Search results

Jag upplevde Emissarien som försvann på det sättet. Varje steg skulle följa en specificerad ordning och startades med krokar som också är specifika. Gillade flera av scenerna i det, så jag stal lite russin ur kakan och uppskattade att läsa den. Men som äventyr sett (eller snarare serie äventyr)...

Ja! Älskar hur det är konstruerat och har varit väldigt inspirerad av det och av första M:Å0-boxen som jag upplevde som lite samma sak fast på ett annat sätt. Äventyr med regelsystem var mitt mål med Gustav måste dö förra året och är mitt mål i år med i form av Fyra StuG och en Scho-Ka-Kola. I...

Det här tål ju faktiskt att sägas. Alla ideal åsido så är ju rollspel roligt i nästan alla former. :)

?Fyran är min upplevelse av väldigt många skrivna äventyr.

Ibland gör ju avståndstagandet också att fokuset flyttas *till* rasismen. Lovecrafts verk har massor med olyckliga undertoner, ren uttalad rasism och ordval som ingen modern författare med sina sinnen i behåll skulle använda. Men om varje utgivet verk måste komma med en disclaimer så blir det...

Skall och skall. Inte så mycket spelvärlden för min egna del som historien.Tror det jag efterlyser är mer fisktank än total frihet, egentligen. Flera av äventyrslandskapen som beskrivs i Coriolis är intressanta på det sättet. Etablerade konflikter som inte är beroende av spelarna alls utan som...

Folk har nämnt Svärdets sång oroväckande ofta i den här tråden. Låter som att jag måste införskaffa det för att förstå varför... Annars är jag personligen ett stort fan av det ändamålsenliga. Rollspel är sitt egna media och att upptäcka hur saker kan skrivas specifikt för detta media...

Jag "missar" ingenting, utan påpekade tvärtom i trådstarten att "[j]ag fascineras väldigt mycket av hur många olika sätt vår hobby verkar utövas på och hur starka åsikter vi ofta har om utövandet". Det jag själv uttrycker kan aldrig vara mer än mina egna starka åsikter om mitt egna utövande...

Jag tycker inte det här är någon myt alls. Köper sällan äventyr till att börja med, men alla äventyren till Coriolis — gamla som nya — gör exakt det här, exempelvis. Det jag har tydligast i minnet är Ljusblommans mörka blad, där allt coolt som händer i scenariot händer SLPs och spelarna sen får...

I vissa fall har det det. Mest aktuella exemplet jag har är första delen i Ikonernas nåd, till Coriolis, där rollpersonerna redan förväntas vara bekanta med en person som har ett specifikt problem och sedan intressera sig för omständigheterna kring det. I min grupp kändes det fantastiskt krystat...

Jag älskar Sha’Ir:en från Al Qadim. Klassen som skickar iväg sin lilla familiar till de magiska planen för att hämta spells. Kan hämta vilken spell som helst, men kan ju även förolyckas i processen... Galen grej och en kul dynamik mellan Sha’Ir och familiar.

Det säger jag inte. Snarare är JAG inte OK med att ge dem uppenbara leads. Jag kan göra det ibland, men helst i så fall inblandat i andra saker och sen får spelarna upptäcka det som var en "lead" på egen hand. Eller bara strunta i det. Jag gillar at leka med förväntningar och jag har inget emot...

Det här är väldigt intressant, för jag tycker precis tvärtom. När saker är rälsade så lär sig spelgruppen att sitta passivt och titta på SL i väntan på nästa bit story. De deltar inte på samma sätt, kan jag uppleva. Det blir inte episkt alls, utan landar istället på spelledarens förmåga att...

Min erfarenhet av detta är att de roligaste äventyren sker när spelarna åtminstone tillåts *tro* att motivet är deras egna. Jag kan plantera idéer, ledtrådar, etc., men om spelarna sedan struntar i dem är det sak samma för jag bygger aldrig en linjär berättelse på det sättet. Jag minns en...

Det här är en jättebra poäng, tycker jag! Flera äventyr jag läst senaste tiden har försökt baka in rollpersoner genom att ge dem bekanta eller andra krokar. Jag tycker det är väldigt störande, eftersom det gör att äventyren hänger väldigt löst i vår grupp. "Jojustja, ni har ju en farbror som bor...

Har spellett den två gånger och blandat hur rälsat jag gjort det. Men i stora drag håller jag helt med dig. Den är både ett bra exempel på vad jag VILL ha och ett bra exempel på vad jag INTE vill ha. Men så är det en av de största böcker jag har i rollspelshyllan också ...

Formulera det som att det löser problem jag har. Formulera det som att det hjälper mig med inspirationen. Jag hade inga förväntningar alls på LotFP, utöver att folk vurmade för det och för OSR i stort, så där kom alla de sakerna som en bonus eftersom det passar min smak hand i handske. Jag...

Jag väljer att lägga mina pengar på annat, i alla fall. Men det är kul med en guldålder för svenska rollspel hur som helst!

Coriolis faller mig i smaken till 100%. Jag har spellett en rätt lång kampanj i det. Men det är väldigt slarvigt skrivet, systemet är trasigt och känns ofta otestat, plus att jag tycker äventyren har bättre idéer än genomföranden. De läser oftast som noveller. Den enda aspekt av det som...

Mitt egna svar (tre måsten): Kampanjer - En intressant premiss. Typ Beyond the Mountains of Madness: "Ta reda på vad som hände med Miskatonics förra expedition till Antarktis". - Användbara detaljer. Återigen BtMoM. Den grottar ned sig i alla möjliga detaljer om Antarktis och arktiskt...