bland min punkalbum finns det lite Pluton Svea, Skrewdriver och dylika. Det är faktiskt som du säger. Å andra sidan finns det än mer hetsig vänster bland detta också. Fast iof så är jag ju i alla fall åt vänsterkanten. Rasseplattorna är väl mer ett hetsigt...

Tja, det mesta som är metal, hårdrock, rock, blues, rock n roll, rockabilly, psyhcobilly, punk, progg... Ja, och så en del country, punk, oi, jazz och reggae också. Mycket går ner, men det mesta bottnar väl i hårdrock och blues. Det ska svänga, det ska vara gött och det ska spelas på riktiga...

Jo, det ligger väl ganska mycket i det antar jag. Mer än bara illvilja, vilket är så jag ofta ser det. Knappast. Det är ett jättebra spel. Det ger mycket och det hjälper många till utveckling. Som jag skrev i Stadenforumet för en längre tid sedan då vi var ett gäng som testade det första...

Underbart! Kul att höra, önskar dig all lycka till och så lite krångel som möjligt. :gremsmile:

Korrekt. Det märks dock inte av om man ser objektivt på innehållet. Däremot kan man ju tolka allt som man vill. Nu minns jag inte om just det där stämmer. Har läst lite sporadiskt i mitt ex av Tellus ett par gånger bara, aldrig spelat det. Det har ett smidigt och enkelt regelsystem av...

Här var det medhåll i ännu ett led. Att få välja en startutrustning utefter sin rollperson utan att behöva blanda in mynt och dylika är bra. Fast sedan, i spel, så vill jag kunna "köpa" min utrustning på brukligt vis. Vad folk än vill säga så tror jag på att handel en viktig del av samhället...

För att hålla ned på en diskussion som riskerar att bli långdragen om vi sak fortsätta med det här fina tempot och alla exempel så kan jag väl kort och gott säga det att jag missförstod dig första gången och att jag tenderar att hålla med dig. Jag tror vi vill säga samma sak fast på olika sätt.

Re: Men var e vi rå? Jag tror att jag kommit till ett beslut vad det gäller vart jag ska låta min kampanj utspela sig. Jag tror att det får lov att falla på England, dels för att jag slipper plugga så vidare mycket, plus att jag verkligen älskar miljöerna. Visst, mitt moderna England kommer att...

Det gäller att vara försiktig i hur man säger saker, precis som du säger. Man får helt enkelt säga det på ett bra och schysst sätt. Man måste ju föra dialog och lägga fram det som förslag eller liknande, så att man inte kommer och kommenderar. Kommenderar man, tja, då kanske man inte är rätt...

Super! Man tackar :gremlaugh:

Väldigt sant. Fast att jag just t.ex. valde en gestalt av kvinnligt kön för att göra det än mer sympatiskt, utan att tänka på det, får mig att faktiskt känna mig lite kvinnodömande. Dock är det nyttigt och roligt att rannsaka sig själv när det gäller sådant. Men nåväl, du har helt rätt. Jag vill...

Yes. Det ger mig kalla kårar i alla fall. Jag gillar inte öde sjukhusmiljöer. Än mindre om det finns en massa sorgliga spår av sorgliga tider som ligger som en spöklik slöja över alltsammans. Hade inte ens tänkt på det på det sättet. Där rannsakade du verkligen alltsammans. Nu ser jag vad...

Du menar alltså att plotten istället ska bottna i en vilsen fadersgestalt som går igen då denne fibrilt letar efter sin dotter som försvann den där dagen för X antal år sedan och som inte finner ro förrän han vet vad som hände etc?

Kan inte annat än att hålla med, även om jag nu inte vill byta miljö. Då tappar jag ju hela den där stämningen jag söker. Dessutom blir hela approachen mindre creepy och det kan bli svårt att introducera rollpersonerna till en förskola. ... Det känns så i alla fall när jag tänker över det.

Förbaskat bra tråd. Mycket intressant läsning. Kan inte annat än att hålla med dig i de här teorierna. Kan även tillägga det att jag strävar efter en sådan spelstil numera. Eller ja, de senaste åren har riktat sig mot en sådan spelstil. Inte för att jag kan säga vad jag haft för spelstil innan...

Om vi nu ska se på det här lite objektivt så känner jag mig väldigt klyschig. Jag menar, en sådan story har vi sett i flertalet skräckisar. Skräckisar är dock väldigt klyschiga. Men jag vill ändå fråga, är det för klyschigt?

Hm, en hel del intressanta förslag. Jag får faktiskt lite egna uppslag av detta. Vad sägs om detta? När hospitalet slogs igen helt abrupt pga. möjligen någon slags smitta eller skandal och hela stället tömdes på folk i ett enda svep så glömdes några kvar. En av dessa var en liten flicka. I allt...

Okej, ska lägga det på minnet då. Har dock inte pengar till övers för några rollspelsböcker nu dessvärre.