Search results

Jag tycker att min 12-åring verkar ha tråkigt till och från trots det enorma underhållningsutbud som finns idag. Jag tror helt enkelt att man anpassar sig. Men som anekdot kan man ju dra till med att vi läste samma Sinkadus (eller Kalle Anka-pocket) om och om igen.

När svenskarna sköt skarpt, via @Kickstarter https://www.kickstarter.com/projects/229306305/nar-svenskarna-skot-skarpt?ref=android_project_share

Jag inbillar mig att det såg ut exakt så! Eller, jag har nog bestämt att det gjorde det!

Och om man pratar om Magnus Uggla så måste man förstås nämna att Arfert har spelat rollspel med honom :)

Skulle gissa att överlappet när det gäller "Det svenska musikundret" och rollspelsframgången (eller vad vi ska kalla den) är stort. Och jag gissar att det finns rätt mycket forskning kring det. Det är f.ö rätt mycket som även stämmer in på de svenska designframgångarna, eller nordiska om man så...

Ja, så är det för mig med. Min spelgrupp är liksom mina bästa vänner. Och jag betraktar mina nätvänner som, ja, vänner med. Även om vi aldrig har träffats.

En grej att klura på är hur vi är många som lyckats hålla sin hobby vid liv. Jag kan säga att när vi satt på pojkrummen och spelade så trodde nog ingen av oss att vi skulle fortsätta tills vi var 50+. Men så blev det (eller, jag är inte riktigt där en men ganska nära :) ). Hur kommer det sig...

Föreningssverige är nog också en del av kakan. Alla hade väl sin egna spelförening (studieförbundsansluten) och då fick man pengar att köpa spel för.

Äspel kampanjade ju aktivt (och framgångsrikt) mot D&D vilket sannolikt gjorde andra spel mer populära och spelade.

Tycker också 90-tal var mest utländskt. Vampire var ju en stor grej i Sverige. Det var dessutom en inkörsport för folk som gillade estetiken. Fanns väl knappt någon ort i Sverige där det inte arrangerades ett vampyrlajv eller liknande?

Fria Ligan har massor av indie-DNA i sina spel. Allra tydligast i Svavelvinter men finns i alla deras spel. Det var också uttalat.

Ja, det var ju inte någon pekpinne utan bara lite folkbildning.

Jag blev lite intresserad av detta så här kommer en liten recap. Image of Christ In the Romanesque era the crucified Christ was presented as ruler and judge. Instead of a crown of thorns he wears a crown or a halo; on his feet he wears "shoes" as a sign of the ruler. He is victorious over...

Ja, jag var ju lite otydlig ovan, men det var lite så jag tänkte. Eller så kan man ju köra med alla boxar. Klasserna skiljer sig inte så mycket i Hindenburg vill jag minnas.

Nån gång ska jag kanske göra klart detta, men mitt Zonen är ju typ Mutant 84+Mutant: UA. Reglerna är moddade År Noll. Alltså År Noll, innan det blev Mutant: År noll. Tomas första lilla spel, pre-FL. Det jag vill addera är just utforskning och tabeller, lite OSR-style...

Den här Jesus är iaf från 900-talet https://en.m.wikipedia.org/wiki/Gero_Cross

Ah, jag tänker på själva utforskarreglerna.

Hur skiljer sig detta mot År Noll?

Det gör rätt stor skillnad tycker jag, för den där rollspelsdöden sammanföll exempelvis med när Apocalypse World peakade. Och det kändes ju som allt annat än död. Eller visst, i spel var det kanske lite geggigt och så...

Generellt gillar jag två typer av postapoc: Mitt i skiten! Apokalypsen sker nu, eller har precis skett. Samhället, eller minnet av det, lever kvar och bildar fond. Twilight 2000, Walking Dead, The Last of Us. "Who killed the world?" när apokalypsen har skett, vi vet att den har skett men...